Svenska bolag har i vissa fall möjlighet att välja mellan olika redovisningsregelverk. För större bolag står valet ofta mellan RFR 2 och K3. RFR 2 innehåller regler ifrån det internationella regelverket IFRS med anpassning till svensk lagstiftning och redovisnings-praxis. För små och medelstora bolag finns regelverket IFRS for SME vilket i Sverige motsvaras av K3. Innan införandet av K3 år 2014 gav Bokföringsnämnden ut en remiss vilken blev omdiskuterad och kritiserad av framförallt bolag i fastighetsbranschen. Remissvaren visade på en stark motvilja till att tillämpa regelverket K3. År 2014 stod fastighetsbranschen inför valet mellan regelverken. Denna studie avser att undersöka vilka faktorer som är avgörande i fastighetsbolags val av redovisningsregelverk samt vilket regelverk bolagen har valt efter år 2014. För att uppfylla studiens syfte har en flermetodsforskning gjorts. Den första delen av studien består av intervjuer vilka har bildat ett mönster som blivit grunden till vår hypotes. Hypotesen har sedan testats i studiens andra del genom en innehållsanalys av årsredovisningar för att se om hypotesen kan sägas gälla för hela fastighetsbranschen.Vårt resultat av intervjuerna visar att komponentavskrivning är den största avgörande faktorn i valet mellan RFR 2 och K3. De intervjuade bolagen redovisar alla enligt RFR 2 och är negativt inställda till komponentavskrivning. Utifrån detta har hypotesen att svenska större fastighetsbolag väljer att redovisa enligt RFR 2 och att dessa väljer bort komponent-avskrivning formulerats. Genom innehållsanalysen kan vi med hjälp av hypotesprövningen se att majoriteten av undersökta bolag väljer bort K3 och istället väljer att redovisa enligt RFR 2 utan att tillämpa komponentavskrivning. Vi menar att detta visar på att vår hypotes med stor sannolikhet är korrekt och att den kan sägas gälla för alla större fastighetsbolag i Sverige. / Swedish enterprises have in some cases the ability to choose among different accounting regulations. For major companies, the choice is often between RFR 2 and K3. RFR 2 contains the regulations from IFRS with adaption to Swedish legislation and Swedish GAAP. For small and medium-sized enterprises there is the regulation IFRS for SME which in Sweden corresponds to K3. Before the introduction of K3 in 2014, the Swedish Accounting Standard Board issued a referral that was debated and criticized, mostly by real estate companies. The referral responses were strongly critical to the application of K3. This study aims to examine what factors are crucial for real estate companies in the choice between different accounting regulations and what regulation real estate companies have chosen after 2014. To fulfill the purpose of the study a mixed methods research was made. The first part of the study constitutes of interviews from which we could see a pattern that became the foundation of our hypothesis. In the second part of the study, the hypothesis was tested thorough a content analysis of annual reports in order to examine if the hypothesis can be said to be applicable to the entire real estate industry.The result of the interviews shows that component depreciation is the major crucial factor in the choice between RFR 2 and K3. All interviewed companies present their financial reports in accordance with RFR 2 and have a negative attitude to component depreciation for the real estate industry. Based on this, the hypothesis that major Swedish real estate companies choose to report in accordance with RFR 2 and that these companies deselect component depreciation was formulated. Through the content analysis in which we tested the hypothesis we could see that the majority of surveyed companies deselect K3 and instead choose to report accordingly with RFR 2 without practicing component depreciation. We consider this to prove the hypothesis with high probability to be correct and applicable to all major real estate companies.This thesis is hereinafter written in Swedish.

Chemical substances are essential to all aspects of human life, and understanding their properties is essential for effective application. The properties of chemical species are usually measured by experimentation or computational calculation using theoretical methods. In this work, machine learning models (ML) for predicting entropy, S, and heat capacity, cp, were developed for alkanes, alkenes, and alkynes at 298.15 K. The data for entropy and heat capacity were collected from various sources. Commercial software (alvaDesc) then generated the molecular descriptors of all the hydrocarbons in the dataset used as input for the ML models. Support vector regression (SVR), v-support vector regression (v-SVR), and random forest regression (RFR) algorithms were trained with K-fold cross-validation on two levels. The first level assessed the models’ performance and the second level generated the final models. After a performance comparison of the three models, the SVR was chosen. To illustrate the advantage of using the ML approach, the SVR model was compared against Benson’s group additivity. Finally, a sensitivity analysis was performed.

