No description available.

Syftet med studien var att undersöka upplevelser av effekter av oregelbundna arbetstider på balansen mellan arbete och privatliv hos anställda på en akutvårdsavdelning. Studien var av kvalitativ karaktär och delvis strukturerade intervjuer användes för att samla in data. Urvalet gjordes genom bekvämlighetsurval och snöbollsurval vilket resulterade i 10 kvinnliga deltagare i åldrarna 22–58 år. Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys. Resultatet visade att oregelbundna arbetstider påverkade balansen mellan arbete och privatliv negativt och ledde till bortprioritering av fritidsaktiviteter, tid med familj och vänner samt brist på sömn och återhämtning. Samtidigt visade resultatet att respondenterna upplevde flertalet fördelar med att arbeta oregelbundna arbetstider men där nackdelarna var övervägande.

Denna studie syftar till att undersöka hur HR-anställda ser på sin roll i det sociala arbetsmiljöarbetet. I nuläget råder det en kunskapslucka avseende hur HR arbetar med den sociala arbetsmiljön, vilka roller de utgör, hur rollen korrelerar med organisationens ledarskap samt vilka utmaningar rollen kan medföra. För att undersöka detta analyserar denna studie HR:s upplevelser i det sociala arbetsmiljöarbetet för att identifiera deras roller och utmaningar. Studien använde en kvalitativ metod, där data har samlats in med hjälp av intervjuer. Datainsamlingen, som har analyserats med hjälp av tematisk analys, har baserats på nio intervjuer av HR-anställda i stora organisationer runt om i Sverige. Data har analyserats mot Ulrich och Brockbanks (2007) teori om HR:s fem roller samt Katz och Kahns (1978) teori om rollkonflikt och rolloklarhet. Studiens resultat visar att rollen som HR spelar i arbetsmiljöarbetet främst är en expertfunktion men att även andra roller nyttjas inom ramen för HR:s arbete med den sociala arbetsmiljön. Resultatet visar också att det är främst i relation till chefer som HR:s roll kan bli föremål för en rollkonflikt. Vidare visar det sig att en framgångsfaktor för det organisatoriska och sociala arbetsmiljöarbetet var en relationsfokuserad ledarskapsstil, specifikt det transformativa ledarskapet, som främjar nära relationer och trygghet. Resultatet visar därmed på att HR:s samverkan med chefer och arbetsgivare utgör en viktig del i säkerställandet av de sociala arbetsmiljöfrågorna. Med detta arbete hoppas vi kunna bidra till befintlig kunskap och främja en djupare förståelse för hur chefer, HR och den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kan komplettera varandra

The purpose of this study is to investigate how children involved in gang crime are portrayed in the media and how the Social Services are expected to work with these children, according to the media. Focus lies on the wave of gang violence in Sweden that increased during the fall of 2023. Cohen’s theory of moral panic was applied to shed light on how the media portrays the problem. The theory additionally allowed us to study what reactions, that characterizes moral panic, was present in the media during the time studied. The empirical material is based on 23 news articles from four different newspapers during the increase of violence. The data was examined using qualitative content analysis. Four themes appeared in the process of coding the material. The result shows that children are portrayed as both victims and perpetrators, occasionally at the same time. As a result, a role conflict could be identified. Recurring criticism and dissatisfaction with the actions of Sweden’s Social Services prevailed in the articles. In summary, moral panic is prevalent in the media. As studies show, this tends to affect how actors and various situations are depicted. Lastly, the conditions of the work done by the Social Services seems to, based on the articles, benefit from alterations.

Syfte: Syftet med denna studie är att redogöra för de utmaningar och möjligheter anställda upplever med att bibehålla en sund work-life balance när de arbetar på distans.  Metod: Studien har sin utgångspunkt i teorin, därmed innebär det att en deduktiv forskningsansats har använts. En kvalitativ forskningsstrategi har använts och studiens empiriska data har samlats in genom strukturerade intervjuer för att testa teoretiska utgångspunkter gentemot respondenternas upplevelser. Slutsats: Studiens resultat visar att arbete på distans till största del bidrar med fördelar som flexibilitet och kontroll, vilket kan förbättra livstillfredsställelse, arbetsprestation samt reducera rollkonflikter. Det ger anställda mer tid för sina olika roller och uppgifter, vilket främjar välbefinnande. Arbete på distans bidrar även till utmaningar som otydliga gränser mellan arbete och privatliv, särskilt för de med småbarn, och kan resultera i isolering och minskat engagemang. För att bibehålla en sund balans mellan arbete och privatliv är det viktigt med tydliga gränser och effektiva strategier för att hantera kraven från båda sfärerna.

