Bakgrunden till den här studien är dels att min tidigare studie (Tunebing, 2006) tyder på att det förekommer deliberativa brister under utövande av klassråd i gymnasiet, och dels på att styrdokumenten (Lpo- och Lpf-94) från 1990-talet och framåt till år 2007 starkare betonar vikten av den inre demokratin i skolan. Av styrdokumenten framgår det att skolan ska arbeta med att införa elevinflytande. Det gäller att fostra elever till aktiva demokratiska medborgare, men hur man praktiskt går till väga eller vad som menas med deliberativ demokrati förblir en öppen fråga. Forskning visar att många skolungdomar upplever en ökande frustration över en upplevd brist på medinflytande. Enligt SOU 2006:77:16 anser majoriteten av ungdomar att lärare inte förstår vare sig mål eller kriterier utan tolkar dem självsvådligt. Den här d-uppsatsen har en tvärvetenskaplig ansats som utgår från tre deliberativa teorier från olika vetenskapliga discipliner, utformade av Tomas Englund (2005) pedagogik, Jürgen Habermas (1997) politik och Lennart Hellspong (2006) retorik. De tre deliberativa teorierna går både in i varandra och skiljer sig markant på flera plan. Syftet med min studie är att med dessa modeller undersöka vilka förutsättningar deliberativ demokrati har i dagens svenska gymnasieskola utifrån intervjuer av sju rektorer. I min analys utgår jag från tre teorier om demokratisk deliberation vilka jag utifrån en retorisk topikteori kategoriserat in i sex perspektiv: makt, pedagogik, konflikt- och problem, etik, pragmatik, och individ- och kollektiv. Analyshanteringen av de tre deliberativa teorierna ger mer eller mindre företräde av olika perspektiv varvid de kompletterar varandra. Resultaten tyder på att deliberativ demokrati överlag har små förutsättningar i gymnasieskolan. Förutsättningarna är dock större på ledningsnivå till skillnad mot elevnivå. Skolorna uppvisar deliberativa brister på främst elevnivå i både formella och informella arbetsformer där kollektivet får stå tillbaka för individen. Styrdokumenten kan upplevas av rektorer som motstridiga i den meningen att de kan uppfattas å ena sidan verka för individuella kunskapsmål, och å andra sidan verka för kollektiva normer och värden. Det förekommer motstridiga uppfattningar mellan skolorna hur man arbetar med att införa demokratiska arbetsformer. En likhet mellan skolorna är dock att rektorer och ledning betraktar lärare som autonoma i sin yrkesutövning vilket får till följd att demokratiska arbetsformer i klassrummen kan skilja sig avsevärt eftersom det kan vara stora skillnader på lärares uppfattningar av hur demokratiska former bör genomföras i både omfattning och utförande. Överlag kan skolor sakna deliberativa arbetsformer som samtidigt ser åt det individuella och det gemensamma främst på elevnivå. Mångfalden av elevers behov av delaktighet verkar ofta inte uppfyllas i deras dagliga möten med sina lärare då de kan ha svårt med att ta demokratiskt ansvar och att gå emot traditionella normer. Sammanfattningsvis verkar demokratisk deliberation kunna ge utrymme för både utveckling och stagnation på ledningsnivå såväl som på elevnivå. En slutsats är att informella demokratiformer verkar ha en flexibel funktion som både kan samverka med, men också avskärma formella demokratiformer. Deliberativ demokrati har i dagens skola inte något givet handlingsprogram att följa varför en stor öppenhet finns att hantera olikheter, mångfald och motsättningar.