With the rapid evolution in mobile telecommunications, there is a significant need for more accurate and efficient management of resources such as CPU, RAM, and bandwidth. This thesis utilizes customer usage data alongside machine learning algorithms to predict resource demands, enabling telecommunications service providers to optimize service quality and reduce unnecessary costs. This thesis investigates enhancing mobile network cost prediction and resource utilization by integrating customer behavior analysis using machine learning models. As a predictive model we employed various machine learning techniques, including Random Forest Regressor and Recurrent Neural Networks (LSTM and GRU), and can effectively predict resource needs based on user events. Among these models, the Random Forest Regressor performed the best. This model enhances operational efficiency by providing precise resource predictions within the dataset ranges. / Med den snabba utvecklingen inom mobiltelekommunikation finns det ett betydande behov av mer exakt och effektiv hantering av resurser som CPU, RAM och bandbred. Rapporten använder data om kundanvändning tillsammans med maskininlärningsalgoritmer för att förutsäga resursbehov, vilket möjliggör att telekommunikationsleverantörer kan optimera tjänstekvalitet och minska onödiga kostnader. Detta examensarbete undersöker hur förutsägelser av kostnader och resursanvändning i mobila nätverk kan förbättras genom att integrera analys av kundbeteende med maskininlärningsmodeller. Som en prediktiv modell använde vi olika maskininlärningstekniker, inklusive Random Forest Regressor och Recurrent Neural Networks (LSTM och GRU), effektivt kan förutsäga resursbehov baserat på användarhändelser. Bland dessa modeller presterade Random Forest Regressor bäst. Denna modell förbättrar den operativa effektiviteten genom att ge mer precisa resurs prediktion inom datamängdens intervaller.

Intäkter är en väsentlig del av redovisningen och används för att fastställa de finansiella resultaten. Det är även ett betydelsefullt mått för intressenter som använder intäktsredovisningen för att bedöma företags finansiella prestation. År 2002 påbörjade IASB ett projekt för att utveckla en ny internationell intäktsstandard. Anledningen till detta var att öka jämförbarheten mellan olika företag och länder samt att utveckla ett mer konsekvent ramverk för intäktsredovisning. Svenska onoterade företag som klassificeras som större företag ska tillämpa det svenska regelverket K3, men har även möjlighet att följa det internationella regelverket IFRS genom att tillämpa den svenska rekommendationen RFR 2. Syftet med denna studie är att undersöka om skillnader uppstår mellan regelverken RFR 2/IFRS 15 och K3 vid redovisning av intäkter när hänsyn tas till inkomstbeskattning, utdelningsmöjligheter och nyckeltal. Syftet i studien är även att visa vilket regelverk som är mer fördelaktigt ur ett intressentperspektiv. Intressenterna som avses är användarna av finansiella rapporter vilka nämns i IASBs föreställningsram. För att uppnå syftet har tre typfall konstruerats med utgångspunkt i tre olika branscher som förväntas påverkas av den nya intäktsstandarden. Typfallen har därefter analyserats utifrån tillämpning av regelverken RFR 2/IFRS 15 och K3. Metoden som tillämpas i denna studie är av abduktiv karaktär och inom ramen för kvalitativ forskning. Resultatet av studien visar att det förekommer skillnader mellan RFR 2/IFRS 15 och K3. I typfallen uppstår skillnader i tidpunkten och fördelningen vid redovisning av intäkter vilket får effekter på inkomstbeskattning utdelning och nyckeltal. Det är dock svårt att utifrån dessa typfall och faktorer konstatera vilket regelverk som är mer fördelaktigt ur ett intressentperspektiv. När hänsyn tas till att RFR 2/IFRS 15 är mer omfattande och detaljrik än K3 kan däremot RFR 2/IFRS 15 anses vara det regelverk som är mer gynnsamt för intressenterna av den anledningen att det förser intressenterna med mer användbar och utförlig information. / Revenue recognition is an essential part of accounting theory and is used for determining financial performance. It is also a meaningful measure for stakeholders that use revenue recognition to estimate companies’ financial performance. In 2002 the IASB started a project to develop a new international revenue recognition standard. The reason for this was to increase the comparability across companies and countries as well as develop a more consistent framework for revenue recognition. Unlisted Swedish companies which classifies as larger