Syftet med studien var att undersöka hur hemtjänstpersonal verksamma i en kom-mun med Sveriges högsta sjukfrånvaro, upplever den psykosociala arbetsmiljön ut-ifrån aspekterna rollkonflikt, socialt stöd och samvetsstress samt upplevda hinder och möjligheter inom området. Metoden var kvalitativa enskilda semistrukturerade intervjuer med fem hemtjänstpersonal. Resultatet visade att respondenterna hade upplevelser av rollkonflikter, bristande socialt stöd och samvetsstress. Vidare visade resultaten att upplevda hinder för en god psykosocial arbetsmiljö var stress, bris-tande kommunikation och information. Möjligheter för en god psykosocial arbets-miljö upplevdes vara god kommunikation och gott samarbete med andra profess-ioner samt möjlighet att vårda relationen till brukaren för att bättre möta dennes behov. Studien visade att respondenternas upplevelser av psykosocial arbetsmiljö och de undersökta aspekterna rollkonflikt, socialt stöd och samvetsstress till stor del var orsakade av äldreomsorgens och hemtjänstens förändringar. Studien visade även att respondenterna arbetar under de psykosociala arbetsförhållanden som kan ge mest negativa hälsoeffekter. / The aim of the study was to investigate how home care staff, working in a munici-pality with Sweden's highest rates of sick leave, experience their psychosocial work environment from the perspectives of role conflict, social support, stress of con-science and perceived obstacles and opportunities connected to their work. The method was qualitative semistructured individual interviews with five home care staff. The results showed that the respondents had experiences of role conflicts, lack of social support, and stress of conscience. Perceived barriers to a good psychosocial work environment where stress, lack of communication and information. Opportu-nities was perceived to be good communication, cooperation and time to nuture re-lationschip with the client. The study showed that respondents' perceptions of the psychosocial work environment was largely caused by the changes in old age care and home services. The study also showed that respondents are working under psy-chosocial conditions that can give the most adverse health effects.

This study aims to further Work-family conflict research for Social Workers by providing insight into what kind of impact the job role of social workers in Sweden has on their private lives and how they deal with it. The study operates from a qualitative approach and is based on three focus group-interviews and three semi-structured interviews with people working in different fields of social work. The empirical material has been analyzed through the Dramaturgical Perspective and Frame concept of Erving Goffman. The results of this study show that the job role impacts the psychological well-being of social workers, their family life and their social life to varying degrees, mainly due to organizational and client-based aspects, often resulting in role-conflicts and a lack of energy in their private lives. The primary strategies were found to be conversing with colleagues, spending time alone, embracing hobbies and having a clear understanding of individual responsibility.

En kriminalvårdare bemöter många olika förväntningar på sig i sin yrkesroll, och att veta vad som förväntas av en är en viktig faktor för arbetsmiljön och hälsan. Därav är syftet med denna studie att undersöka kriminalvårdares upplevelser om vilka förväntningar som finns på deras yrkesroll inom organisationen och vilka negativa konsekvenser detta kan medföra. Studien tillämpar också frågan i ett genusperspektiv och studerar om förväntningarna skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Teoretiska utgångspunkter som används i studien är det dramaturgiska perspektivet, genusteorier, emotionellt arbete,konformitet samt ingrupp- och utgrupp. Metoden som används är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där tio respondenter mellan 23 – 50 år deltar. Därefter görs en analys med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet visar att det finns motstridiga förväntningar på yrkesrollen i form av en vårdande roll samt en kontrollerande roll. Det framkommer att genusskillnader finns på så sätt att manliga kriminalvårdare förväntas inta den kontrollerande rollen medan den kvinnliga förväntas inta den vårdande rollen. Resultatet visar att förväntningarna medför negativa konsekvenser för den enskilde kriminalvårdaren i form av emotionella påfrestningar samt att de kan behöva gå emot sina egna värderingar. Negativa konsekvenser visar sig också i form av konflikter inom personalgruppen där det uppstår vi-mot-dem. / A prison guard meets many different expectations in his or her professional role, and to knowing what is expected of yourself is an important factor for the work environment and health. Therefore, the purpose of this study is to examine prison guard’s perceptions of what expectations there are of their professional role within the organization and what negative consequences this may entail. The study also applies the issue in a gender perspective and studies whether expectations differ between women and men. Theoretical starting points used in the study are the dramaturgical perspective, gender theories, emotional work, conformity and in-group and out-group. The method used is a qualitative method in terms of semi-structured interviews in which ten respondents between the ages of 23-50 participate. Then an analysis is made using a thematic analysis method. The results show that there are conflicting expectations of the professional role in terms of a caring role and a controlling role. It appears that gender differences exist in such a way that male prison guards take the controlling role while the female guards takes the caring role. The results show that the expectations have negative consequences for the individual prison guard in terms of emotional strain guard and they also have to go against their own values. Negative consequences also manifest themselves in terms of conflicts within the working group where we-against-them occurs.