Det övergripande syftet var att ta reda på genren genus demonstrativums betydelse i politisk kriskommunikation och frågeställningarna var:   • Hur använder Göran Persson genren genus demonstrativum för att bearbeta den politiska kris som ett ministermord innebär?  • Vad vill Göran Persson uppnå med sina tal och med vilka retoriska medel försöker han skapa mening kring mordet?  • Vilka attityder försöker Göran Persson få åhörarna att inta och hur gör han det?   Materialet bestod av fyra tal och den övergripande metoden var strukturell och stödmetoderna stil-, ideologkritisk-, och retorisk analys. Jag lutade mig bland annat mot teorier av Elmelund Kjeldsen och Johannesson. Studien visar att genren genus demonstrativum stärkte och enade medborgarna i ett krisdrabbat samhälle. Istället för att fokusera på dådet hyllade Göran Persson Anna Lindh och använde henne som symbol för det demokratiska samhället. Detta medförde att problematiken kring ministermordet minimerades eftersom talen skapade en framtidstro och ett lugn. Göran Perssons övergripande syfte var att få svenska befolkningen att delta i folkomröstningen och hans genreval bidrog till ett högt valdeltagande. Några retoriska medel han använde sig av var enande symboler och stilfigurer. En attityd han skapade var hopp. / The objective with this essay is to investigate the sense of importance the epidictic genre genus demonstrativums has in political crisis communication and the objectives were:  • How has the genre genus demonstrativum been used as a tool in communication by the Head of the Swedish Government, Göran Persson, when a minister was murdered?  • What is Göran Persson´s agenda and in which rhetorical strategies is he trying to create a sense of meaning through this political crisis?   • What attitudes is Göran Persson attempting to get the audience to adapt and how does he do that?   The base for this essay is four different speeches and the overall method was structural analysis followed by a stylistic-, ideology- and rhetorical analysis. I have built my essay on theories by Elmelund Kjeldsen and Johannesson. This essay shows that the genre genus demonstrativum unites the citizens in a community of crisis. Rather than focusing on the negative aspect of the actual murder, Göran Persson chooses to celebrate the memory of the Minister Anna Lindh as a symbol of democracy. By doing this, Göran Persson managed to create a common feeling of hopefulness. As a result, the political implications declined tremendously. His overall purpose was to increase the number of votes in the upcoming public election. An agenda that his choice of genre helped him achieve. A few of his rhetorical strategies were uniting symbols and the use of stylistic figures. A common attitude he managed to create among the Swedish citizens was hope.

Syftet med denna uppsats har varit att försöka besvara frågan: Vilka attityder och värderingar kommer till uttryck i Lars Ohlys respektive Göran Hägglunds användning av metaforer i debatten om arbetslöshetspolitiken? Jag har valt att studera de metaforer som förekommer när det gäller arbetslösa, arbetslöshet och den egna politiken i frågan. Jag har också analyserat de metaforer som används när de talar om/bemöter sina motståndare och deras politik. De artefakter jag har använt i min undersökning är två tal samt en TV-sänd partiledardebatt. Min ena hypotes var att det i talarens val av metaforer döljer sig attityder och värderingar som kanske inte syns vid ett oreflekterat mottagande av talarens budskap. Efter att ha studerat de båda partiledarnas val och användning av metaforer vill jag, till viss del,  påstå att en stor del av metaforerna öppet signalerar attityder och värderingar, inte minst när de tillskriver varandra negativa sådana. Men vissa värderingar syns först efter lite hårdare skrapande på ytan. Det intressanta är dock att båda partierna tycks vilja tillskriva sig själva liknande attityder och värderingar som i bägge fallen bygger på solidaritet, empati och förståelse. Samtidigt, som de båda, vill tillskriva varandra rakt motsatta värderingar. Min andra hypotes var att jag skulle kunna se övergripande frames som visar på olika underliggande attityder och värderingar, och till viss del tycker jag mig ha fått min hypotes besannad. Ohly och Hägglund visar prov på övergripande frames och metaforsystem som kan påverka hur vi, och de,uppfattar vår omvärld och därmed också hur vi handlar. Ohly skapar en frame för de arbetslösa som oskyldiga offer som står maktlösa inför yttre krafter. Hägglund koncentrerar istället sin frame för arbetslöshetspolitiken kring behovet av goda förutsättningar för företagande. Dessa olika attityder till frågan om arbetslöshet lämnar olika handlingsutrymme. Sammanfattningsvis kan jag säga att det i en undersökning som denna är svårt att dra en kortfattad slutsats, då den rika flora av metaforer som används kan tolkas som olika attityder och värderingar, och därmed präglas attityder och värderingar av mångfald. / In this dissertation (written in Swedish), I have tried to answer the question ”Which attitudes and values are expressed in the metaphores that Lars Ohly and Göran Hägglund uses in the debate of unemployement?” I have studied the metaphores used when they mention the question of unemployement, but also when they talk about their respective political parties’ politics and the other party’s political standpoint. One of my hypothesis was that the choice of metaphores conceals attitudes and values that are not so apparent for an unreflected listening. Though, in some aspects, my reserach has shown that some of  the metaphores openly signals attitudes and values. Not the least when they try to give each other negative values. And yet, some values are not as apparent, it takes some reflection to notice them. One interesting thing, though, is, that they both tries to givet hem selves attitudes and values built upon solidarity, compassion and understanding – meanwhile they both tries to attach the oposing values upon each other. Another hypothesis was that I also would be able to se frames that could show underlying attitudes and values. In some ways I did find this. Ohly, as well as Hägglund, shows examples  of ”overall-frames” and systems of metaphores which can affect the way we percept our world and also the way we chose to act and make decisions. Ohly creates a frame for the unemployed as innocent victims, who powerlessly faces outer forces, while Hägglund concentrates his frame around the need of good conditions for companies. These two different attitudes towards the question of unemployement creates different alternatives on how to decide and act. It is hard to draw a short conclusion in an analysis as this one, since the richness of the metahpores used can be interpreted as different values and attitudes. One conclusion is that values and attitudes are characarized whith multitude. / Bilagor ej bifogade. Exempel på analyserade metaforer finns dock i uppsatsen.

