Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur eleverna upplever att de utvecklas i muntlig framställning under kursen Retorik. Syftet är även att undersöka ur högt eleverna rankar kursen Retorik jämfört med andra ämnen i förhållande till nytta efter gymnasiestudier. För att besvara syftet har två enkätundersökningar genomförts, en gång i september och en gång i maj. Enkäterna har mätt elevernas självskattning, attityd och talängslan inför muntliga framställningar samt hur högt de rankar ämnet Retorik.  Resultatet visar att eleverna självskattar att de blir bättre på att genomföra muntliga framställningar. Attityden förändras generellt inte medan elevernas talängslan minskar. Undersökningen visar även att eleverna rankar ämnet retorik högt i förhållande till hur stor nytta eleven kommer att ha av kursen, jämfört med andra ämnen, i framtiden. Svaren visar att de allra flesta eleverna har en förväntan om att de kommer behöva använda sig av muntlig framställning i framtiden.

När det pandemiska coronaviruset covid-19 spred sig över jordklotet i början av 2020 konstaterade forskarvärlden relativt tidigt att äldre personer kan klassas som en riskgrupp. Om de skulle bli smittade av viruset riskerar de att drabbas av allvarliga medicinska komplikationer som till och med skulle kunna leda till en för tidig död. Under den tidiga våren hade viruset fått fäste även i Sverige. Folkhälsomyndigheten valde då att publicera en informationstext riktad mot de svenskar som är 70 år eller äldre, som bland annat handlar om de rekommendationer som myndigheten vill att riskgruppen ska efterfölja. Syftet med denna studie är att ta reda på hur Folkhälsomyndigheten uttryckte sig rent textuellt i en krissituation för att informera, övertyga och övertala sin målgrupp, samt hur de balanserar mellan att tydliggöra faran med ett okänt hot och detta utan att bli alarmistiska och därmed framkalla hysteri. Efter retoriska och komparativa textanalyser samt intervjuer med personer ur målgruppen visade det sig att texten till stora delar anspelar och förlitar sig på målgruppens solidaritet gentemot övriga samhället, genom att uppmana dem att begränsa sina nära kontakter. Dock så förekommer det inte någonstans i texten en beskrivning om hur pass farligt viruset är för målgruppen. Som ett resultat av de teorier, tidigare forskning och metoder jag nyttjat utmynnade min gestaltning i en fyrsidig broschyr.

År 2009 försvann apoteksmonopolet och det statligt ägda Apoteket AB fick nya konkurrenterpå marknaden. Detta har för Apoteket AB inneburit att det blivit viktigt att utmärka sig för attnå ut till sina potentiella kunder. Apoteket AB säger själva att de ska vara den mest omtycktaapoteketsaktören. Denna uppsats ämnar undersöka hur reklambyrån Forsman & Bodenforsanvänder kommunikativa strategier för att framställa Apoteket AB som trygga, pålitliga ochtrovärdiga. Materialet som analyseras är reklamfilmen Apotekets kvalitetskontroll (2014).Detta studeras för att skapa större förståelse kring hur visuella budskap kan konstrueras samtför att öka medvetenhet om användandet av stereotyper och dess effekter. Detta görs genomatt undersöka filmens tecken och argument utifrån en retorisk och semiotisk innehållsanalys.Med hjälp av den valda metoden och teori om visuell retorik och semiotik påvisas flerasemiotiska tecken för trovärdighet och förtroende. Karaktären i reklamfilmen försökerrepresentera sitt yrke för att framstå som trovärdig och projicerar kunskap i ett försök om attbygga upp ett förtroende. Vidare blir effekten av att blanda humoristiska inslag, sakligaargument samt ett fokus på produktionsförhållande, ett försök om att skapa en personligkoppling till mottagaren samt att framstå som ett ansvarsfullt företag som sätter människansvälmående och hållbarhet i fokus. / Due to the privatization of the pharmacy industry 2009, Apoteket AB has needed to adjustthemselves to handle new competition in the industry. The company itself expresses that theywant to be the most likable pharmacy. This paper aims to explore which kinds ofcommunicative strategies the creative agency, Forsman & Bodenfors is using and how theyare being used, to portrait Apoteket AB as secure, reliable and trustworthy in the commercial,Apotekets kvalitetskontroll (2014). This is being studied to create a deeper knowledge abouthow meaning is being constructed within commercials, but also to understand how and whystereotypes is being used. This is done by analyzing signs and arguments within the film,from a rhetorical and semiotic content analysis. The result shows several semiotic signs ofcredibility and trust. In the commercial, the character is trying to represent her profession inorder to appear credible, she also project knowledge to be able to build trust. The effect ofmixing humor, factual arguments and a focus on production relationships, the commercialtries an attempt to emerge Apoteket AB as a company that takes social responsibility and puts human welfare in focus.

