The existence of social networks on the Internet is today seen as broad, and the number of users of the network is increasing. There seems to be many reasons to which people are using the social networks. Within the network, users can for various reasons create groups with different objectives. One of the reasons is that groups are created in order to influence a company. With a perceived feeling that companies handle the problem differently, we assume the source is the uncertainty about what the groups really are. As part of understanding what is happening within the groups we ask ourselves how individuals within a particular group express themselves and how they influence each other. We intend to study how group members uses rhetorical arguments to influence each other, if there is any difference between men and women in the way they use the arguments, and how the group's purpose, policies and standards are reflected in the interaction. Our object of study is a group within the social network Facebook, where we chose to analyze a part of the group’s discussions by using a text analytical method. The study showed that a majority of members in our sample have a purpose to influence others. The result also shows that arguments that aim at logical thinking and common sense are most prevalent. But our results also show that a difference exists between men and women in the use of rhetorical arguments. As a conclusion we see that the ambiguity that the group’s policies and standards express actually reflects in the way the members express themselves.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur olika medier skapar olika förutsättningar för propaganda. Uppsatsen undersöker direkta propagandatekniker men också viktiga förutsättningar för propaganda såsom argumentation och personakonstruktion.Uppsatsens undersökning avgränsar sig till tre olika medier, där författaren i samtliga fall är politikern Kent Ekeroth. Ekeroth har valts som företrädare för ett parti som av många uppfattas som populistiskt, utifrån vårt antagande att den populistiska diskursen uppvisar särskilt påfallande propagandistiska drag. Uppsatsens resultat är att det förekommer propagandatekniker i alla medier, såsom propagandistiska anpassningar av argumentation och personakonstruktion, dock tar det sig i uttryck på olika sätt. En propagandateknik som är dominerande i alla medier är förenkling, annars skiljer sig propagandateknikerna åt beroende på mediet. Exempelvis finns det få spår av förklädnad av obekväm fakta i riksdagsmotionerna medan dessa drag är starkt framträdande i Facebookinläggen. De skillnader som finns gällande anpassning i argumentationen är att det i riksdagsmotionerna är främst en logisk struktur som dominerar, medan vi i debattartikeln ser hur Ekeroth främst använder ett lånat ethos för att stärka sina argument och slutligen att pathos är starkt framträdande i Facebookinläggen.

The purpose of this study is to create design principles for the production of manuscript to e-learning. The work aims to survey the process of producing manuscript for e-learning in its full form, as well the production on writing specific tutorials.   This study is regarding both the aspect on how to convey a message for a specific audience and how to present it based on theories from the fields of Information Design. Theories in Rhetorics and Narratology as well as principles for Multimedia Learning will be applied to results gained from empirical data produced through interviews. Hopefully, this will result in an applicable synthesis of design principles for collecting and arranging subjects into an e-learning that is user-friendly and accessible.   The work is based on an information design issue at the Stockholm based Hospitality and Culinary school Restaurangakademien. The issue derives from the fact that Restaurangakademien is at a start up stage in implementing e-learning to its range of courses. With no previous experience from the field the problem is how to get started and by which methods. If this survey will be able to produce anything useful, it means information design has made a little contribution in developing e-learning.

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra hur Jonas Sjöstedt och Jimmie Åkesson bygger sitt ethos under sina respektive tal i Almedalen år 2016. För att undersöka hur Sjöstedt och Åkesson bygger sitt ethos har vi gjort en hermeneutisk närläsning av materialet, för att sedan kunna göra en komparativ analys av de likheter och skillnader i hur de bygger sitt ethos. Materialet som uppsatsen grundar sig i är talmanus av de båda talen som publicerats av respektive parti. Resultatet av studien visar att de båda talarna bygger sitt ethos med hjälp av pathos och logos. Vidare skapar de båda talarna en “vi mot dem” -känsla för att bygga sitt ethos, och slutligen ser vi att de båda talarna tenderar att normalisera sin politik, men detta i olika hög grad.

Bakgrund: Genus och jämställdhet har varit ett omtalat och debatterat ämne och fått mer utrymme i pressen sedan 1960-talet. Det senaste 30 åren har genusforskningen skjutit i höjden där forskare har undersökts hur genuskonstruktionen på olika sätt ge-staltas i text samt samhällets påverkan på genusdiskurser. Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka genusdiskurser och om det har skett någon förändring i det valda materialet under tid. Metod: En jämförande språkvetenskaplig studie baserad på fyra artiklar från Dagens Nyheter (1900, 1950, 1976, 1992) och en från Göteborgs-Posten (1923) där Faircloughs modell för kritisk diskursanalys används. Resultat: Under analysen framkom det att det finns gemensamma teman i de grans-kade artiklarna. Alla artiklar innehåller någon form av konflikt när det gäller kvinnor. Kvinnorna konstrueras ofta som offer som bär skam. Men det framkommer att kvin-norna vill ha sin röst hörd och arbetar för sin självständighet. Från texten av 1992 syns det en utveckling där kvinnan konstrueras som hjältinna och kunnig att komma ur svårhanterliga situationer på egen hand. Det kan tolkas som att samhällssynen på kvin-nan och kvinnans ställning börjar utvecklas från en konservativ inställning till en pro-gressiv inställning.