companies should apply the Swedish regulation K3, but they also have the opportunity to practise the international IFRS regulation by applying the Swedish recommendation RFR 2. The purpose of this study is to examine possible differences that may arise between the revenue recognition of RFR 2/IFRS 15 and K3 regarding income tax, dividends and financial ratios. The study will also show which regulation is most beneficial from a stakeholder perspective. The stakeholders referred to are the users of the financial statements in IASB’s conceptual framework. In order to achieve the purpose of this study, three hypothetical examples have been designed based on three different industries that are expected to be the most affected of the new revenue recognition standard. The hypothetical examples have then been analyzed based on the application of RFR 2/IFRS 15 and K3. The method for this study is an abductive character and within the frames of qualitative research. The findings of this study indicate that differences appear between RFR 2/IFRS 15 and K3. The hypothetical examples show that differences occur in the timing and allocation of revenue recognition which have an effect on income tax, dividends and financial ratios. Even though differences occur it is difficult to conclude which regulation is the most beneficial from a stakeholder perspective, based on these hypothetical examples and elements. However, considering RFR 2/IFRS 15 being more comprehensive and detailed than K3, RFR 2/IFRS 15 may be considered more beneficial to stakeholders as it provides stakeholders with more useful and extensive information.

År 2005 infördes regeln om att samtliga noterade bolag inom Europeiska Unionen (EU) skulle uppföra sin koncernredovisning enligt International Financial Reporting Standards (IFRS)med start räkenskapsåret 2005. Målet med IFRS är att världsekonomin ska bli mertransparent, ansvarsfull, jämförbar och effektiv. IFRS ska även bidra till att världsekonomin får förtroende, tillväxt och långsiktig finansiell stabilitet. Detta införande har setts som en revolution inom den finansiella ekonomin. Flera länder tog efter EU:s implementering men den nya regeln har dock inte implementerats lika smärtfritt i alla länder. Ryssland är ett land med ett redovisningsregelverk som skiljer sig väsentligt mot IFRS, men också från andranationella regelverk. Studiens problemdiskussion visar på att Ryssland har haft och har stora problem med implementeringen av IFRS till skillnad från EU-länderna vilket har lett fram tillstudiens syfte. Syftet med studien är att undersöka de skillnader som finns mellan IFRS och ryska redovisningsstandarder för att påvisa hur väl Ryssland framgångsrikt har lyckats implementera IFRS jämfört med ett av medlemsländerna i EU, i detta fall Sverige. Syftet medstudien är också att undersöka hur Rysslands kultur kan ha påverkat dess utveckling och implementering av nationella och internationella regelverk inom redovisningen. Studien har ett abduktivt tillvägagångssätt och syftar till att göra en komparativ studie. En granskning sker av tidigare forskning samt av koncernredovisningar enligt både IFRS och RAS från de 25 största företagen i Ryssland, baserat på jämnviktiga mätningar av intäkter, vinster, tillgångar och marknadsvärde. Därefter görs analyser och jämförelse mellan de olika regelverken. Detta görs även ur ett kulturellt perspektiv. Slutsatsen av studien visar att rysk redovisningspraxis har många väsentliga brister vilka påverkar dess förmåga att implementera IFRS. Bristerna existerar dels i regelverkets grundstenar men även i landets kulturella värderingar, vilket gör landets förutsättningar att framgångsrikt implementera IFRS väldigt små. Studien visar på stora skillnader i innebörden av likartade standarder mellan Rysslands nationella regelverk RAS och det internationella regelverket IFRS vilket försvårar harmoniseringen. Två stora skillnader är att IFRS är principbaserat och RAS är regelbaserat men även att IFRS fokus i rapporterna är tillaktieägarna och andra intressenter medan RAS främst är till för skattehantering. De största anledningarna att harmoniseringen mellan IFRS och RAS försvåras är den okunskap och bristfälliga utbildningen som råder hos ryska revisorer och upprättare av finansiella rapporter. Företagen känner sig obekväma och omotiverade och väljer därför inte att frivilligt uppföra finansiella rapporter enligt IFRS. Ur ett kulturellt perspektiv visar studienäven att Rysslands bristande utveckling inom redovisningssystem kan hänvisas till landetsdimensioner