Upplevelsen av audiovisuella produktioner kan skapa fysiska reaktioner hos åskådaren då visuellt och audiellt tempo delvis är kopplat till människans fysiska puls. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur temporala aspekter av icke-diegetisk musik, och narrativ, tillsammans skapar en puls eller rytm, för att slutligen studera på vilket vis detta förhåller sig till den mänskliga fysiska vilopulsen i en animerad scen som porträtterar förlust. Arbetet grundar sig i teori kring berättargrepps tekniska och narrativa funktion, och belyser såväl kognitiva som retoriska aspekter av det audiovisuella mediet. Undersökningen utförs genom användningen av en serie kvalitativa och kvantitativa analyser, där ibland en kritiskt visuell retorikanalys. Resultatet visar att de temporala aspekterna av materialets olika komponenter avlöper i ett tempo som både ligger under och över mänsklig fysisk vilopuls. Dessvärre går det inte att med säkerhet går fastställa på vilket vis en summering av alla komponenter relaterar till den fysiska vilopulsen, eftersom upplevelsen av audiovisuella produktioner är subjektiva och således påverkar åskådare på olika vis. / The experience of audiovisual productions can create physical reactions in the viewer as the visual and audible tempo is partially linked to the human pulse. The purpose of the essay is to investigate how temporal aspects of non-diegetic music and narrative, together, in an animated scene that portrays loss, create a pulse or rhythm. This essay examines how this pulse or rhythm relates to the human physical resting pulse. The work is grounded in theory of the technical and narrative functions of storytelling, and illustrates both cognitive and rhetorical aspects of the audiovisual medium. The study is carried out through the use of a series of qualitative and quantitative analyses, including a critical visual rhetoric analysis. The result shows that the temporal effects of the various components of the material posess a rate that is both below and above human physical resting pulse. However, this essay summizes that it is not possible to ascertain in what way a summation of all components relate to the physical resting pulse, since the experience of audiovisual productions are subjective, and thus affect viewers in different ways.

Syftet med undersökningen var främst att skapa en förståelse för hur visuella medel och sensoriska komponenter används för att förmedla smak i reklambilder för mineralvatten. Utöver detta har uppsatsen haft för avsikt att tillämpa en jämförelse för att utforska gemensamma strategier och särskiljande uttryck. Undersökningen har utförts genom en semiotisk visuell bildanalys samt en komparationsmetod, som utgår från samma parametrar i bilderna. Bildanalysen utgår från två meningsnivåer; en teckennivå och en retorisk nivå. Resultatet visade att smaken förmedlas genom indexikala tecken i form av bilder på frukt/bär och färger som tyder på smak. Dessa tecken bildar i sin tur en metonymi som representerar smaken. Vidare visade sig att skivad frukt bidrar med ett större sensoriskt omfång, det vill säga påvisar ytterligare sensoriska egenskaper. Undersökningen kunde även fastslå, med undantag av bild fyra, en gemensam strategi i användandet av frukt och bär för att tilltala mottagaren genom dennes känslor och associeringar till referenten – det verkliga objektet. De skillnader som påvisades låg främst mellan varumärkena och var beroende på reklamens behov att skapa en image för att särskilja sig. / The purpose of the essay is to create an understanding of how visual aids and sensory components are used to convey taste in advertising images for mineral water. In addition to this the study aims to implement a comparison to explore common strategies and distinctive visual expressions. The research has been carried out through a semiotic visual analysis and a comparative method based on the same parameters throughout the different pictures. The semiotic visual analysis is based on two levels of meaning; one level of sign and one of rhetoric. Through this research I found that the taste is communicated though indexical signs in the shape of pictures of fruit/berries but also through color. That is to say that these signs point towards taste. These signs in addition to this forms a metonymy which directly represents taste. Furthermore, it was found that sliced fruit contributes to a greater sensory range, and shows additional sensory characteristics. The essay could also establish, with the exception of picture number four, a common strategy in the use of fruit and berries to address the recipient through his feelings and associations to the referent - the real object. The differences that were identified in the essay were mainly between the brands, and were further dependent on the advertising needs of creating an image to differentiate itself from other advertisments.

The aim of this study was to describe, analyze, and compare the Social Democratic Party’s, the Moderate Party’s and the Sweden Democratic Party’s integration policy’s and their change in the 21st century. The study was conducted with a qualitative text analysis focusing on content analysis of the parties’ policy documents. In order to investigate changes in the parties’ integrations policy, Marie Demker’s ideological analysis methodology was used. Through the ideology analysis, the parties reality image, strategy and utopia, regarding the integration policy appeared. The theorethical basis of the essay is based on the concepts of assimilation, integration and diversity. The final result shows that the parties integration policies has changed, but surpricingly little. All parties have a similar process of change, where the reality image and the utopia were almost the same, while the strategy has gone from general measures to concrete measures. The result also shows that the Social Democrats and the Moderates integration policies have many similarities, while the Sweden Democrats integration policy is different.

