I den här uppsatsen ämnar jag att undersöka retoriken i ordet farmakon så som det behandlats av Jacques Derrida. Genom en nära läsning av Derridas texter identifieras farmakon först som ett ogripbart koncept och sedan som en typ av paradox. Funktionen av denna paradox beskrivs först ur en derrideansk kontext och senare i en mer klassisk retorisk sådan. I den här uppsatsen visas farmakon fungera som något som låter oss inse tänkandets gränser, samtidigt som vi ges en förklaring på vad som utgör dessa gränser. Farmakon visas också förlänas en större retorisk effekt på grund av Derridas dubbla läsning, medan retoriken i farmakon visas vara beroende av ett kunskapssökande hos publiken.

Politisk reklam i form av kampanjfilmer har sedan 2010 varit ett medieformat svenska partier använder sig av för att nå ut med sina politiska budskap till väljarkåren. I den här uppsatsen analyseras Nya Moderaternas officiella kampanjfilm från 2018 och den har visats i de kommersiella tv-kanalerna inför valet och på så sett nått ut till en bred och varierad målgrupp. För att fånga upp intresset hos denna målgrupp använder filmskaparna sig av olika fototekniska metoder för att påverka det visuella uttrycket i den riktning partiet vill. Genom en multimodal analysmetod granskas här de semiotiska resurser (tekniker) som använts för att på något sätt förstärka eller förminska detta visuella uttryck. Sådana semiotiska resurser kan t.ex. vara grepp som höjer respektive sänker värdet på något i bilden, det kan vara hur man använt ljus och ljuskontrast eller hur en deltagares blick och kroppsspråk används o.s.v. Genom en retorisk- och samtalsanalytisk metod studeras filmens samtal närmare, både vad det gäller interaktionen deltagarna emellan, samtalens disposition och retorik. Även här kan filmskapare påverka uttrycket genom att t.ex. använda sig av retoriska stilfigurer som anaforer, metaforer eller hopning. Denna analysmetod ger oss även en bild av hur filmskaparen valt att presentera partiledare Ulf Kristersson. Resultatet visar att de semiotiska resurser som används är i första hand för att idealisera bilden av partiledaren, hans familj och hem och att de retoriska stilfigurer som till stor del används för att förstärka det sagda. Samtalsanalysen visar upp en mindre smickrande bild av partiledaren vilket indirekt bekräftas av den retoriska analysen av hans hustru Birgittas tal vilket under arbetets gång visade sig vara filmens primära samtal och som gav ett oväntat resultat vad det gäller filmens budskap.

No description available.

Den här studiens syfte är att analysera förekomsten av ideologier i Sveriges riksdagspartiers valaffischer från valet 2018. Specifikt analyseras åtta valaffischer, en från vartdera parti. Med avstamp i fältet politisk kommunikation görs en kvalitativ innehållsanalys. Semiotiken och retoriken fungerar som teori och metod. Studien delas in i två delar, först analyseras affischerna semiotiskt och vidare görs en retorisk analys. Operationaliseringen verkar för att dela upp det visuella i affischerna och ger möjligheten att tolka de visuella delarna djupgående var för sig. På så vis kan analyserna åskådliggöra förekomsten av ideologier i studerade valaffischer. Resultatet av studien visar att samtliga partiers valaffischer förmedlar politisk ideologi, om än i varierande grad. Resultatet kan tolkas bero på den politiska professionaliseringen, valaffischens evolution är en anpassning utifrån affischernas kontext genom den politiska kommunikationen och dess professionalisering. Valaffischen har en viktig roll som det enda mediet i det offentliga rummet, och utifrån studiens resultat tycks de verka mer för påminnelse om val än som förmedlare av ideologi.

Under hösten 2017 fick #metoo en enorm spridning i sociala medier. Rörelsen har beskrivits som en nutida revolution, och av länderna i Norden hade metoo-rörelsen störst genomslag i Sverige. Den här studien kommer att fokusera på Fredrik Virtanen, som tidigt hängdes ut med namn och bild i svenska medier efter de våldtäktsanklagelser som riktats mot honom. Ett år senare fick Virtanen möjlighet att uttala sig i media och försvara sig mot dessa anklagelser. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur retoriska strategier har använts i samband med #metoo, samt hur de kan vara användbara vid självförsvar. Studiens teoretiska ramverk bygger på retoriken och självförsvarsteorin apologia, som båda används för att analysera ord i skrift och tal. Med hjälp av en retorisk textanalys som metod, kommer vi att analysera hur Virtanen väljer att svara på anklagelserna. Resultatet visar att Virtanen använder sig av samtliga tre övertalningsstrategier, ethos, logos och pathos, i sina två uttalanden. Resultatet visar även att Virtanen använder sig av retoriska självförsvarsstrategier, framförallt förnekelse. Detta kan vara en farlig självförsvarstrategi att använda sig av, eftersom den fungerar bäst om publiken tror att den anklagade är oskyldig. En retorisk textanalys kan inte få fram ett resultat som visar om en person är skyldig eller oskyldig. Däremot visar vår analys att de tre övertalningsstrategierna som Virtanen använder sig av inte kompletterar varandra, vilket kan framställa honom som mindre trovärdig.