I valupptakten hösten 2010 fick Sverigedemokraternas två valfilmer oerhört genomslag i media, och hade inte mindre än en halv miljon visningar på Youtube, på bara några få dagar. Denna här uppsatsen undersöker vilka strategier som ligger bakom ett sådant genomslag i media. Frågeställningen försöker besvara vilka verklighetsbeskrivningar som TV4 respektive Sverigedemokraterna (SD) ger i sitt pressmaterial angående lanseringen av SD:s två valfilmer, och vad de får för effekter. Uppsatsen analyserar nyckelord som används, vilken ram de sätter på situationen och om SD använder sig av anti-etablissemangsstrategin. Den diskuterar också omkring problemformuleringsprivilegiet, det vill säga att den som formulerar frågeställningen alltid äger tolkningsföreträdet till den. Uppsatsens slutsats är att SD:s strategi vid lanseringen av valfilmen var att synliggöra och förstärka avståndet mellan SD och etablissemanget, såväl till politiska partier som till media. SD använde sig av de egna problemformuleringarna massinvandring och censur, som i sin tur skapade egna ramar, till vilka enbart SD hade tolkningsföreträde. SD:s ramar stämmer tydligt överrens med vilka kriterier ett politiskt parti måste ha för att använda sig av anti-etablissemangsstrategin. / In the fall of 2010 during the election, the Swedish Democrats launched two election movies who got a enormous breakthrough in the media. They got over half a million views on Youtube in just a few days. This essay investigates what strategies that lays behind the breakthrough in the Swedish media. The inquiry tries to answer what description of reality that TV4 and the Swedish Democrats leaves in their press material concerning the launch of the Swedish Democrats two election movies and following effects. The essay analyses keywords in these movies, the frame of the situation and if the Swedish Democrats uses the anti-establishment strategy. It also discuss the problem formulation privilege, which means that the person who formulate the inquiry always own the right to interpret the inquiry. The conclusion of the essay is that the Swedish Democrats strategy during the launch of the election movies, was to expose and strengthen the distance between the Swedish Democrats and the establishment. As well as between other political parties and media. The Swedish Democrats formulate their own problem formulation using words as “mass migration” and “censorship”. With these two words they create their own frames that gives the Swedish Democrats the total interpret of the words. The frames that the Swedish Democrats are using, agrees with the criteria of what a political party must contain to use the anti-establishment strategy.

A politician on the peak of his career suddenly sees himself in the middle of not one or two, but five different crisis, that demand a fitting response and a well planned crisis management strategy. While focusing on ethos and its development, the following paper analyses the communicative strategies used by Germany's ex-minister of defense, Karl-Theodor zu Guttenberg. Within his one and a half year tenure he had to handle continuing accusations against policy and character. Guttenberg, who in many eyes was seen as Germany's most popular politician and whose ethos, therefore, prior to the first crisis could be described as strong, is loosing his trustworthiness among the military and other politicians the longer each crisis continues. The purpose of this study is to identify the communicative pattern of Mr. Guttenberg, which in the end lead to his resignation, while his popularity continues to be strong. With theories like Benoits apologia strategies, Bitzers rhetorical situation and Ryans kategoria and apologia speechset, the analysis of articles of the German mass medium ”Bildzeitung”, clearly mirrors Guttenberg’s tendency to react offended to personal accusations. While being able to handle accusations against his policy, this continuing communicative mistake provides an opportunity for his critics.