Denna studie undersöker hur Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) använder retorik och humor på ett retoriskt sätt för att övertyga i tre olika krisförberedande informationsvideor från år 2019. Detta görs genom en kvalitativ retorisk analys med stöd av semiotik för att undersöka de tecken som bygger upp det retoriska budskapet genom apellformerna logos, ethos och pathos. Humorteori om identifierande, differentierande, klargörande och påtvingande humor används för att undersöka hur humor används retoriskt. Resultatet visar att pathos bildas genom val av narrativ i fiktiva situationer, logos förtydligas i slutet av alla videor med hjälp av en fråga eller ett påstående, och ethos byggs delvis genom att ta stöd av andra myndigheter med starkare förtroende, exempelvis Polisen. Det primära förtroende MSB som avsändare besitter används också för att skapa förtroende i nya sammanhang. Humor används genomgående men med olika funktioner och påverkar ethos och pathos.

Headspace är en mindfulnessinriktad mobilapplikation som ämnar att förbättra användarens välmående. Denna uppsats syfte är att undersöka hur Headspace som mobilapplikation i sitt användargränssnitt och visuella uttryck påverkar mottagaren. Detta kommer undersökas dels genom en litteraturstudie som tar upp begrepp som mindfulness, storytelling, ontologisk design och människa-maskin interaktion. Undersökningen genomförs med grund i visuell retorik och fenomenologi, där den visuellt-retoriska delen fokuserar på hur det visuella skapar mening och påverkar mottagaren medan den fenomenologiska delen fokuserar på inviduella användares känslor och upplevelser av mobilapplikationen. Slutsatsen är att genom att gestalta känslor visar Headspace på förståelse och empati gentemot användaren. De gör metoden minfulness till sin och skapar ett förtroende gentemot användaren genom att uppfattas vägledande och omhändertagande i sitt uttryck och genom sina handlingar.

Denna uppsats syftar att undersöka hur, i digital storytelling, visuell retorik används för att förmedla känslor och skapa empati i hjälporganisationskampanjer. Uppsatsen är en fallstudie där Rädda Barnens virala kampanjfilm Most Shocking Second a Day från 2014 analyseras. Valet av material grundas i filmens virala spridning och valet av metod baseras på behovet av djupgående kvalitativ forskning inom forskningsområdet digital storytelling. Kampanjfilmen analyseras utifrån en retorisk trestegsmodell där fokus läggs på visualiseringen av mänskligt lidande och hur detta visualiseras genom främst patosargument. Detta med grund i tidigare forskning som undersöker kampanjer av hjälporganisationer och digital storytelling samt med stöd i teori om visuell retorik och visualisering av lidande och semiotik. Resultatet visar att genom digital storytelling, igenkänningsattribut och retoriska troper visualiserar kampanjfilmen mänskligt lidande genom patos. / This essay aims to look at how, in digital storytelling, visual rhetoric is used to evoke emotion and create empathy in campaigns for NGOs. The essay is a case study where Save the Children's campaign film Most Shocking Second a Day from 2014 is analyzed. The film was chosen based on its viral success. The choice of method is based on the lack of qualitative research in the research field of digital storytelling. The film is analyzed based on a method of visual rhetoric analysis which is a three-part method with the focus on the visualization of human suffering and the use of pathos. This is done with support in earlier research that examines NGO campaigns and digital storytelling as well as visual rhetoric theory and visualization of human suffering. The result of the this research essay shows that the campaign film through the use of digital storytelling recognized attributes and rhetoric tropes visualize human suffering through pathos.

Den här studien undersöker hur en influencers trovärdighet påverkas om hen visar upp positiva samt negativa aspekter av sitt liv genom olika digitala kanaler. Syftet med studien är att undersöka hur trovärdig mottagaren upplever influencers som producerar innehåll på sina digitala kanaler som består av både positiva och negativa aspekter av influencerns liv. En enkät genomfördes samt en kodning av Bianca Ingrossos olika digitala kanaler. Ingrosso är en av Sveriges största influencers och är i denna uppsats representativ för influencer världen. Resultatet från enkäten och kodningen tillsammans med teori gav studien en slutsat. Slutsatsen blev att en influencer kan framstå mindre trovärdig när hen uttrycker både positiva och negativa aspekter av livet på olika digitala kanaler. Däremot visar studien att det potentiellt är så att en influencer inte behöver ha en hög grad av trovärdighet för att bli en stor influencer med många följare. / This study examines how an influencers credibility is affected by the fact that they show positive as well as negative aspects of their lives through various digital channels. The aim of this study is to examine how credible recipients perceive influencers when they produces content on various digital channels that contains both positive and negative aspects of their lives. A survey was conducted as well as a coding of Bianca Ingrosso's digital channels. Ingrosso is one of Sweden’s biggest influencers and is representative of the influencer world in this study. The result from the survey and the coding together with theory gave the result that an influencer can appear less credible when expressing both positive and negative aspects of life on different digital channels. However, the study shows that an influencer doesn't necessarily have to have a high level of credibility to become a successful influencer with many followers.