I vår tid omges vi av reklam nästan överallt. I hemmet till exempel i form av TV-reklam, dagstidningsreklam och direktreklam. På stan till exempel i form av utomhusreklam och flygblad. I SOM-undersökningen 2005 visade det sig att endast 14 procent av de tillfrågade hade en positiv inställning till TV-reklam. Om det är så få som uppskattar TV-reklam, hur ska en reklamfilm utformas för att fler ska bli positiva? Syftet är att undersöka hur medie- och kommunikationsstudenter upplever storybaserade respektive informativa reklamfilmer ur ett retoriskt perspektiv. Vi vill undersöka vad som upplevs som bra respektive dåligt i reklamfilmerna och få fram åsikter om hur förbättringar kan göras. För att göra detta satte vi samman tre fokusgrupper med sex studenter i varje grupp. Valet av medie- och kommunikationsstudenter gjordes för att de har en god inblick i reklambranschen utan att ha jobbat i den och på det sättet tappat en del av sin objektivitet. Genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån ett visuellt retoriskt perspektiv har vi analyserat respondenternas svar och placerat dessa under tre olika kategorier, målgrupp, budskap och utformning. Vi har kunnat utläsa kopplingar mellan respondenternas diskussioner kring reklamfilmernas utformning och visuell retorik, med fokus på etos, patos logos och metonymi och metafor. Intressanta resultat som framkom var att de flesta av respondenterna menade att båda formerna av reklamfilmerna uppfyllde ett visst syfte. De tyckte dock att målgruppen kunde bli mer specifik och tydlig i båda reklamfilmerna. Den stora skillnaden mellan kategorierna var underhållningsvärdet och trovärdigheten.

No description available.