inom kulturella värderingar vilka är: lagstadgad kontroll, enhetlighet, konservatism och sekretess. Detta i motsats till IFRS värderingar: professionalism, flexibilitet, optimism och transparens. Länder, såsom Ryssland, med kulturella värderingar inom redovisningspraxis vilka är avlägsna gentemot IFRS värderingar måste övervinna högre hinder för att framgångsrikt implementera och fortsatt kunna använda IFRS. / In 2005, a new rule was introduced. The rule demanded that all listed companies within the European Union (EU) were to maintain their consolidated financial statements in accordance with the International Financial Reporting Standards (IFRS), starting in the fiscal year of2005. The objective of the IFRS is to make the world economy more transparent, responsible, comparable, and effective. Additionally, the IFRS also was designed to bring confidence, growth, and long-term financial stability to the world economy. The introduction of IFRS has been seen as a revolution in the world of global economy. Many countries all over the world followed the EU and implemented their own new legislation, but many countries were not quite as successful with their implementations or had drastically different approaches to handling the economy. For instance, the Russian Federation is a state with an accounting framework that differs significantly from that of the IFRS and other national accounting frameworks. The discussion of this study shows that, unlike the countries within EU, the Russian Federation has major problems with the implementation of their own IFRS, which led to the purpose of this study. The purpose of this study is to examine the differences between IFRS and the Russian Accounting Standards (RAS), while also comparing how much the Russian Federation implemented IFRS into their economy practices compared to that of a country within EU. In this case, Sweden. Another purpose of this study is to examine how Russian culture can affect the progress and implementation of national and international rules in their reporting sectors. This study will increase the understanding of accounting within the Russian Federation and its development from a cultural perspective. This work is done to facilitate trade between different countries and to increase the comparability of the accounting reports. This study has an abductive approach and the goal is to make a comparative study. An examination of previous research and consolidated financial statements, according to both the IFRS and RAS, can be scrutinized. The examination is limited to the 25 largest companies in the Russian Federation, based on facts of consistent measurement of revenue, profits, assets and market value. When the selection of companies is done, there will be an analysis comparing between the different regulations. An additional cultural perspective will be added contrasting Sweden to Russia. The results of this study show that Russian accounting has a lot of shortcomings in different aspects, which affects the ability to implement IFRS. The issues do not solely exist in the fundamental part of RAS, but also in the cultural values of the country. This makes it difficult for the companies of the Russian Federation to fully implement IFRS. The study demonstrates the big differences between the meaning of similar standards in the RAS compared to IFRS, which complicates the harmonization. One major difference between IFRS and RAS, is that IVIFRS is based on principles and RAS is based on rules. Another important difference is that IFRS put the focus on the reports to the shareholders and other stakeholders, while the RAS primarily focuses on tax management and the government. The main reason why the harmonization between the IFRS and RAS is so complicated is due to the fact that the Russian accountants’ lack both the proper knowledge and education. The companies feel insecure and unjustified, and therefore choose not to voluntarily set up financial reports according to the IFRS. From a cultural point of view, this study also shows that the Russian Federation’s lack of progress in the accounting system can be referred to the cultural basic values of the country, which are: statutory control, uniformity, conservatism and confidentiality. Contrary to this, IFRS basic values are: professionalism, flexibility, optimism and transparency. Countries such as the Russian Federation, with cultural values that differ radically compared to IFRS values, must overcome bigger barriers to successfully implement and continue to use IFRS properly.