The purpose of the study has been to explore how professionals in the field of social work view professional licensure. Through semi-structured interviews, we have explored their reflections and opinions on the potential of professional licensure, their perceptions of their work, and how they believe licensure could affect their area of work in relation to professional status. The results are presented based on a qualitative content analysis, and the responses indicate that professional licensure is expected to raise the status of social workers in society. The study presents the complexity of the social work profession’s field, where boundaries are often seen as diffuse externally. This is demonstrated from the study's results and previous research around the difficulties of implementing uniform professional licenses. The interviewees also emphasize the importance of social work education for the exclusivity of the profession, where a stronger connection between practice and theory may be suggested to strengthen the profession’s legitimacy.  Another significant finding is the central role of social workers for the welfare and well-being of society. Although the social work profession can sometimes be perceived negatively by the public, partly due to media portrayal, the study points out that there is a need for the public to gain an improved understanding of social workers’ roles and competences. The study's findings indicate that this could strengthen the profession's legitimacy and status. Even though there is strong support for professional licensure for social workers, challenges also emerged regarding its implementation. Some interviewees felt that licensure should be limited to specific work roles and tasks, especially those involving the exercise of authority. Others expressed concern that the introduction of licensure could lead to even more fragmented professional identities. In conclusion, the study shows the collective support for professional licensure for social workers yet emphasizes the challenges that must be addressed in such a process for the implementation of licenses.

The background of this study derives from the fact that the auditing sector is characterized by excessive workload, psychological ill-health and high staff turnover. Prior research emphasizes the effects on chartered accountants, auditing quality and organizational consequences. The purpose of this study is therefore to examine junior auditor’s individual well-being, hence the research question: What is the relationship between workload, role conflict and role ambiguity together with psychological well-being of junior auditors? Cooper and Marshalls theory of occupational sources of stress is the basis for this study and the research model originates from Jones, Norman and Wier. A survey was sent to 201 junior auditors in Stockholm working within Big Four, furthermore, to answer the research question at hand, hypothesis testing is applied. Results of this study shows that work overload is the most prominent of the examined variables, but psychological ill-health could possibly derive from other non-studied factors. Conclusively, the study shows that junior auditors neither experience role conflict or role ambiguity, and therefore, solely workload has a negative effect on occupational stress and psychological illhealth. Further researchers should conduct a qualitative study in order to gain greater understanding of the individuals, but also to examine whether other variables can affect junior auditors. / Bakgrunden till denna studie är att revisionsbranschen präglas av hög arbetsbelastning, psykisk ohälsa och personalomsättning, där tidigare forskning lagt stor vikt vid att undersöka auktoriserade revisorer, revisionskvalitén och organisatoriska konsekvenser. Syftet med denna studie är därmed att lägga fokus på juniora revisorers individuella välbefinnande, och således blir forskningsfrågan: Hur ser sambandet ut mellan arbetsbelastning, rollkonflikt samt rolltvetydighet och juniora revisorers psykologiska välbefinnande? Teorin som ligger till grund för detta arbete är Cooper och Marshalls teori om källor till arbetsrelaterad stress, och forskningsmodellen som används i denna studie är en modifiering av Jones, Norman och Wiers. En enkät skickades ut till 201 juniora revisorer inom Big Four och 60 svar erhölls, för att kunna besvara forskningsfrågan tillämpades hypotesprövningar. Resultatet visar att arbetsbelastning är den mest betydande av de undersökta variablerna, dock kan försämrat psykologiskt välbefinnande även föranledas av andra faktorer som inte undersöks i denna studie. Slutsatsen är därmed att juniora revisorer varken upplever rollkonflikt eller rolltvetydighet, och studie har således funnit att endast arbetsbelastning påverkar den arbetsrelaterade stressen och det psykologiska välbefinnandet negativt. Förslag till vidare forskning är att utföra kvalitativa studier för att uppnå en djupare förståelse av individen, men även studera andra faktorer som kan påverka de juniora revisorerna.