Hösten 2012 släppte organisationen Läkare Utan Gränser en rapport under titeln Kriserna Svenskarna Glömt. I denna uppmärksammas det faktum att det finns flera humanitära kriser i världen som allmänheten i Sverige inte känner till. Organisationen benämner dessa som “glömda kriser”. Anledningen till den låga kännedomen hos allmänheten är, enligt rapporten, en bristande mediebevakning av kriserna. Begreppet glömda kriser bygger till stor del på idén om att en kris eller en risk kan lida av ett otydligt tids- eller rumsperspektiv, som därmed urholkar dess nyhetsvärde. Begreppet kan dessutom utvidgas till att omfatta miljömässiga risker och kriser, eftersom även dessa till viss del har låg kännedom hos allmänheten. För att de glömda kriserna ska få den uppmärksamhet de förtjänar, måste de marknadsföras och kommuniceras. Syftet med denna studie är att undersöka begreppet glömda kriser närmare. Detta kommer göras genom att studera hur två ideella organisationer marknadsför humanitära och miljömässiga risker och kriser gentemot en bred målgrupp. Den teoretiska grunden för uppsatsen bygger på teorier om det globala risksamhället och hur människor uppfattar specifika situationer som risker eller kriser. Vidare läggs en grund inom marknadskommunikation där en diskussion förs om möjligheten att betrakta glömda kriser som produkter i mer kommersiell bemärkelse. För att skapa en analysmall för studien redogörs också för teorier inom semiotik och retorik i marknadsföring. För att studera hur två organisationer marknadsför glömda kriser har sex olika kampanjfilmer valts som analysobjekt. Organisationerna bakom dessa är Läkare Utan Gränser och Naturskydds-föreningen. Metoden som valts är en kvalitativ innehållsanalys utifrån ett retoriskt och semiotiskt perspektiv. Detta för att kunna analysera det valda materialet på djupet och inte enbart utifrån det manifesta innehållet. Vidare har den kvalitativa ansatsen valts på grund av att fältet kommunikation av glömda kriser ännu är relativt outforskat. Uppsatsen strävar därmed efter att skapa en första förståelse för området, som en grund för fortsatta studier. Analysresultaten pekar på många intressanta aspekter. Bland annat lyfts tids- och rumsperspektivet både i förminskande och utvidgande form genom en användning av den retoriska figuren synekdoke. Även interrogatio, exclamatio, antites etc. återfinns i tydliga exempel. Semiotiska tecken finns alltid i audiovisuell kommunikation, dessvärre antyder analysen en relativt låg medveten användning av dessa i marknadsföringsmaterialet. Vidare syns en klar ambition i allt material från båda organisationerna att utbilda sin målgrupp och öka förståelsen för de glömda kriserna i fråga. Detta överensstämmer med önskemålet om utförligare information om kriserna, som uttrycks i rapporten från Läkare Utan Gränser. Studien avslutas med flera relevanta slutsatser som öppnar upp för framtida forskningsuppslag. / In the fall of 2012, the report Kriserna Svenskarna Glömt (“The crises forgotten by the Swedes”), was issued by the organization Läkare Utan Gränser - the Swedish department of Médicins Sans Frontières. This report stressed the fact that there are several humanitarian crises in the world, that the Swedish public is unaware of - the “neglected crises”. A possible reason for the lack of awareness among members of the public is, according to the report, presumed to be low media coverage about the crises. The term “neglected crises” is based on the concept that a crisis or a risk can be said to suffer from an unclear position in time and space. This results in a low news value. The term can also be expanded to include environmental risks and crises since these also to some extent suffer from a lack of public awareness. In order to bring the neglected crises the attention they deserve, they must be marketed. The purpose of this study is to further investigate the neglected crises. This will be done through a study of two non-profit organizations and their marketing of humanitarian and environmental risks towards the general public. The theoretical framework of this essay is based on theories of global risk society as well as theories of how people perceive situations as risks or crises. Furthermore, theories of marketing are discussed in order to facilitate an understanding of how it is possible to view risks as products, in a more traditional, commercial sense. Theories of semiotics and rhetoric in marketing are presented to create an outline for the analysis. Six campaign movies from the organizations Läkare Utan Gränser and Naturskyddsföreningen constitute the material for analysis. Since the scientific field of communication of neglected crises is yet rather unexplored, a qualitative methodological approach has been chosen. To perform an in-depth analysis of the material, a qualitative content analysis based on a rhetorical and semiotic perspective is used. Based on the prerequisites of the field of the neglected crises the study aims to create a foundation for further research in this area. The content analysis resulted in several interesting findings. Through the use of the rhetorical figures such as synecdoche, the distance between the viewer and the crises is both expanded and reduced when it comes to the time- and space aspects. Other rhetorical figures are also found in the material, such as rhetorical questions, contrasts and exclamations. As far as semiotics is concerned, signs are an imperative part of audiovisual communication. However, in the material studied, the use of semiotic signs appears to be coincidental rather than intentional. Finally, in all the campaign movies, the study revealed a clear ambition to educate its target audience about the neglected crises on a deeper level. This corresponds to the requests made in the report from Läkare Utan Gränser, stating that more detailed information about the forgotten crises is required in order to raise awareness among the public.

Med utgångspunkt i George Lakoff och Mark Johnsons teori om den konceptuella metaforen analyseras i denna uppsats bildspråket i opionsjournalistiska texter som behandlar frågan om individualiserad föräldraförsäkring. Därtill anläggs med hjälp av Yvonne Hirdmans teori om genussystemet ett genuserspektiv, för att undersöka om metaforerna är könade och/eller reproducerar det binära könstänkandet. Materialet är hämtat från DN, Aftonbladet, Expressen och SvD under perioden januari 2010-novmeber 2013.

No description available.