I början av 2018 började den nya standarden IFRS 9, framtagen av IASB, gälla. Standarden ersätter den tidigare IAS 39 som behandlar finansiella instrument och är framtagen efter den stora finanskrisen under 2000-talet. I samband med implementeringen av IFRS 9 kan ett företags klassificerings, omklassificerings, redovisning och värdering samt nedskrivning av finansiella tillgångar påverkas annorlunda. Till följd av detta kommer det uppstå större skillnader mellan det svenska regelverket K3, som grundats på IFRS, och den nya standarden i IFRS beträffande finansiella tillgångar. Studien är en komparativ analys med typfall där tre fiktiva företag jämförs för att se vilka skillnader som finns mellan K3 och RFR 2/IFRS i hanteringen av finansiella tillgångar. De delar som belyses i studien är klassificering, omklassificering, redovisning och värdering samt nedskrivning. Skillnaderna som uppstår analyseras främst ur ett modifierat intressentperspektivmed inslag av positiv redovisningsteori och möjligheter till utdelning för investerare. Analysen i studien utgår till stor del från de kvalitativa egenskaperna som anges i IASB:s föreställningsram och i Bokföringsnämndens (BFN) vägledning för K3. De kvalitativa egenskaperna analyseras utifrån ett modifierat intressentperspektiv med investerare och företagsledare i fokus. Investerare har ett ekonomiskt intresse i företag och efterfrågarekonomisk information från företag som kan påverka deras prognoser och beslutstagande. Företagsledare använder den ekonomiska informationen för att kunna fatta viktiga beslut iföretaget. Det är även viktigt för företagsledaren att se om ett av regelverken har en större positiv effekt på redovisningen och därför är att föredra. Studiens syfte är att belysa de mest väsentliga skillnaderna angående finansiella tillgångar och deras förfarande och hur dessa skillnader påverkar investerare och företagsledare samtutdelningsmöjligheterna i ett företag. En redogörelse av de båda redovisningsstandarderna görs i början av studien för en lättare läsförståelse och för att ge läsaren en förståelse av de bådaregelverken. Analysen gällande de kvalitativa egenskaperna utifrån intressentteorin hjälper till att belysa de mest signifikanta skillnaderna mellan K3 och RFR 2/IFRS 9.Resultatet från studien visar att skillnaderna mellan regelverken främst är redovisningsteknisk i hur den finansiella informationen presenteras. Samtidigt som den största skillnaden mellanK3 och RFR 2/IFRS 9 gällande nedskrivningar inte har någon effekt på ekonomin i företaget på lång sikt. Slutsatserna från studien är att ett företag som väljer att tillämpa RFR 2/IFRS framför K3 kommer en del av de kvalitativa egenskaperna stärkas sett ur studiens intressentperspektiv. Väljer ett företag istället att tillämpa K3 kommer deras utdelningsmöjligheter upplevas starkare i ett tidigare skede på grund av periodiseringseffekterna. Vidare har studien praktiskt bidragit till att visa hur företag i praktiken kan tillämpa standarderna K3 och RFR 2/IFRS 9. Detta hjälper ett företag att välja vilken standard de ska välja när de står i ett vägval mellan vilken av standarderna de ska tillämpa. / At the beginning of 2018, the new International Financial Reporting Standard (IFRS 9) developed by the International Accounting Standards Board (IASB), began to be valid. The standard replaces the previous International Accounting Standard (IAS) 39, which deals with financial instruments, and is developed after the major financial crisis during the 2000s. In correlation to the implementation of IFRS 9, a company's classification, reclassification, recognition and valuation and impairment of financial assets may be affected differently. As a result, there can be major differences between the Swedish regulatory framework K3, that is based on IFRS, and the new IFRS standard for financial assets. This study is a comparative analysis with hypothetical cases where three fictitious companies are compared to highlight the differences that exist between K3 and Rådet för finansiell rapportering (RFR) 2/IFRS in the management of financial assets. The parts that are brought up in the study are classification, reclassification, accounting and valuation as well as impairment. The differences that arise are mainly analyzed from a modified stakeholder perspective with elements of positive accounting theory and opportunities for dividend. The analysis in this study is largely based on the qualitative characteristics stated in the IASB Performance Framework and in the Accounting Board's guidance for K3. The qualitative characteristics are analyzed based on a stakeholder perspective with investors and business leaders in focus. Investors have a financial interest in companies and request financial information from companies that may affect their forecasts and decision making. Business executives use the financial information to make important decisions in the company. It is also important for the business manager to see if one of the standards has a positive effect on the accounting and is therefore preferable. The purpose of this study is to highlight the most significant differences regarding financial assets, their procedures and how these differences affect investors and business managers but also the dividend opportunities of a company. A presentation of the two regulations is made at the beginning of the study for an easier reading comprehension and to give the reader an understanding of the two accounting standards. The analysis of stakeholder theory helps to highlight the differences in K3 and RFR 2/IFRS 9 for the analysis of the qualitative characteristics of the report. The results in this study shows that the differences between the regulations are primarily accounting techniques in how the financial information is presented. At the same time the main difference between K3 and RFR 2/IFRS 9 regarding impairment does not affect the long-term economy of the company. The conclusions from the study shows that some of the companies qualitative characteristics will be strengthened if they choose to apply RFR 2/IFRS instead ofK3, seen from the perspective of the stakeholders in the study. If a company chooses to applyK3 instead, their dividend opportunities will be a lot bigger in an earlier stage due to the accrual effects. In addition, the study has practically contributed to demonstrate how companies effectively can apply the standards K3 and RFR 2/IFRS 9, that determine which of the standards will suit them best when choosing between them.

