Sammanfattning: Alltfler människor blir alltmer fysiskt inaktiva och riskerar därmed att drabbas av vällevnadssjukdomar. Personer med reumatoid artrit (RA) är mer fysiskt inaktiva än befolkningen i stort. Trots den medicinska utvecklingen får personer med RA nedsatt ledrörlighet, muskelfunktion och balans. Att öka deras fysiska aktivitetsnivå skulle kunna förbättra dessa parametrar samt minska deras risk att drabbas av vällevnadssjukdomar i framtiden. Syfte: Syftet var dels att kartlägga nivån av självskattad fysisk aktivitet, hälsa och tilltro till egen förmåga hos personer med nydebuterad RA dels att undersöka samband fysisk aktivitetsnivå och hälsa respektive tilltro till egen förmåga. Metod: I en tvärsnittsstudie skickades enkäter ut till 88 personer med nydebuterad RA. Samtliga hade insjuknat mellan 2003 och 2005 och deltog i tidig artrit mottagningen på Reumatologiska kliniken på Universitetssjukhuset i Örebro. Resultat: 61 personer (69 %) svarade på enkäten. 50 % riskerar försämrad hälsa och risk att drabbas av vällevnadssjukdomar på grund av låg nivå av fysisk aktivitet. Låga, men i några fall signifikanta samband hittades mellan fysisk aktivitetsnivå och hälsa respektive tilltro till egen förmåga. Ju mer fysiskt aktiv man skattade att man var desto bättre hälsa upplevde man inom områdena rollfunktion – fysiska orsaker, smärta, allmän hälsa, social funktion och den psykiska dimensionen (r=0.27-0.37). Ju högre man hade graderat sin fysiska aktivitetsnivå desto högre tilltro hade man till att kunna hantera andra symptom som till exempel trötthet, nedstämdhet och besvikelse (r=0.28-0.39). Sökord: Reumatoid artrit, fysisk aktivitet, hälsa, egen förmåga

SAMMANFATTNING Hydroterapi har under en längre tid använts som behandlingsform, men det är brist på forskning inom området. Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen av hydroterapi hos personer med reumatisk sjukdom. En kvalitativ ansats anlades och enskilda semistrukturerade intervjuer användes. Deltagarna rekryterades genom bekvämlighetsurval via en kontakt på en reumatologklinik. Sex personer inkluderades: fem hade reumatoid artrit och en hade pelvospondylit. Resultatet tolkades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, som visade på att deltagarna i denna studie var positivt inställda till hydroterapi. Deltagarna upplevde att hydroterapin ledde till minskad smärta, ökad rörlighet samt ett ökat välmående. Utöver de upplevda positiva effekterna återfanns även upplevda negativa effekter i form av träningsvärk och en ökad stelhet under sommaruppehållen. Det sociala samspel som uppstod i samband med hydroterapin upplevdes av de flesta deltagare ha haft positiv betydelse. Deltagarnas upplevelser kunde i diskussionen kopplas till operant och respondent inlärningsteori, där tänkbara konsekvenser och stimulin identifierades. Slutsatsen som drogs var att deltagarna upplevde hydroterapin som ett sätt att få tillbaka sin friska kropp genom att symtomen minskade. Då deltagarna upplevde att uppehåll orsakade försämring behövs hydroterapi som kontinuerlig behandlingsform för dem. Vidare forskning inom området bör fokuseras på enskilda patientgrupper samt inkludera ett större antal deltagare per patientgrupp. Nyckelord: hydroterapi, intervju, kvalitativ, pelvospondylit, reumatoid artrit.

