No description available.

Syftet med studien var att undersöka upplevelser av effekter av oregelbundna arbetstider på balansen mellan arbete och privatliv hos anställda på en akutvårdsavdelning. Studien var av kvalitativ karaktär och delvis strukturerade intervjuer användes för att samla in data. Urvalet gjordes genom bekvämlighetsurval och snöbollsurval vilket resulterade i 10 kvinnliga deltagare i åldrarna 22–58 år. Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys. Resultatet visade att oregelbundna arbetstider påverkade balansen mellan arbete och privatliv negativt och ledde till bortprioritering av fritidsaktiviteter, tid med familj och vänner samt brist på sömn och återhämtning. Samtidigt visade resultatet att respondenterna upplevde flertalet fördelar med att arbeta oregelbundna arbetstider men där nackdelarna var övervägande.

Denna studie syftar till att undersöka hur HR-anställda ser på sin roll i det sociala arbetsmiljöarbetet. I nuläget råder det en kunskapslucka avseende hur HR arbetar med den sociala arbetsmiljön, vilka roller de utgör, hur rollen korrelerar med organisationens ledarskap samt vilka utmaningar rollen kan medföra. För att undersöka detta analyserar denna studie HR:s upplevelser i det sociala arbetsmiljöarbetet för att identifiera deras roller och utmaningar. Studien använde en kvalitativ metod, där data har samlats in med hjälp av intervjuer. Datainsamlingen, som har analyserats med hjälp av tematisk analys, har baserats på nio intervjuer av HR-anställda i stora organisationer runt om i Sverige. Data har analyserats mot Ulrich och Brockbanks (2007) teori om HR:s fem roller samt Katz och Kahns (1978) teori om rollkonflikt och rolloklarhet. Studiens resultat visar att rollen som HR spelar i arbetsmiljöarbetet främst är en expertfunktion men att även andra roller nyttjas inom ramen för HR:s arbete med den sociala arbetsmiljön. Resultatet visar också att det är främst i relation till chefer som HR:s roll kan bli föremål för en rollkonflikt. Vidare visar det sig att en framgångsfaktor för det organisatoriska och sociala arbetsmiljöarbetet var en relationsfokuserad ledarskapsstil, specifikt det transformativa ledarskapet, som främjar nära relationer och trygghet. Resultatet visar därmed på att HR:s samverkan med chefer och arbetsgivare utgör en viktig del i säkerställandet av de sociala arbetsmiljöfrågorna. Med detta arbete hoppas vi kunna bidra till befintlig kunskap och främja en djupare förståelse för hur chefer, HR och den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kan komplettera varandra

Syftet med studien var att undersöka hur hemtjänstpersonal verksamma i en kom-mun med Sveriges högsta sjukfrånvaro, upplever den psykosociala arbetsmiljön ut-ifrån aspekterna rollkonflikt, socialt stöd och samvetsstress samt upplevda hinder och möjligheter inom området. Metoden var kvalitativa enskilda semistrukturerade intervjuer med fem hemtjänstpersonal. Resultatet visade att respondenterna hade upplevelser av rollkonflikter, bristande socialt stöd och samvetsstress. Vidare visade resultaten att upplevda hinder för en god psykosocial arbetsmiljö var stress, bris-tande kommunikation och information. Möjligheter för en god psykosocial arbets-miljö upplevdes vara god kommunikation och gott samarbete med andra profess-ioner samt möjlighet att vårda relationen till brukaren för att bättre möta dennes behov. Studien visade att respondenternas upplevelser av psykosocial arbetsmiljö och de undersökta aspekterna rollkonflikt, socialt stöd och samvetsstress till stor del var orsakade av äldreomsorgens och hemtjänstens förändringar. Studien visade även att respondenterna arbetar under de psykosociala arbetsförhållanden som kan ge mest negativa hälsoeffekter. / The aim of the study was to investigate how home care staff, working in a munici-pality with Sweden's highest rates of sick leave, experience their psychosocial work environment from the perspectives of role conflict, social support, stress of con-science and perceived obstacles and opportunities connected to their work. The method was qualitative semistructured individual interviews with five home care staff. The results showed that the respondents had experiences of role conflicts, lack of social support, and stress of conscience. Perceived barriers to a good psychosocial work environment where stress, lack of communication and information. Opportu-nities was perceived to be good communication, cooperation and time to nuture re-lationschip with the client. The study showed that respondents' perceptions of the psychosocial work environment was largely caused by the changes in old age care and home services. The study also showed that respondents are working under psy-chosocial conditions that can give the most adverse health effects.