One of the most fundamental issues in the accounting area is when an income is to be reported.Depending on the time at which an income is reported, the income can have a significant rolefor what a company's financial reports will look like. In 2002, the IASB and FASB agreed tojointly develop a common international revenue standard. The aim of the collaboration was todevelop a more robust and consistent framework, in order to increase comparability in revenuerecognition between different companies, markets and countries. Basically, all Swedishunlisted companies that are classified as larger companies must prepare their accounts inaccordance with the Swedish regulations K3. However, Swedish major unlisted companies canvoluntarily choose to apply the international accounting standard IFRS by applying theSwedish recommendation RFR 2.The purpose of this study is to investigate and account for the similarities and differences thatarise in the income statement for Swedish unlisted companies through the voluntary applicationof the international standard RFR 2/IFRS 15 versus the Swedish counterpart in the regulatoryframework K3. By applying three self-constructed typing cases, the study aims to clarify thesimilarities and differences that arise between income recognition according to RFR 2/IFRS 15versus K3 with regard to income taxation, dividend possibilities and key figures linked toprofitability and capital structure.The results of the study show that there are both similarities and differences between the RFR2/IFRS 15 and K3 regulations. In the three typical cases, differences arise between the timewhen the income is to be reported and the amounts to which it is accounted for at eachindividual time. This, in turn, means that differences arise with regard to income taxation,dividend opportunities and key figures linked to profitability and capital structure. However,based on the three types of cases that have been constructed, it is not possible to identify whichregulations are most advantageous for the individual company. When the amount ofinformation that the two regulations require the company to provide and the scope of theregulations are taken into account, income reporting in accordance with RFR 2/IFRS 15 can beconsidered more favorable to the company's stakeholders, since more detailed and usefulinformation must be provided in accordance with these regulations. / En av de mest fundamentala frågorna inom redovisningsområdet är när en intäkt ska redovisas.Beroende vid vilken tidpunkt som en intäkt redovisas så kan intäkten ha en betydande roll förhur ett företags finansiella rapporter kommer att se ut. Under 2002 kom IASB och FASBöverens om att tillsammans utveckla en gemensam internationell intäktsstandard. Målet medsamarbetet var att utveckla ett mer robust och konsekvent ramverk, för att öka jämförbarheteninom intäktsredovisningen mellan olika företag, marknader och länder. I grund och botten skaalla svenska onoterade företag som klassificeras som större företag upprätta sin redovisningenligt det svenska regelverket K3. Svenska större onoterade företag kan emellertid frivilligtvälja att tillämpa den internationella redovisningsstandarden IFRS genom att tillämpa densvenska rekommendationen RFR 2.Syftet med denna studien är att undersöka och redogöra för vilka likheter och skillnader somuppstår vid intäktsredovisningen för svenska onoterade företag genom frivillig tillämpning avden internationella standarden RFR 2/IFRS 15 kontra den svenska motsvarigheten i regelverketK3. Genom tillämpning av tre egenkonstruerade typfall så syftar studien till att tydliggöra vilkalikheter och skillnader som uppstår mellan intäktsredovisning enligt RFR 2/IFRS 15 kontra K3med hänseende till inkomstbeskattning, utdelningsmöjligheter och nyckeltal kopplade tillräntabilitet och kapitalstruktur.Resultatet av studien visar att det existerar både likheter och skillnader mellan regelverken RFR2/IFRS 15 och K3. I de tre typfallen uppstår skillnader mellan tidpunkten då intäkterna skaredovisas och till vilka belopp de ska redovisas till vid varje enskild tidpunkt. Detta medför isin tur att skillnader uppstår med hänseende till inkomstbeskattning, utdelningsmöjligheter ochnyckeltal kopplade till räntabilitet och kapitalstruktur. Utifrån de tre typfall som harkonstruerats så går det dock inte att identifiera vilket regelverk som är mest fördelaktigt för detenskilda företaget. När den mängd information som de båda regelverken kräver att detredovisande företaget ska lämna och regelverkens omfattning tas i beaktning, så kanintäktsredovisning enligt RFR 2/IFRS 15 anses som mer gynnsamt för företagets intressenter,då mer utförlig och användbar information måste lämnas enligt detta regelverk.

