Uppsatsen är en retorisk studie av Ebba Buschs och Nyamko Sabunis kommunikation på Instagram ur ett identifikationsperspektiv. Studiens material är Instagraminlägg från partiledarnas Instagramprofiler och undersökningen studerar vilka tekniker de använder för att skapa igenkänning och social gemenskap. Något som är viktigt på sociala medier är personlig närvaro och att ge intryck av sin privatperson. Uppsatsen undersöker även hur Busch och Sabuni skildrar sin individuella person i inläggen.  Studien är en komparativ studie av de två svenska partiledarna och syftet med studien är att studera vilka retoriska tekniker som används för att skapa identifikation och gemenskap. Det är intressant att studera eftersom sociala medier används som en källa till social kontakt och igenkänning. Huvudteorin är Burkes identifikationsteori och studien utgår även ifrån teorier om politisk kommunikation.  Studien visar att intrycket av transparens är viktigt för att skildra sin privatperson och att det finns skillnader mellan Buschs och Sabunis inlägg. Busch flöde ger intryck av henne som privatperson, vilket är en viktig strategi när det gäller att skapa band med väljarna. Medan Sabunis flöde ger intryck av henne som partiledare och hennes vision inom politiken. Studien visar att partiledarna använder olika retoriska och kommunikativa strategier för att skapa gemenskap och igenkänning.

Sociala medier är en viktig plattform för organisationer och individer när det kommer till att bygga ett varumärke. Genom att strategiskt planera sin kommunikation kan bland annat politiker, filmstjärnor och idrottare bygga upp sina personliga varumärken för att skapa relationer med sina följare. Studien undersöker fyra svenska idrottsprofiler genom en retorisk visuell analys med hjälp av de semiotiska och retoriska begreppen denotation, konnotation, ethos, logos samt pathos. Syftet med studien är att undersöka hur Alexander Isak, Sarah Sjöström, Armand Duplantis och Kosovare Asllani kommunicerar sitt personliga varumärke på Instagram. Utifrån analysen och genom att använda teorierna varumärkesteori, positionering, genusteori och könsstereotyper ämnar studien synliggöra mönster i kommunikationen och sedan jämföra detta ur ett genusperspektiv. Detta görs för att se om det finns några likheter eller skillnader mellan hur de manliga respektive kvinnliga idrottsprofilerna kommunicerar och om de följer eller bryter mot könsstereotyper.Resultatet av studien visar att Asllani och Sjöström inte förväntar sig lika mycket förkunskap hos mottagaren som de manliga idrottarna gör. Särskilt Sjöström skriver utförliga meddelanden som tydligt beskriver hennes vardag och känslor. Därmed blir de kvinnliga idrottarnas varumärken mer passiva i sin kommunikation. Männen är mer benägna att framställa sig som bestämda och visa upp exklusiva kläder samt accessoarer. Duplantis positionering kopplas till svensk kultur och Isak positionerar sig som en del ur ett lag. / Since the development of Social Media, it has become important to study communication on these platforms. Many celebrities use Instagram to create and develop their brand, this also includes athletes. The Study examines Swedish athletes, which contributes to previous research regarding the subject as it mostly examines American athletes branding on social media. A rhetorical visual analysis is performed using rhetorical and semiotic concepts to make visible how the athletes Alexander Isak, Sarah Sjöström, Armand Duplantis and Kosovare Asllani communicate and build their brand through Social Media. By making the positioning of their brand visible, they can later be compared to each other. Further on the results are analyzed on the basis of the theories personal brand, positioning, gender theory and gender stereotypes to make the communication visible on Instagram.The study's result shows that Asllani and Sjöström do not assume the receiver’s prior knowledge as much as the male athletes do. Sjöström writes detailed messages which describe her everyday life and feelings. This makes the female athlete’s brands more passive in their way of communicating. The male athletes have a greater tendency to present themselves as determined and to show their exclusive lifestyles towards their followers. Duplantis brand positioning returns to Swedish culture and Isak’s positions himself as a part of a team.