Syftet med min uppsats har varit att försöka belysa vilka försvarsstrategier studenter använder sig av under en disciplinutredning, samt om dessa strategier är framgångsrika eller ej i att uppnå sitt syfte. I upptakten till mitt arbete trodde jag att jag skulle få fram analysresultat som visade på argumentation som hänvisade till ett eget lågt etos. Min hypotes var också att studenternas försvar skulle vara patostyngda. Efter att ha genomfört dokumentstudier av 18 disciplinärenden på Södertörns högskola tycks dock denna hypotes inte stämma. Verkligheten var inte så kategorisk och ”genomskinlig” som jag ville tro. Den retoriska situation ett disciplinärende bjuder verkar däremot se ut så som jag trodde; utredningen studenterna ställs inför är en tämligen stressande situation. Studenternas främsta budskap är att de är oskyldiga, och syftet med deras försvar är oftast att undgå avstängning. Anmärkningsvärt i studenternas försvar är att det är få studenter som utnyttjar de möjligheter de ges att med egna ord försvara sig. En students närvaro vid disciplinnämndens möte visade sig dock inte vara någon garanti för att undgå straff då samtliga av de fyra studenter som deltagit vid sammanträdet har avstängts. Av de studenter som har valt att yttra sig skriftligt till nämnden är det endast två av åtta som har friats. Detta torde indikera att det snarare är studenternas argument som ligger till grund för friande eller fällande dom, snarare än när och på vilket sätt detta sker. I de fall som lämnats utan vidare åtgärd har studenterna främst angett andra personer som direkt eller indirekt orsak till det som skett. Bland de studenter som funnits skyldiga till försök att vilseleda vid bedömning av studieprestation har försvarsstrategierna främst baserat sig på särskilda/förmildrande omständigheter eller ett sedan tidigare gott etos. Jag har i min analys dragit slutsatsen att det är frånvaron av rimliga och trovärdiga logosargument som har fällt avgörandet. Till skillnad från de som har friats, har ingen av de fällda studenterna kunnat uppvisa sådant logos att nämnden ansett det antingen bevisat att omständigheterna har varit sådana att studenten inte kan anses bära skuld, eller att bevisningen mot studenten inte är hållbar och att studenten därför inte kan dömas skyldig. Sammanfattningsvis kan jag då säga följande: det tycks finnas vissa försvarsstrategier som är mer framträdande än andra, men att den framgång studenten eventuellt har i fallet snarare beror på logosargument med faktisk bevisföring än på argument baserade på etos och patos.

No description available.

Denna uppsats analyserar två tal av Sveriges statsminister Stefan Löfven; det ena från Socialdemokraternas partikongress 2015 och det andra från Almedalen samma år. Syftet är att ge en inblick i hur visioner för framtiden uttrycks av en samtida högt uppsatt politiker och att undersöka om det finns några skillnader i hur dessa visioner uttrycks beroende på om talaren i första hand vänder sig till sitt eget parti eller till en bredare opinion. Uppsatsen lyfter fram tre olika aspekter av politiska visioner (praktiska, utopiska och imaginära) och analyserar talen med fokus på dessa. Detta kombineras med en retorisk situationsanalys som syftar till att belysa och förklara skillnader i hur visionerna uttrycks i de två talen. Resultatet visar att de visioner som Löfven uttrycker i båda talen lägger ett större fokus på att lösa omedelbara praktiska problem än att bygga ett framtida samhälle. Det framkommer även att talet från partikongressen mer tydligt kopplar visionerna till socialdemokratin som ideologi än vad talet i Almedalen gör. / This thesis analyses two speeches by the Swedish prime minister Stefan Löfven; one from the Swedish Social Dmocratic Party's congress in 2015 and the other from Almedalen week the same year. The purpose is to provide insight into how visions for the future are expressed by a contemporary high-profile politician and to explore if there are any differences in how these visions are expressed depending on whether the speaker is primarily adressing his own party or a broader public. The thesis features three different aspects of political vision (practical, utopian and imaginary) and anyses the speeches focusing on these. This is combined with an analysis of the rhetorical situations, intended to highlight and explain differences in how the visions are expressed in the two speeches. The results show that the visions expressed by Löfven in both speeches tends to focus more on solving immediate problems than buildning a future society. The thesis also reveals that the speech from the congress connects the expressed visions to social democratic ideology more clearly than the speech from Almedalen Week does.