Intäktsredovisning har länge varit ett omdebatterat problemområde inom redovisning. Under 1990- och 2000-talet utspelades redovisningsskandaler inom intäktsredovisning vilket startade utvecklingen av en ny internationell intäktsstandard. Den nya intäktsstandarden, IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder, antogs år 2014 av både IASB och FASB. Syftet med IFRS 15 var att skapa en allt mer jämförbar och transparent finansiell rapportering. Företag har därmed möjlighet att tillämpa regelverket K3 alternativ intäktsstandarden IFRS 15 genom Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. Standarden IFRS 15 trädde i kraft den 1 januari 2018.Syftet med studien är att undersöka ifall det förekommer skillnader mellan regelverken RFR2/IFRS 15 och K3 vid intäktsredovisning avseende informationsvärde, särskilda nyckeltal och utdelningsmöjligheter. Vidare utreds vilket regelverk som är mest fördelaktigt utifrån ett intressentperspektiv och borgenärsperspektiv. För att uppnå studiens syfte har tre typfall konstruerats som berör entreprenadbranschen, fastighetsbranschen och IT branschen. Metoden som tillämpas i studien är en kvalitativ innehållsanalys med en abduktivforskningsansats. Resultatet av typfallen visar att det förekommer en viss skillnad mellan regelverken RFR 2/IFRS 15 och K3 men att i majoriteten av våra typfall sker redovisningen av intäkterna på samma sätt. I typfall 1 uppstår det skillnader i tidpunkten och fördelningen vid redovisning av intäkter vilket får effekter på nyckeltal och utdelning. Syftet med studien är att jämföra regelverken och se om något av dessa är mer fördelaktigt än det andra. Slutsatsen är att det finns för och nackdelar med båda regelverken och det är svårt att utifrån dessa typfall konstatera att det ena regelverket skulle vara mer fördelaktigt än det andra, det är helt situationsbaserat. Utifrån ett borgenärsperspektiv kan vi inte heller dra någon slutsats att något av regelverken skulle vara mer gynnsamt för denna intressentgrupp utifrån våra typfall. För att kunna dra ännu mer betydelsefulla slutsatser behöver man jämföra dessa regelverk över fler typfall av en större variation. / Revenue accounting has long been a debated issue in accounting. During the 1990s and 2000s accounting scandals in revenue accounting were played out, this led to the development of anew international revenue recognition standard. This new revenue recognition standard called IFRS 15 Revenue from contracts with customers was approved in 2014 by both IASB and FASB Board. The purpose of IFRS 15 is to create an increasingly comparable and transparent financial reporting. Companies can choose between the regulation K3 alternative the standard IFRS 15 by applying the recommendation RFR 2. The revenue standard IFRS 15 entered into force on January 1, 2018.The purpose of this study is to investigate if there are differences between RFR 2/ IFRS 15 and K3 in revenue recognition relating to information value, special key figures and dividend opportunities. Furthermore, this study will investigate and show which regulation is most beneficial from a stakeholder and creditor perspective. To achieve the purpose of this study, three hypothetical cases have been designed based on three different industries. The methodology for this study is a qualitative content analysis with a abductive approach. The result from our three hypothetical cases indicate that there are some difference between the standards RFR 2/ IFRS 15 and K3 but in the majority of our cases they recognize the revenue in the same way. In hypothetical case 1 there are a difference in when and how the revenue is allocated, which has an effect on financial ratios and dividens. The purpose of the study is to compare the two different standards and examine if one is more beneficial than the other. The conclusion is that there are both pros and cons with both regulations, therefore it is difficult to conclude which regulation is the most beneficial. Neither from a creditors perspective can we make the conclusion that one of the standards are more favorable based on our hypothetical cases for these group of interests. To be able to draw more precise conclusions we have to compare more cases with greater variation.

No description available.

