• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Bevarandevärd natur i en svensk kontext : En fallstudie i hur landets kommuner hanterar bevarandevärda naturområden i förhållande till Sveriges miljökvalitetsmål.

Ahlin, Filip, Wahlbom, Theodor January 2019 (has links)
Detta arbetet utgår från en teori som grundar sig i begreppet “hållbar utveckling” som accepterades ioch med Brundtlandrapporten under senare delen av 80-talet. Denna teori kommer fungera som eninfallsvinkel för hur vi förhåller oss till dagens kunskap och forskning i ämnet, vilket vidare påverkarvårt förhållningssätt till uppsatsens ämne. Forskningsöversikten utgår framförallt från Lars Emmelin och Peggy Lermans forskningsrapportStyrning av mark och miljö , där målstyrning i förhållande till Sveriges miljökvalitetsmål läggergrunden för den breda förståelsen för målen som system och begrepp. Forskningsöversikten följs uppav en områdesöversikt vilken inleds med Ekosystemansatsen av Naturvårdsverket, där tolvvägledande principer i arbetet mot ett hållbart nyttjande med naturresurser presenteras. Vi följer sedanupp Naturvårdsverkets rapport med att beskriva vad myndigheterna Boverket, Jordbruksverket,Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen verkar för rent deskriptivt i ämnet. Vi följer upp områdesöversikten med ett omfattande avsnitt om styrdokument där vi beskriver hur tillexempel avtal, planer och program har påverkat och format dagens planering från Rio de Janeiro 1992till Agenda 2030. Anledningen till detta är att beskriva hur stora delar av händelseförloppet har gåtttill från dess begynnelse till där vi är idag - vilket resulterar i de globala målen och således Sveriges16 miljökvalitetsmål. Vår analysdel utgår från att jämföra de översiktsplaner som Gävle, Åre och Lund kommun harsammanställt via tre fallstudier där specifika fall med olika förutsättningar ligger till grund föranalysen och slutsatsen. Resultaten presenteras avslutningsvis i en slutsats där vi genom en tabell(Bild 9) visar på för- och nackdelar med kommunernas arbete i förhållande till våra forskningsfrågoroch syftet för uppsatsen.
2

Vattendirektivets inverkan på miljökvalitetsmålen Ingen övergödning & Ett rikt odlingslandskap : Nationellt, Regionalt, Lokalt

Lagmyr Kempe, Catharina January 2006 (has links)
<p>Den här studien är grundad på intervjuer med personer som arbetar med miljömål, både de nationella och de miljömål som Ramdirektivet för vatten vill genomföra. Jag har intervjuat sammanlagt 7 respondenter från Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Vattenmyndigheten för norra Östersjön, Länsstyrelsen i Södermanland och Flens kommun. Genom att göra dessa intervjuer hoppades jag på att få svar på de frågor som är underställda mitt syfte. </p><p>Vilka är:</p><p>- Når all information om Vattendirektivet ut till alla instanser som är berörda och får de informationen i tid inför sitt handlingsplansarbete?</p><p>-Hur samarbetar de olika instanserna över de nationella, regionala och lokala gränserna med att göra handlings- och åtgärdsplaner? </p><p>-Och har då Sverige större möjlighet att nå upp till de miljömål vi har satt upp om Vattendirektivet implementeras i handlingsplanerna? </p><p>Mitt syfte är att se hur Vattendirektivet påverkar arbetet med att nå de två miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning på nationell, regional och lokal nivå.</p><p>Genom att analysera resultaten både ur implementeringsteorin och ur ett rättsligt perspektiv kom jag fram till att den information som finns ut till berörda myndigheter har stannat på länsstyrelsenivå och har ej gått ut till de som arbetar med handlingsplanerna. De enda som har använt sig av Vattendirektivet i handlingsplansarbetet är Naturvårdsverket när de arbetade fram handlingsplanerna för Ingen övergödning. Bland annat på grund av detta finns det inte så mycket samarbete mellan myndigheterna. För att en implementering ska kunna genomföras krävs information och samarbete. Tillämparen ska förstå beslutet, kunna genomföra det och de ska också vilja genomföra beslutet skriver Anders Sannerstedt. </p><p>Det framkom att de flesta respondenterna trodde att implementeringen av Vattendirektivet skulle hjälpa dem att nå våra nationella miljökvalitetsmål, åtminstone de mål som går att sätta gränsvärden i, därför att EG´s direktiv är rättsligt bindande och att miljökvalitetsnormer blir införda i miljöbalken. Enligt Lena Gipperth så måste miljökvalitetsnormer införas om vi ska nå Vattendirektivets miljömål. </p><p>Än så länge har inte Ramdirektivet för vatten påverkat uppnåelsen av de två miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning. Mer information och resurser ut till berörda myndigheter, för att få igång ett intresse, behövs för att implementeringen av Vattendirektivet ska komma igång. </p> / ISRN i pdf-filen är felaktigt. Det korrekta ISRN visas nedan.
3

Vattendirektivets inverkan på miljökvalitetsmålen Ingen övergödning &amp; Ett rikt odlingslandskap : Nationellt, Regionalt, Lokalt