Kent Wisti is a new phenomenon who is successful in social media with his satire drawings. With a softly approach Wisti is questioning the opinions and reactions to current events. The aim of the research is to examine ways and means Wisti uses to form opinions. Today it is difficult to debate about sensitive topics because of the fear of not being considered politically correct, a racist or tied to the opinions that we do not want to be associated with. By examining the topos used and how Wisti speaks about racism and immigration I can thereby discern how Wisti creates enthymem. Therefore I examine the question: How is enthymem created in Kent Wistis drawings? This, in turn, I examine by studying how different topos are used to create enthymem. The research is based on Maria Wolrath Söderbergs method for topos, where I stake on the concepts of points for discussion, bases for discussion and operations for discussion to thereby examine how enthymem are created. The results clearly show that Wisti leaves much implicitly requiring the reader to become a co-creator of enthymem and hence their own convictions. This demands that the readers are well informed of the topics and have similar thought patterns to Wisti in order to fully understand the message. Wisti argues against including prejudices and racism through flaws in various doxa. There are contradictions between what we say and what we do, or between which we want to be and who we are. Doxa is simply something that binds together our decisions and actions with our thinking and reasoning. If these elements do not match, a persons overall impression ruptures.

Uppsatsen avser analysera den argumentation som förekommer på bokomslagen till de svenska böckerna om Harry Potter. Genom att studera vilka visuella argument som förekommer på böckers omslag, är syftet med arbetet att undersöka hur omslagen argumenterar och kommunicerar via olika visuella element såsom färg, form, illustrationer och symboler. Utifrån detta görs sedan en jämförande analys mellan omslagen på böckernas första utgåva och den nyutgåva som presenteras 20 år senare. Omslagen som analyseras utgörs således av sju titlar från den första svenska utgåvan (utgiven 1999–2007) samt sju titlar från nyutgåvan (utgiven 2019). Såväl teori som metod hämtas från retoriken generellt och den visuella retoriken specifikt. Genomförda analyser visar att argument som talar till mottagarens känslor, pathos-argument, är klart mest förekommande på omslagen. Åskådliggörande och händelserika illustrationer, betraktarperspektiv, färger och symboler utgör de primära visuella argumenten. Till viss del förekommer även argument som bygger på författarens och huvudkaraktärens person, ethos-argument. Den jämförande analysen visar att de första omslagen har ett mer direkt och lättolkat tilltal, som primärt riktar sig till en (yngre) förstagångsläsare. De nya omslagen har ett mer diskret, vuxnare tilltal med symboler som lättare avkodas av någon som redan känner till historien om Harry Potter. / The essay aims to analyse the arguments that appear on the book covers of the Swedish books on Harry Potter. By studying the visual arguments that appear on the cover of books, the purpose is to investigate how the covers argue and communicate via various visual elements such as colour, shape, illustrations, and symbols. Then, a comparative analysis is made between the covers on the first edition of the books and the new edition, which is presented 20 years later. The covers that are analysed thus consist of seven titles from the first Swedish edition (published 1999–2007) and seven titles from the new edition (published 2019). The theory and method of the essay are both derived from rhetoric in general and visual rhetoric specifically. The analysis conducted show that arguments that speak to the recipient's feelings, pathos arguments, are most common on the cover. Illustrative and dramatic illustrations, viewer perspective, colours, and symbols are the primary visual arguments. To some extent, there are also arguments based on the author and main character's person, ethos arguments. The comparative analysis shows that the first covers have a more direct and easily interpreted address, which is primarily aimed at a (younger) first-time reader. The new covers have a more discreet, adult appeal with symbols that are more easily decoded by someone who already knows the story of Harry Potter.