There is a widespread conception that myths are false and manipulative which is why man must strive to move away from them. Simultaneously they affect our social lives to a high degree, especially political myths. With a starting point of the science of rhetoric needing to complement its understanding of how social meaning is produced, this essay will attempt to develop a theoretical understanding of how political myths functions and produce social meaning. The questions that guide the investigation are how the concept of myth is understood in other scientific contexts, which functions myth fulfills and in which way the concept of myth can supplement the science of rhetoric. The investigation is based on Roland Barthes’, Kenneth Burke’s and Ernst Cassirer’s perspective on political myth. The study concludes that myth often functions to oversimplify diversity to sustain the prevailing political order or to overthrow it. Furthermore, it shows that myth can be understood as a way for man to express emotion and that these myths can be activated by the utterance of a word or sentence. Based on this notion, I argue that one should view myth as a function rather than a definition. I further claim the importance of understanding that mythical expression cannot be met by ‘rational’ or ‘logical’ arguments. I rather propose that rhetorical myth analysis ought to be combined with theories of language’s ethical dimension to be interpreted in an accurate manner.

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur Hans Rosling i sina TED Talks använder bildspel och vilken funktion de fyller i hans presentationer. Genom att analysera Roslings bildmaterial i TED-föreläsningen ”The best stats you’ve ever seen” (2006) med utgångspunkt i Perelmans och Olbrechts-Tytecas argumentationsmodeller exempel och illustrationer har uppsatsens mål varit att svara på tre frågor: (1) på vilket sätt argumenterar Rosling i sina föreläsningar? (2) hur bidrar det visuella i föreläsningarna till argumentationen? och (3) finns skillnader mellan hur programmet Gapminder World och de ”vanliga” bildspelsbilderna fungerar i argumentationen? Analysen visar att Rosling i hög grad använder sitt bildmaterial för att driva argument med argumentationsmodellen exempel, men också med argumentationsmodellen  illustrationer. Detta gäller främst när Roslings bildspel visar animerade diagram i Gapminder World. Till viss del kan metaforiska visuella framställningar återfinnas vilka också kan ses som argumenterande. När bildspelet till största del består av text fyller det visuella inte någon argumenterande funktion utan förtydligar och stödjer främst Roslings muntliga framförande. Genom denna analys kommer uppsatsen fram till att det visuella bidrar till att driva argumentationen framåt på ett lättförståeligt sätt.

Syftet i detta arbete är att undersöka hur förskollärare talar om den pedagogiska verksamheten i samband med barns lek och lärande på förskolegården. För att undersöka detta gjordes en diskursanalys där det integrerade perspektivet följdes, vilket innebär tolkande av verbala formuleringar och där orden som sägs är av vikt. Detta val gjordes med fördel då det är retoriken kring vad förskollärare talar om i samband som är av intresse. Intervjuer med sex olika förskollärare har utförts för att se vad retoriken kring förskolegården och lek och lärande säger. Det är semistrukturerade intervjuer som skett i samtalen med förskollärare. Studien redovisar de olika diskurserna som synliggörs i samtal med förskollärare, där det talas om motorisk utveckling, lärande inom olika innehållsområden, förskollärarens ansvar samt för vem utevistelsen är för. Resultatet visar att förskollärare är medvetna om vad som krävs av dem för att förskolegården ska kunna bidra till barns lärande, men trots detta framgår det att de vuxna ofta grupperar sig under utevistelsen och inte är tillräckligt närvarande eller aktiva i barnens aktiviteter. Det framgår dock förklaringar till detta, där det menas att barn klarar sig bättre själva utomhus än inomhus så det är under utevistelsen förskollärarna passar på att ta ut raster samt ha möten, därav råder det ofta personalbrist utomhus.

Syftet med denna studie var att analysera vetenskapliga föreläsningar på onlineplattformen TED (technology, entertainment, design) och försöka förstå hur föreläsarna använder sig av klassiska retoriska begrepp. Anledningen var att vi ansåg att denna form av retorisk diskurs kan vara en potentiell lösning till några av de problem som existerar inom vetenskapskommunikation. Vi undersökte TED eftersom det i nuläget är den populäraste föreläsningsplattformen på internet.Vi har analyserat fyra vetenskapligt orienterade föreläsningar med hjälp av retorikanalys. Genom detta perspektiv har vi undersökt föreläsningarnas kontext, hur föreläsarna använder sig av klassisk retorisk disposition, hur de använder argumentationsmedel och vilka stilfigurer de lägger mest fokus på. Vi förhöll oss även till retorisk situationsteori för att förstå helheten bakom föreläsningarna.Vi sammanställde sedan materialet för att se vad alla föreläsningarna har för gemensamma aspekter. Resultatet visade att föreläsarna delade ett antal retoriska aspekter i sina tal. Från ett dispositionsperspektiv visade föreläsarna likheter med placering av tes och brist på motargument i talet. Föreläsarna lade också mest fokus på övertalningsmedlet logos och de använde mer frekvent stilfigurerna exempel, liknelse, och metafor.