Intäktsredovisning är av stor vikt för företag och bedöms i de flesta fall vara en av de största bokföringsposterna. Olika redovisningsmetoder kan ge upphov till olika utfall vilket kan påverka de intressenter som företaget interagerar med. Sedan den 1 januari 2018 har en ny redovisningsstandard för intäktsredovisning trätt i kraft - IFRS 15. Den nya standarden har utvecklats av IASB i ett led för att uppnå konvergens genom en enda uppsättning av redovisningsstandarder internationellt. För noterade företag inom EU är det obligatoriskt att upprätta koncernredovisning i enlighet med IFRS. Ur ett svenskt perspektiv kommer således noterade koncerner att påverkas av den nya intäktsstandarden. För moderbolagen i noterade koncerner blir utfallet samma eftersom dessa företag måste tillämpa regelverket RFR 2 för redovisning. RFR 2 följer IFRS, men med anpassning för ÅRL och dess upplysningskrav. För dotterbolagen i noterade koncerner finns dock möjlighet att välja mellan regelverken RFR 2 och K3 vid upprättande av den finansiella rapporteringen. K3 är utvecklat av BFN och följer enbart de upplysningskrav som följer av ÅRL. Syftet med studien är att redogöra för hur intäktsredovisningen och utfallen skiljer sig åt vid tillämpning av K3 och RFR 2. Vidare syftar studien till att undersöka hur de olika tillämpningarna påverkar nyckeltal, beskattning och utdelningsmöjligheter ur ett intressentperspektiv. För att uppnå syftet har tre typfall konstruerats som berör entreprenadavtal, tjänsteuppdrag och försäljning av varor. Typfallen har analyserats genom att tillämpa respektive regelverk avseende recognition av intäkter, nyckeltal, inkomstskatt och utdelningsmöjligheter med hjälp av en modifierad intressentmodell. Den metod som tillämpats för studien är en kvalitativ innehållsanalys av abduktiv karaktär. Typfallens utfall ger slutsatsen att recognition av intäkter möjliggörs vid ett tidigare stadie vid tillämpning av RFR 2 och den nya intäktsstandarden IFRS 15 avseende försäljning av varor. Vid entreprenadavtal ges dock en senareläggning av recognition i jämförelse med K3 och vid tjänsteuppdrag görs ingen åtskillnad mellan regelverken. Vår slutsats är vidare att dessa skillnader även ger effekt på både nyckeltal, inkomstskatt att betala och utdelningsmöjligheter. / Revenue recognition is of great importance to companies and is, in most cases, considered to be one of the largest accounting posts. Different accounting methods can give rise to different outcomes, which may affect the stakeholders that the company interacts with. Since January 1, 2018, a new accounting standard for revenue recognition is effective - IFRS 15. The new standard has been developed by the IASB as a step to achieve convergence through a single set of accounting standards internationally. For listed companies within the EU, it is mandatory to prepare consolidated accounts in accordance with IFRS. Thus, from a Swedish perspective, listed groups will be affected by the new revenue standard. For parent companies in listed groups, the outcome will be the same as these companies must apply the RFR 2 regulatory framework. RFR 2 complies with IFRS, but with adaptation for ÅRL and its disclosure requirements. However, for subsidiaries in listed groups there is the option to choose between the RFR 2 and K3 regulations when preparing the financial reporting. K3 is developed by BFN and only complies with the disclosure requirements that follow from ÅRL. The purpose of the study is to explain how the income statement and outcomes differ when applying K3 and RFR 2. Furthermore, the study aims at investigating how the various applications affect key performance indicators, taxation and dividend opportunities from an interest-rate perspective. To achieve this objective, three types of cases have been designed concerning contractual contracts, service assignments and sales of goods. The cases have been analyzed by applying the respective rules regarding recognition of revenues, key performance indicators, income tax and dividend opportunities using a modified stakeholder model. The method used for the study is a qualitative content analysis of abductive nature. The outcome of the cases gives rise to the conclusion that recognition of revenue is possible at an earlier stage when applying RFR 2 and the new revenue standard IFRS 15 regarding the sale of goods. However, in the case of a contractual contract, a retrenchment of recognition is given in comparison with K3 and in the case of service assignments, no distinction is made between the rules. Our conclusion is further that these differences also affect both key performance indicators, income tax to pay and dividend opportunities.