Syftet med studien är att få mer kunskap om vilka metoder eller arbetssätt lärare använder för att utveckla elevers förmåga att behärska muntlig framställning i ämnet svenska. För att kunna studera detta genomförde vi åtta intervjuer med lärare som är verksamma eller nyligen har undervisat i årskurserna 1–3. Studien är av kvalitativ karaktär och semistrukturerad intervju har använts som datainsamlingsmetod. Majoriteten av lärarna känner sig trygga med att undervisa elever i årskurs 1–3 i muntlig framställning. Lärarna arbetar inte medvetet utifrån någon retorisk modell. Det läggs istället stort fokus på elevernas psykologiska process. Det framkommer att lärarna upplever fördelningen mellan muntlig framställning och läs- och skrivundervisningen som ojämn. Den muntliga framställningen bör enligt en del av lärarna få större utrymme i dagens klassrum.

Vi lever idag i en värld där jämställdhetsfrågan är omtalad, och där brister inom detta upptäcks redan i hur det arbetas i förskolan. Pojkar och flickor får olika förutsättningar redan från att de är barn i förskolan på grund av förväntningar och föreställningar som finns på kön. Syftet med studien är att genom samtal ta reda på hur förskollärare konstruerar sin förståelse och kunskap om det läroplansmål i läroplanen som behandlar motverkan av traditionella könsmönster och könsroller. Resultatet av vår studie kan uppmärksamma vilka konsekvenser som uppstår av konstruktionerna både för barnen och verksamheten i stort. Våra forskningsfrågor är; Hur talar förskollärare om läroplansmålet? och Vilka tolkningsrepertoarer framträder när förskollärare talar om läroplansmålet? Studien utgår från socialkonstruktionismen, där centrala begrepp som tolkningsrepertoar, konstruktion och retorik behandlas. Det har gjorts kvalitativa intervjuer med fokus på samtalsteman på sju förskollärare från södra och mellersta Sverige. Förskollärarnas uttalanden har analyserats genom diskursanalys. Studiens resultat resulterade i fem tolkningsrepertoarer: Könsneutralt material, Erbjud allt, Fler män i förskolan, Förändring och Vid behov. Slutsatsen är att det finns en otydlighet kring hur förskollärare ska arbeta med läroplansmålet, vilket bidrar till ett olikt arbete där förskollärare i vissa falla avstår att arbeta med det, samt en osäkerhet i hur de talar om läroplansmålet. Konsekvensen av vårt resultat är att barn inte får en likvärdig utbildning när det gäller könsmönster och könsroller. Barn får då olika möjligheter och erfarenheter till att möta olikheter och utveckla sin identitet.

The aim of this Master’s thesis is to examine how opinions and values are expressed in BTJ’s reviews of children’s literature. According to debates reviewed and interviewed librarians, many consider BTJ to be too directing when it comes to the libraries’ purchases of books. Therefore I find it important to study how the reviews are written. Two questions are asked: In what ways do the reviews communicate opinions and values? Has the communication of opinions and values changed over time? The theoretical starting-point is taken from theories about non-fiction and rhetoric. The method is a rhetorical text analysis focusing on the ways in which the reviewers persuade the readers of their message. Reviews of 40 children’s books from the years of 1976, 1986, 1996 and 2006 are analysed through a model of four rhetorical aspects. The result shows that there are many possibilities to express opinions and values in the reviews. This can be made through the choice of subjects, the arrangement of the text and the use of rhetorical figures. The historical perspective shows that there has been a small increase in the use of rhetorical resources from 1976 to 2006. This probably has to do with the fact that the reviews have been lengthened over time. / Uppsatsnivå: D

In this Master's Thesis a rhetorical analysis is applied to reading suggestions in the database Boktips.net. Boktips.net utilize the Internet for readers advisory by offering public libraries in Sweden to use and participate to its contents. The aim is to examine how library staff writes about literature in Boktips.net. The empirical material is delimited to reading suggestions on fiction for adults. Areas in focus of the analysis are rhetorical context, disposition, style and components from the point of view of content: summary, evaluation on portrayal of characters and setting, narrative, language use, genre and themes, entertainment, insights and external information. The writers generally use a well-reasoned disposition of the texts and several of them apply diverse stylistic devises that make for the intelligibility and aesthetic qualities of the texts. A width of aspects of the books is frequently covered. In rhetorical perspective nonetheless some texts contain problems of covering only few aspects of the books, lacking in argumentation or not completing the lines of arguments. It is concluded that reading suggestions are of help to library users if made well known. Research showing that readers choose books based on sought after reading experience, together with rhetorical techniques, are used to draw a picture of what the reading suggestions might include and in what way, with emphasize given on writing both personally and professionally. Argumentation is conducted for providing recommendations on writing and opportunity for discussion among the writers to help them improve. / Uppsatsnivå: D

Syftet med denna studie är att undersöka hur ICA i sina reklamfilmer för Rosa Bandet-kampanjen de årligen genomför i samarbete med Cancerfonden framställer sig själva och vilken retorik som används för att övertala mottagaren. Genom att genomföra en kvalitativ innehållsanalys med hjälp av en kombinerad semiotisk och retorisk metod kommer dessa frågeställningar kunna besvaras. Kommutationstest kommer att genomföras på var och en av de tre filmer som studeras, för att se vilka paradigm i filmerna som är av störst vikt för att filmerna lyckas kommunicera sina budskap.   Den genomförda analysen visar att alla tre filmer sätter ICA i centrum, och deras goodwill-arbete lyfts fram. Istället för att agera insamlande eller att informera tittarna om hur de konkret kan gå tillväga för att stötta Cancerfonden, framstår filmerna överlag som ett PR-jippo för ICA. Filmerna drar nytta av att vara en del av en långt pågående serie som visats på TV i över 17 år, genom att låta karaktärerna som tittaren till viss del förutsätts känna igen, spela en stor roll i filmerna. Det är karaktärerna som lägger grunden för den komik, känslomässiga utveckling och förtroendeingivande moment som sker i filmerna.