Detta arbete görs inom lärarutbildningens examenskurs med syftet att genomföra en fördjupad ämnesundersökning. I vårt fall vill vi få kunskap hur några pedagoger i grundskolan undervisar inom svenskämnet för att elevers förmåga att redovisa muntligt ska utvecklas. Denna undersökning är ett försök att koppla några lärares arbetsmetoder i området tala till en särskild arbetsgång inom retoriken.  I fem intervjuer ställdes frågor till lärare kring definition, betydelse, möjligheter och hinder i förhållande till den muntliga redovisningen. Vi frågade även om vilka strategier de använder för att få elever att utveckla sin förmåga inom området tala. Respondenternas svar analyserades bland annat utifrån de kategorier som retorikens partesmodell innehåller.  Resultatet visar att man kan urskilja den retoriska arbetsgången i respondenternas arbetssätt. Alla respondenter la särskild vikt vid att undervisningen anpassas till olika individers och gruppers förmågor och viljor. Detta är något som diskuteras i relation till Vygotskijs tankar om det sociala samspelets betydelse för inlärning och de krav som författare inom ämnet retorik tar fram som viktiga för att en progressivitet ska ske.

Svenska Akademien är en ledande aktör inom det svenska språket och litteraturen och kan därför sägas vara ett slags måttstock för ”den svenska lärda”. I och med att det i denna uppsats studeras vilka egenskaper hos en akademiledamot Akademien själv framställer som viktiga meriter kan det säga oss något om det intellektuella klimatet i det nutida Sverige. För att få en förståelse för vilka dessa idealegenskaper är måste Akademiens egna offentliga kanal betraktas – Akademiens hemsida. Genom att induktivt betrakta vilka persontopiker som förekommer i presentationerna är det en metod för att få en förståelse om hur Akademien framställer sig själv och hur pass väl det lever upp till idealet av en ’lärd’. De kriterier som legat till grund för att konstruera persontopikerna är att det är ett argument för personens lämplighet i Akademien: ledamotens individuella egenskaper och tidigare erfarenheter. Resultatet av lärdhetens alla persontopiker i ledamotspresentationer är: framstående yrkesverksamhet, ärebetygelser, utbildning, den mångfasetterade lärda, ovanlighet, relationer och kön. I uppsatsen följer hur dessa är fördelade utifrån kön och yrkesgrupp och i vilken frekvens de förekommer. Resultatet av huruvida Akademien förhåller sig till lärdhetsidealet speglar hur Akademien vill se sig själv som någonting mer än en ’lärd’ och förgäves strävar efter att vara ’intellektuell’. En distinktion mellan ’lärd’ och ’intellektuell’ går det att läsa om i uppsatsen och hur det faktum att ledamöterna är en del av ett instiutionellt samfund gör dem till ”de lärdas elit”.

Abstrakt Titel: ”Från djupet av mitt hjärta… Förlåt, förlåt oss och förlåt mig - Från djupet av mitt hjärta.” - En studie av hur ett fackförbund hanterar en medialiserad skandal. Författare: Viktor Birlev och Ebba Rosell. Syfte: Syftet är att bidra till ökad kunskap om och förståelse för organisationers kommunikationsstrategiska arbete för att hantera förtroendekriser, som får stor medial uppmärksamhet. Teori och material: Textanalys med hjälp av dialogisk- och retorisk analys av fyra inslag i etermedia och texter publicerade på fackförbundets Kommunals webbsida och deras pressmeddelanden under tidsintervallet 12 januari till 13 februari. Teoretiska utgångspunkter har varit image repair theory, situational crisis communication theory och de retoriska begreppen konnotation och kroppsspråk. Huvudslutsatser: Den vanligaste huvudstrategin i den planerade kommunikationen var tillrättaläggande. I nyhetsjournalistiken var det också tillrättaläggande tillsammans med strategin bortförklara som var vanligast. Gesterna och blicken användes mest hos de ledande representanterna i inslagen i etermedia. Universitet: Medie- och Kommunikationsvetenskap, Linnéuniversitetet, Växjö Termin: Vårtermin 2016 Handledare: Håkan Sandström Examinator: Göran Palm Nyckelord: Förtroendekris, skandal, fackförbund, Kommunal, image repair theory, situational crisis communication theory, retorik, konnotation, kroppsspråk.

No description available.