To reach health and wellbeing, despite a disease as rheumatoid arthritis, the patient needs help to manage and cope with his situation. The caregiver’s task is to give this support. The aim of this study was to illuminate how patients with rheumatoid arthritis experienced the relationship to the caregivers in the “rheumatic-team”, and the participation in this team. The aim was also to describe conditions and obstacles that had a special role for the creating of the care-relation and the participation in this care-context. A life-world-phenomenological approach was used. Seven patients have been interviewed about their experience of the relationship and their participation. The result shows that the patients wish that the relationship is natural, friendly and regular. It also shows both existence and lack of participation. A condition for participation and a good care-relation is for example to be seen as a unique individual and that the caregivers treat them calmly, thoughtfully and easy. A straight communication that gives the patients a chance to speak is central. Are these conditions not fulfilled, it will create feelings of frustration and disappointment with the patient. The empiric part has been discussed and explained with the help of the philosopher Emmanuel Lévinas’ ethic theory. / För att en patient ska nå hälsa och välbefinnande trots en sjukdom som reumatoid artrit, krävs det att patienten får hjälp och stöd att hantera och klara av sin situation. Vårdarnas uppgift är att ge denna support. Syftet med studien var att belysa hur patienter med reumatoid artrit erfor relationen till vårdarna i "reumateamet", samt hur de upplevde sin delaktighet inom detta ”team”. Syftet inbegrep också att kunna beskriva förutsättningar och hinder som var av särskild betydelse för skapandet av vårdrelationen och delaktigheten inom denna vårdkontext. Ett livsvärldsfenomenologiskt närmelsesätt användes. Sju patienter har intervjuats om sina upplevelser gällande vårdrelation och delaktighet. Resultatet visar att patienterna önskar en naturlig, vänskapslik och kontinuerlig relation till vårdarna. Det visar även att delaktighet finns men också saknas. Förutsättningarna för delaktighet och en god vårdrelation är exempelvis att vårdarna ser patienterna som unika individer och bemöter dem lugnt, vänligt, enkelt, omtänksamt och lättsamt. Tydlig och rak kommunikation där patienten får chans att prata är centralt. Uppfylls inte dessa förutsättningar, skapas hos patienten känslan av att vara i vägen, vilket föder frustration och besvikelse. Den empiriska delen har också diskuterats, förklarats och fördjupats utifrån filosofen Emmanuel Lévinas etiska teori.

<p>To reach health and wellbeing, despite a disease as rheumatoid arthritis, the patient needs help to manage and cope with his situation. The caregiver’s task is to give this support. The aim of this study was to illuminate how patients with rheumatoid arthritis experienced the relationship to the caregivers in the “rheumatic-team”, and the participation in this team. The aim was also to describe conditions and obstacles that had a special role for the creating of the care-relation and the participation in this care-context. A life-world-phenomenological approach was used. Seven patients have been interviewed about their experience of the relationship and their participation. The result shows that the patients wish that the relationship is natural, friendly and regular. It also shows both existence and lack of participation. A condition for participation and a good care-relation is for example to be seen as a unique individual and that the caregivers treat them calmly, thoughtfully and easy. A straight communication that gives the patients a chance to speak is central. Are these conditions not fulfilled, it will create feelings of frustration and disappointment with the patient. The empiric part has been discussed and explained with the help of the philosopher Emmanuel Lévinas’ ethic theory.</p> / <p>För att en patient ska nå hälsa och välbefinnande trots en sjukdom som reumatoid artrit, krävs det att patienten får hjälp och stöd att hantera och klara av sin situation. Vårdarnas uppgift är att ge denna support. Syftet med studien var att belysa hur patienter med reumatoid artrit erfor relationen till vårdarna i "reumateamet", samt hur de upplevde sin delaktighet inom detta ”team”. Syftet inbegrep också att kunna beskriva förutsättningar och hinder som var av särskild betydelse för skapandet av vårdrelationen och delaktigheten inom denna vårdkontext. Ett livsvärldsfenomenologiskt närmelsesätt användes. Sju patienter har intervjuats om sina upplevelser gällande vårdrelation och delaktighet. Resultatet visar att patienterna önskar en naturlig, vänskapslik och kontinuerlig relation till vårdarna. Det visar även att delaktighet finns men också saknas. Förutsättningarna för delaktighet och en god vårdrelation är exempelvis att vårdarna ser patienterna som unika individer och bemöter dem lugnt, vänligt, enkelt, omtänksamt och lättsamt. Tydlig och rak kommunikation där patienten får chans att prata är centralt. Uppfylls inte dessa förutsättningar, skapas hos patienten känslan av att vara i vägen, vilket föder frustration och besvikelse. Den empiriska delen har också diskuterats, förklarats och fördjupats utifrån filosofen Emmanuel Lévinas etiska teori.</p>