Lagmyr Kempe, Catharina January 2006 (has links)
Den här studien är grundad på intervjuer med personer som arbetar med miljömål, både de nationella och de miljömål som Ramdirektivet för vatten vill genomföra. Jag har intervjuat sammanlagt 7 respondenter från Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Vattenmyndigheten för norra Östersjön, Länsstyrelsen i Södermanland och Flens kommun. Genom att göra dessa intervjuer hoppades jag på att få svar på de frågor som är underställda mitt syfte. Vilka är: - Når all information om Vattendirektivet ut till alla instanser som är berörda och får de informationen i tid inför sitt handlingsplansarbete? -Hur samarbetar de olika instanserna över de nationella, regionala och lokala gränserna med att göra handlings- och åtgärdsplaner? -Och har då Sverige större möjlighet att nå upp till de miljömål vi har satt upp om Vattendirektivet implementeras i handlingsplanerna? Mitt syfte är att se hur Vattendirektivet påverkar arbetet med att nå de två miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning på nationell, regional och lokal nivå. Genom att analysera resultaten både ur implementeringsteorin och ur ett rättsligt perspektiv kom jag fram till att den information som finns ut till berörda myndigheter har stannat på länsstyrelsenivå och har ej gått ut till de som arbetar med handlingsplanerna. De enda som har använt sig av Vattendirektivet i handlingsplansarbetet är Naturvårdsverket när de arbetade fram handlingsplanerna för Ingen övergödning. Bland annat på grund av detta finns det inte så mycket samarbete mellan myndigheterna. För att en implementering ska kunna genomföras krävs information och samarbete. Tillämparen ska förstå beslutet, kunna genomföra det och de ska också vilja genomföra beslutet skriver Anders Sannerstedt. Det framkom att de flesta respondenterna trodde att implementeringen av Vattendirektivet skulle hjälpa dem att nå våra nationella miljökvalitetsmål, åtminstone de mål som går att sätta gränsvärden i, därför att EG´s direktiv är rättsligt bindande och att miljökvalitetsnormer blir införda i miljöbalken. Enligt Lena Gipperth så måste miljökvalitetsnormer införas om vi ska nå Vattendirektivets miljömål. Än så länge har inte Ramdirektivet för vatten påverkat uppnåelsen av de två miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning. Mer information och resurser ut till berörda myndigheter, för att få igång ett intresse, behövs för att implementeringen av Vattendirektivet ska komma igång. / ISRN i pdf-filen är felaktigt. Det korrekta ISRN visas nedan.
4

Att använda ett språkutvecklande arbetssätt : Delarna som behövs för att ge eleverna en bred ordförståelse och rikt ordförråd / To use a language development approach : The parts needed to give students a broad understanding of words and a rich vocabulary

Götlund, Pernilla January 2023 (has links)
I dagens samhälle är det viktigt att kunna kommunicera. För att en kommunikation ska kunna ske på ett bra sätt behövs en bred ordförståelse och rikt ordförråd. Syftet med studien i det här arbetet är att undersöka hur lärare och andra professioner runt eleverna arbetar språkutvecklande för att ge eleverna ett ökat ordförråd och ordförståelse samt om de använder sig av återkopplingsövningar för att stärka elevernas ordförståelse.Utifrån intervjuer med lärare, fritidspersonal och logoped samt genom en klassrumsundersökning i en åk 2 kommer syftet med studien undersökas. Resultatet av undersökningen var att ett av det vanligaste sättet att använda sig av ett språkutvecklande arbetssätt och ge eleverna ett brett ordförråd och rikt ordförråd var genom högläsning. Anledningen till det är att högläsningen ger möjligheten att gemensamt diskutera orden och betydelsen av dem samt att eleverna möter olika typer av texter där orden kan ha olika betydelser. Den vanligaste typen av återkopplingsövningar var genom att be eleverna återberätta information på olika sätt eller i olika sammanhang. Slutsatsen gällande återkopplingsövningar i klassrumsmiljö är att det är en viktig komponent för att se elevernas aktuella kunskaper. Däremot har den pågått under en för kort period för att se om eleverna har befäst några nya kunskaper. / Today, it is important to be able to communicate. For a communication to take place in a good way, a broad understanding of words and a rich vocabulary are needed. The purpose of the study in this work is to investigate how teachers and other professions around the students work with language development to give the students an increased vocabulary and word comprehension and if they use retrieval practice to strengthen the students' vocabulary. Based on interviews with teachers, teachers in after-school activities, and speech therapists as well as through a classroom survey in year 2, the purpose of the study will be investigated.  The result of the study was that one of the most common ways to use a language development approach and give students a broad vocabulary and rich vocabulary was through reading aloud. The reason for this is that reading aloud provides the opportunity to jointly discuss the words and the meaning of them and that the students encounter different types of texts where the words can have different meanings. The most common type of retrieval practice was by asking students to recount information in different ways or in different contexts.  The conclusion regarding retrieval practice in a classroom environment is that it is an important component to see students' current knowledge. However, it has been going on for too short a period to see if the students have consolidated any new knowledge.

Page generated in 0.4145 seconds