Uppsatsen berör fältet med självhjälpsböcker om dejting och vilken verkan dessa kan ha på bilden av hur man och kvinna ska vara i samhället. Syftet med uppsatsen begränsar sig till att, genom en topikanalys utifrån Ciceros och Janne Lindqvist Grindes persontopiker, göra en jämförelse av könsrollernas framställning i Henrik Fexeus dejtingbok Alla får Ligga - Strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan, och Sara Starkströms dejtingbok Game Girl. Det görs genom att genus läggs på dessa topiker som funnits intressanta. I analysen används Yvonne Hirdmans genusteori om genussystem och genuskontrakt för detta ändamål. Tidigare studier i ämnet som är intressanta för studien är bl.a. Panteá Farvid & Virginia Brauns artikel “The ‘Sassy’ Woman and the ‘Performing’ Man: Heterosexual Casual Sex Advice and the (re)constitution of Gendered Subjectivities”, och Leto DeFrancisco och Penny O’Conners intressanta inlägg “A feminist critique of self-help books on heterosexual romance: Read ‘Em and Weep”. Dessa beskriver amerikanska dejtingböcker och bilden av kvinnan och mannen som dessa ger, en bild som visar sig på många sätt likna de två svenska dejtingböckernas bild. För även om Starkströms bok ger kvinnan större spelrum i att vara en aktiv spelare så är det ändå mannen som ska ta initiativ till fysisk kontakt, något som även förespråkas i Fexeus bok, både direkt utskrivet och dolt. Ett beteende som både visar på Hirdmans genuskontrakt för kvinnan och mannen genom särskiljandet som stärker genussystemet, och även likhet med den amerikanska marknadens dejtingböcker enligt Farvid & Brauns artikel, samt DeFrancisco & O’Conners artikel. Trots goda förhoppningar att finna förändringar i ämnet om bilden av man och kvinna under dejter, är författarna inte förmögna att bryta sig ur de seglivade genussystemen. Det som vid första anblick genom persontopiker verkar visa på förändring, avslöjas sedan, utifrån Hirdman, vara låsta i gamla roller i genussystemet. Både öppet och dolt framkommer detta i tre mönster: Det fysiska utseendet hos kvinnor är viktigt eftersom det attraherar män. Män är logiska varelser och kvinnor är känslomässiga varelser. Båda parter kan vara aktiva under dejting och flörtande men mannen är den som tar initiativ till fysisk kontakt.

No description available.

Länge har den medicinska diskursen dominerat med närmast ensamrätt att förstå och förklara ”avvikande” beteenden och det förhållande till kroppen som av dessa följer. Antingen har ätstörningar förklarats med hänvisning till individens biologiska förutsättningar eller, i enlighet med mer sociokulturella intressen, som ett slags resultat av samhällsstrukturers obevekliga makt. I flera av de studier som ligger till grund för denna uppsats kan man skymta något som Megan Jane Warin diskuterar i sin doktorsavhandling Becoming and Unbecoming. Nämligen att man kan närma sig en förståelse för anorexi genom att betrakta själva tillståndet till den sjukes egna kropp som dynamiskt – som samtidigt präglat av närhet och avstånd. Det är denna öppning som föreliggande uppsats utgår ifrån och med hjälp av ett retoriskt perspektiv försöker precisera och fördjupa. I en analytisk diskussion undersöks hur kvinnokroppen diskursivt konstrueras för att begripliggöras i samtidigt personliga och offentliga rum, samt hur konsekvenserna av detta manifesteras i två fenomen på nätet som rör kvinnor och kvinnors kroppar. Med hjälp av Judith Butlers teorier om begriplighet, subjektskapande och kroppens roll däri, samt Michel Foucaults teorier om den makt som subjektet både utövar och underställer sig samtidigt, närmar jag mig en förklaringsmodell som närmast kan liknas vid ett gummiband – där den kamp mellan närhet och avstånd som tidigare forskare refererat till specificeras till en kamp mellan intern begriplighet och kontroll.

No description available.

In this study the book talk is examined as a communicative act with a purpose to convince according to an under-lying intention to promote reading. I follow the book talk’s way from an idea of the book talker (and the library) to the reception of the audience, with the aim to understand how to talk about books in an engaging manner. More specifically, the rhetorical situation and the purpose of a book talk, the performance and the means to arouse and retain interest in the book talk as a speech and in the books themselves are examined and the impact of the book talk on the audience.The empirical material consists of observations of two different book talks (both directed to children) and interviews with the two different book talking librarians and a few of the children from the audiences to both book talks. The theoretical framework consists of rhetorical theories from both antique and modern times and I perform a rhetorical analysis of both book talks. As a complement to the rhetorical theories I use concepts from Readers’ Advisory such as ”book appeal” and ”reading appeal” to talk about what in the books themselves and in reading as an activity can be used as an argument.The results of the study show that in principle all children wanted to read one or more of the books presented in the book talk. To achieve this interest from the children the librarians know how to use the stories in the books and to draw on the arguments from the books themselves. This involves different appeal-elements from the books as plot summary, characters, genre, style and atmosphere. The book talking librarians also used different rhetorical techniques including evidentia, identification, pathos and ethos. Ethos especially in the form of the benevolence or goodwill the book talker shows the audience by including them in the book talk and trusting them to share what they think about the books. This study is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.