Reumatoid artrit (RA) är en kronisk inflammationssjukdom som symmetriskt drabbar kroppens leder och går i skov. En inflammationsprocess uppstår i synovialmembranet (ledhinnan) som börjar förtjockas och utsöndra ett exsudat till synovialvätskan, Exsudatet innehåller mycket erosiva inflammatoriska molekyler, inklusive cytokinerna TNF, IL-1 (interleukin) pch IL-6. De onormala cytokinkoncentrationerna förstör med tiden leden. Detta leder till leddeformationer, smärta och stelhet. Sjukdomen involverar även andra organ än enbart rörelseapparaten. RA drabbar strax under 1% av befolkningen, varav kvinnor är överrepresenterade. Diagnosen av RA kan vara mycket svår att ställa eftersom sjukdomen saknar ett enskilt laboratorietest eller ett standardiserat mätinstrument som korrelerar till sjukdomsaktivitet. Till följd därav används mätinstrument av sammanslagan parametrar för att utvärdera sjukdomen. Methotrexat (MTX) räknas som förstahandspreparat vid RA och kombineras standarsdmässigt med biologiska läkemedel, vid svårare sjukdomsförlopp. Det anses att biologisk kombinationsterapi är nödvändig för maximal behandlingseffekt, emellertid visar kliniska behandlingsregister att 1/3 av RA-patienter förskrivs biologisk monoterapi. Kombinationsterapi kan även orsaka mer biverkningar och försämrad följsamhet. Syftet med studien är att undersöka effekten och säkerheten av receptorantagonisten Tocilizumab (TCZ) med avseende på onoterapi vid RA. Arbetet är en litteraturstudie som genomförts genom sökningar i PubMed. Totalt lästes 7 artiklar i fulltext, varav 5 inkluderades i studieanalysen. Utifrån de primära effektmåtten i artiklarna, visade TCZ-monoterapi en signifikant behandlingsskillnad hos RA patienter med medelhög till hög sjukdomsaktivitet. Resultatet visar ingen bättre behandlingseffekt av att kombinera MTX med TCZ jämfört med monoterapi. TCZ-monoterapi hämmar även strukturella ledskador. TCZ-monoterapi anses som en säker och generellt tolererbar behandling.

The aim of this study was to compare the effect between the drugs rituximab and infliximab in rheumatoid arthritis (RA). RA is an autoimmune disease that affects the peripheral joints and is associated with exacerbations. Various immune reactions in the body cause inflammation of the joints which further results in cartilage and bone damage. The diagnosis is made by the classification system "The 2010 American College of Rheumatology (ACR) / European league against rheumatism (EULAR) classification criteria for rheumatoid arthritis", which is an update of the older system called "The 1987 American College of Rheumatology classification criteria for RA". Approximately 0.5-1% of the population is developing the disease, but it varies slightly between different parts of the world. The disease is 2-3 times more common in women and the median age of onset is 60 years. Methotrexate is the first line drug for treatment of RA, but in more severe disease, monoclonal antibodies such as infliximab and rituximab are used. Infliximab and rituximab are only used for combination therapy with methotrexate. Infliximab is a tumor necrosis factor (TNF) α inhibitor, while rituximab inhibits B cells. The method for this work was study of literature. The Pubmed database was used and the following terms were used as keywords: "Rheumathoid Arthritis", "Rheumatoid Arthritis rituximab" and "Rheumatoid Arthritis infliximab." A total of 6 studies were elected, 3 for each drug. When evaluating the results it should be kept in mind that the study approaches vary. The study endpoints were ACR 20, ACR 50, ACR 70 and disease activity score (DAS) 28. Based on these measurements there were no significant difference between the drugs. ACR 20 for infliximab was reached by 50 %, 62.4 % and 59.4 % of the patients, respectively in three different studies. ACR 20 for rituximab was reached by 50.6 %, 51 % and 73 % of the patients in three different studies. The DAS 28 reduction for infliximab was 2.6 and 2.3, while the same numbers for rituximab were 1.6, 1.9 and 2.6. In conclusion, both rituximab and infliximab are good treatment options for severe RA. Because of the small difference between the drugs in the results, other aspects become more important. For example, costs and safety profile should be further investigated.