This study analyzes the moral dimensions of the polemic rhetorics between the two youth organizations tied to Sweden’s Social Democratic Party in the years 1903–1907, ungsocialisterna, the Young Socialists and ungdemokraterna. the Young Democrats. The examined debate centers around which methods and tactics were best suited to achieve their common goal, the liberation of the workers. Instead of looking at the ideological connotations of their arguments, the study examines which underlying moral assumptions give meaning to the two groups line of reasoning, and how they formulated their own ethical structures in the critique of the other organization. The study positions the debate within the context of the older discussions within the Party about violence as a method in class struggle and also relates it, inter alia, to a broader European framework drawing on the worker movements experiences of the Paris commune in 1871. Results include that both youth organizations considered themselves being bearer of true socialism and that the ethical structure they adhered to was primarily natural and common sense. While the Young Democrats rhetorically created virtues around rationality and science the Young Socialists emphazised a youthfulness associated with an unadulterated feeling and action.

De senaste 20 åren har Europa genomgått flera kriser som har bidragit till splittringar stater emellan. Parallellt med att allt fler nationalistiska och populistiska partier med viljan att lämna EU växer fram i Europa sprider Frankrikes president Emmanuel Macron EU-vänlig information på sociala medier där han propagerar för sina, Frankrikes och EU:s framtidsvisioner. Genom att studera hur europeiska ledare uttalar sig om EU kan vi få en bild av i vilken riktning de vill driva EU-samarbetet. Uppsatsen syftar till att klarlägga vilka värden som Macrons politiska retorik representerar genom att kategorisera hans uttalanden utifrån tidigare forskning om statliga eliters visioner om EU. Resultatet visar att Macrons vision om EU är att unionen ska fungera som en värdebaserad gemenskap där solidaritet och en gemensam EU-identitet är centrala utgångspunkter. Han har även en vision om att EU ska komma att växa till en allt större strategisk global aktör.

Syftet är att undersöka den visuella kommunikationen i ett urval av GeBlods bilder för att förstå dels vilka visuellt retoriska element som används och dels hur GeBlod hanterar utmaningen att kombinera information med reklam. Materialet omfattar sex bilder som analyseras med hjälp av teorier inom visuell retorik, färg, form och typografi. Resultatet visade att bilderna i stor utsträckning saknar ett personligt narrativ och emotionell valens, att det uppstår en paradox i framhävandet av den röda färgen, och att när känslor som rädsla och ångest är närvarande och medicinska delar av blodgivningsprocessen åskådliggörs så motverkas ofta möjligheten att kombinera information med reklam. Slutsatsen är att GeBlod ännu inte hittat en hållbar lösning på utmaningen att i en och samma bild kombinera information med reklam. Dessa insikter kan ligga till grund för en mer genomarbetad visuell kommunikation från GeBlod för att motverka den ständiga blodbristen. / The purpose of this study is to examine the visual communication in a selection GeBlod's images to understand which visual rhetorical elements are used and how GeBlod manages the challenge of combining information with advertising. The material comprises six images analyzed using theories of visual rhetoric, color, form and typography. The result showed that the images largely lack a personal narrative and emotional valence, that a paradox emerges when emphasizing the color red, and that the possibility of combining information with advertising is often counteracted by demonstrating medical elements of the blood donation process when emotions such as fear and anxiety are present. The conclusion is that GeBlod has not yet found a a sustainable solution to the challenge of combining information with advertising in one and the same image. These insights can form the basis for a more thorough visual communication from GeBlod in order to counteract the constant blood shortage.

Vilken roll spelar offentliga personer i Cancerfondens externa kommunikation på Instagram, och vilka tänkbara identiteter kan detta generera i? Vi har gjort en kvalitativ retorisk undersökning med material insamlat från Cancerfondens Instagram, där specifikt inlägg med offentliga personers medverkan studerats. I analysen diskuteras materialet utifrån tre identitetskategorier som var särskilt utmärkande bland inläggen: Familj, Det vardagliga livet och Det hälsosamma livet. Vi presenterar ett resultat som tyder på att offentliga personer har en central roll i skapandet av relationer till en tänkt publik, vilket i sin tur kan genereras i olika identiteter. Cancerfondens kommunikativa arbete tolkas ha ett genomgående fokus med syfte att skapa en gemenskapskänsla i deras relationer med hjälp av de offentliga personerna. Denna relation tycks styras mer eller mindre av en medieframställd bild av den offentliga personen, som dessutom ska gestalta en “vanlig” människa. Det gör att vi kritiserar hur trovärdig och äkta denna relation faktiskt är.

Förtroende är en viktig aspekt av argumenterande skrivande. Det är något som måste skapas, och kan inte antas vara på förhand givet. Syftet med den här studien är tudelat. För det första ämnar den undersöka hur elever skapar förtroende i sina argumenterande texter, samt hur detta förtroende överensstämmer med betyget. För det andra ämnar den utveckla en analysmetod som grundar sig i ethosbegreppet. Analysmetoden bygger på ett antal kriterier som har utarbetats utifrån retorikens ethosbegrepp. Materialet för studien består av 27 elevtexter skrivna av andraårselever på gymnasiet. Resultatet visar på att elevers förtroendeskapande uttalande kan kategoriseras i tio distinkta kategorier, samt fyra typer av uttalanden som kategoriseras som destruktiva för förtroende. Av dessa kategorier går det att se en relation till betyget i fyra av dem. Slutsatsen är att många av de kategorier som skapar förtroende inte är ett krav för att nå de högre betygen. Trots detta finns det en skillnad mellan hur elever i de olika betygsgrupperna signalerar förtroende.