Rheumatoid arthritis (RA) is a chronic joint disease which mechanism of action is unknown. The immune mechanism initiates an inflammatory process that mainly affects the joints, which can lead to cartilage and bone damage but also to some generalized symptoms such as fatigue and inflammatory anemia. At present, RA is primarily treated with methotrexate (MTX) as monotherapy. Studies in the field indicate that MTX in combination with infliximab, a monoclonal antibody, is more effective in treating RA than MTX treatment alone. Most likely, infliximab is not used as first-hand therapy since the reference product Remicade® is very expensive. In 2015 the patent for Remicade® expired and there are now cheaper biosimilars available that have been approved for the same indication as Remicade®. The aim of this study was to investigate whether MTX in combination with infliximab is more effective than MTX alone in the treatment of active RA and evaluating whether there is equivalence between the reference product Remicade® and the CT-P13 biosimilar. The medical and bioscience database PubMed was used to obtain the scientific articles analyzed in this literature study. From PubMed 5 articles were selected for further analysis. The delimitation of the search was: indication RA, MTX, infliximab and biosimilar (CT-P13). Articles 1-3, based on the outcome variables of the studies indicated that infliximab in combination with MTX is more effective than MTX treatment alone in the treatment of active RA. Articles 4-5 examined equivalence between the reference product for infliximab (RP) and the biosimilar CT-P13 in the treatment of active RA. The analysis and results of articles 4-5 showed that there was a similarity between RP and CT-P13 in treatment of active RA. Based on this small-scale literature study, treatment with MTX in combination with infliximab seems more beneficial for disease control in active RA than MTX treatment alone. In addition, the biosimilar CT-P13 appears to be equivalent to the reference product Remicade® in the treatment of active RA. Replacement of Remicade® to CT-P13 can mean major savings in healthcare and the therapeutic recommendation for active RA may need to be reviewed as there are now effective, cheaper alternatives.

Reumatoid artrit är en progressiv inflammatorisk sjukdom som bland annat orsakar smärta och fatigue i kroppen där hela personen och dess liv påverkas. Brist på kunskap om hur det är att leva med reumatoid artrit kan leda till att personer inte får den vård de behöver. Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter av att leva med reumatoid artrit. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Databassökningar gjordes systematiskt med sökord som var relevanta utifrån syftet. Litteraturstudien baserades på åtta kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades, vilka resulterade i två teman, begränsningar och strategier. Erfarenheterna av att leva med reumatoid artrit var att symtomen begränsade personen i det dagliga livet. För att hantera begränsningarna och ta sig vidare i livet krävdes planering och acceptans. Genom att fokusera på det som var bra insåg personerna att de är så mycket mer än sjukdomen. Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser som fokuserar på att se hela människan utifrån respekt och lyhördhet vilket leder till individualiserad vård där personer känner sig sedda och hörda. / Rheumatoid arthritis is a progressive inflammatory disease that causes pain and fatigue. The whole individual and their life is affected by living with rheumatoid arthritis. Lack of knowledge about living with rheumatoid arthritis can lead to that people don´t get the care they need. The purpose of the literature study was to highlight experiences of living with rheumatoid arthritis. The study was conducted as a literature study. Database searches were made systematically using keywords relevant to the purpose. The literature study was based on eight qualitative articles which were analyzed and graded for quality. The themes of the result were limitations and strategies. The experience of living with rheumatoid arthritis was that the symptoms limited the person and their daily life. To manage the constraints and move on in life, planning and acceptance were required. By focusing on what was good, the people realized that they were so much more than the disease. Person-centered care is one of the nurse's core competencies, focusing on seeing the whole human being based on respect and responsiveness, which leads to individualized care where people feel seen and heard.

Lindkvist, R & Persson, E. Att leva med reumatoid artrit och dess påverkan på dagligt liv. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2020. Bakgrund: reumatoid artrit, som förkortas RA, är en kronisk och inflammatorisk ledsjukdom. Sjukdomen som också kallas för ledgångsreumatism angriper de perifera lederna i kroppen. De mest berörda områdena i kroppen är lederna i händer och fötter men sjukdomen kan även yttra sig extraartikulärt vilket innebär att andra system och vävnader kan angripas av RA. En vanlig följdsjukdom till RA är kardiovaskulära sjukdomar som exempelvis stroke och hjärtinfarkt. Utan läkemedelsbehandling kan RA även leda till ledförstörelse. Sjuksköterskans uppgift i farmakologisk behandling är att dämpa smärtan och inflammationen enligt ordination. Personcentrerad omvårdnad där samspel mellan patient, sjuksköterska och andra personer som är viktiga i patientens liv är grundläggande i beslutfattande av vård. Modellen dagligt liv <--> funktionellt hälsotillstånd av Carnevali finns som ett stöd för sjuksköterskan att identifiera omvårdnadsproblem och fastställa behov och resurser till individen för att bibehålla livskvalitet i det dagliga livet. Syfte: syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur personer med RA upplever att sjukdomen påverkar deras dagliga liv. Metod: litteraturstudien är skriven i kvalitativ ansats. Totalt valdes 11 artiklar efter relevans bedömningen. De 11 artiklarna gick vidare till kvalitetsbedömning som granskades av författarna som var oberoende av varandra. Resultat: Tre teman framgick efter författarnas tolkning av artiklarnas resultat. De tre teman som svarade på litteraturstudien syfte var: Fysisk påverkan på dagligt liv, psykisk påverkan på dagligt liv och social påverkan på dagligt liv. Konklusion: Det dagliga livet med RA påverkas av fysiska, psykiska och sociala aspekter. Dessa tre teman integrerar med varandra och bildar en helhet som påverkar individen som lever med RA i varierande grad. Nyckelord: dagligt liv, kvalitativ litteraturstudie, omvårdnad, påverkan, reumatoid artrit. / Lindkvist, R & Persson, E. Living with rheumatoid arthritis and the impact on daily life. A literature review. Degree Project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2020. Background: rheumatoid arthritis, abbreviated in RA, is a chronic and inflammatory joint disease. The disease, also called arthritis, attacks the peripheral joints of the body. The most affected areas of the body are the joints of the hands and feet but the disease can also manifest extra articular, which means that other systems and tissues can be attacked by RA. Cardiovascular diseases such as stroke and myocardial infarction are more common when you have RA. Without drug treatment RA can also lead to joint destruction. As a nurse, the pharmacological treatment is important and alleviate the pain and inflammatory as prescribed. Interaction between patient, nurse and other related people is fundamental in making common decisions in care, also called person-centered care. The model daily life <--> functional health status, of Carnevali, works as a support for the nurse to identify problems in nursing and determine needs and resources for the individual to maintain quality in daily life. Purpose: to investigate the experiences of people living with RA and the impact on daily life. Method: the literature review was written with a qualitative approach. A total of 11 articles were selected to the result and were qualified by two independent reviewers. Result: Three different themes were discovered of the articles results. The themes that answered the purpose of the literature review were: Physical impact on daily life, psychological impact on daily life and social impact on daily life. Conclusion: RAs impact on daily life has physical, psychological and social aspects. These three themes integrate with each other and result in a entirety which affects each individual with RA to a varying degree. Keywords: daily life, impact, nursing care, rheumatoid arthritis, qualitative literature review.

Introduktion/bakgrund: Reumatoid artrit (RA) är en autoimmun sjukdom som angriper leder. Mellan 0,5–1% av befolkningen i Sverige är drabbade av RA. Sjukdomen går inte att bota, bara lindra. Syfte: Med studien är att beskriva livskvalité hos patienter med RA. Metod: En icke systematisk litteraturstudie. Resultat: Resultatet baseras på elva vetenskapliga artiklar. Utifrån artiklarna kodas kategorier vilka påverkar patienter med RA på olika sätt. Fysisk och psykisk påverkan, lägre och ökad grad av livskvalité. Patienter med RA förenas genom att sjukdomen påverkar livskvalité. Det som påverkar patienter med RA till lägre grad av livskvalité är, smärta, fatigue/sömn och depression. Depression är ett vanligt symtom hos patienter med RA. Även känslan av att vara beroende av närstående i vardagen ger en lägre grad av livskvalité. Ökad grad av livskvalité får patienter med RA genom att känna delaktighet på arbete eller i en gemenskap, samt att ha närstående runt sig med god förståelse. Patienter med RA som får stöd från omgivningen eller psykolog upplever ökad grad av livskvalité. Slutsats: Att leva med sjukdomen orsakar lidande för patienter med RA, både privat och i arbetslivet. Sjukdomen påverkar både fysiskt och psykiskt och det är viktigt att komma under behandling för symtom snarast möjligt för att inte få lägre grad av livskvalité.