This study aims to further Work-family conflict research for Social Workers by providing insight into what kind of impact the job role of social workers in Sweden has on their private lives and how they deal with it. The study operates from a qualitative approach and is based on three focus group-interviews and three semi-structured interviews with people working in different fields of social work. The empirical material has been analyzed through the Dramaturgical Perspective and Frame concept of Erving Goffman. The results of this study show that the job role impacts the psychological well-being of social workers, their family life and their social life to varying degrees, mainly due to organizational and client-based aspects, often resulting in role-conflicts and a lack of energy in their private lives. The primary strategies were found to be conversing with colleagues, spending time alone, embracing hobbies and having a clear understanding of individual responsibility.

En kriminalvårdare bemöter många olika förväntningar på sig i sin yrkesroll, och att veta vad som förväntas av en är en viktig faktor för arbetsmiljön och hälsan. Därav är syftet med denna studie att undersöka kriminalvårdares upplevelser om vilka förväntningar som finns på deras yrkesroll inom organisationen och vilka negativa konsekvenser detta kan medföra. Studien tillämpar också frågan i ett genusperspektiv och studerar om förväntningarna skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Teoretiska utgångspunkter som används i studien är det dramaturgiska perspektivet, genusteorier, emotionellt arbete,konformitet samt ingrupp- och utgrupp. Metoden som används är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där tio respondenter mellan 23 – 50 år deltar. Därefter görs en analys med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet visar att det finns motstridiga förväntningar på yrkesrollen i form av en vårdande roll samt en kontrollerande roll. Det framkommer att genusskillnader finns på så sätt att manliga kriminalvårdare förväntas inta den kontrollerande rollen medan den kvinnliga förväntas inta den vårdande rollen. Resultatet visar att förväntningarna medför negativa konsekvenser för den enskilde kriminalvårdaren i form av emotionella påfrestningar samt att de kan behöva gå emot sina egna värderingar. Negativa konsekvenser visar sig också i form av konflikter inom personalgruppen där det uppstår vi-mot-dem. / A prison guard meets many different expectations in his or her professional role, and to knowing what is expected of yourself is an important factor for the work environment and health. Therefore, the purpose of this study is to examine prison guard’s perceptions of what expectations there are of their professional role within the organization and what negative consequences this may entail. The study also applies the issue in a gender perspective and studies whether expectations differ between women and men. Theoretical starting points used in the study are the dramaturgical perspective, gender theories, emotional work, conformity and in-group and out-group. The method used is a qualitative method in terms of semi-structured interviews in which ten respondents between the ages of 23-50 participate. Then an analysis is made using a thematic analysis method. The results show that there are conflicting expectations of the professional role in terms of a caring role and a controlling role. It appears that gender differences exist in such a way that male prison guards take the controlling role while the female guards takes the caring role. The results show that the expectations have negative consequences for the individual prison guard in terms of emotional strain guard and they also have to go against their own values. Negative consequences also manifest themselves in terms of conflicts within the working group where we-against-them occurs.

The purpose of the study has been to explore how professionals in the field of social work view professional licensure. Through semi-structured interviews, we have explored their reflections and opinions on the potential of professional licensure, their perceptions of their work, and how they believe licensure could affect their area of work in relation to professional status. The results are presented based on a qualitative content analysis, and the responses indicate that professional licensure is expected to raise the status of social workers in society. The study presents the complexity of the social work profession’s field, where boundaries are often seen as diffuse externally. This is demonstrated from the study's results and previous research around the difficulties of implementing uniform professional licenses. The interviewees also emphasize the importance of social work education for the exclusivity of the profession, where a stronger connection between practice and theory may be suggested to strengthen the profession’s legitimacy.  Another significant finding is the central role of social workers for the welfare and well-being of society. Although the social work profession can sometimes be perceived negatively by the public, partly due to media portrayal, the study points out that there is a need for the public to gain an improved understanding of social workers’ roles and competences. The study's findings indicate that this could strengthen the profession's legitimacy and status. Even though there is strong support for professional licensure for social workers, challenges also emerged regarding its implementation. Some interviewees felt that licensure should be limited to specific work roles and tasks, especially those involving the exercise of authority. Others expressed concern that the introduction of licensure could lead to even more fragmented professional identities. In conclusion, the study shows the collective support for professional licensure for social workers yet emphasizes the challenges that must be addressed in such a process for the implementation of licenses.

The background of this study derives from the fact that the auditing sector is characterized by excessive workload, psychological ill-health and high staff turnover. Prior research emphasizes the effects on chartered accountants, auditing quality and organizational consequences. The purpose of this study is therefore to examine junior auditor’s individual well-being, hence the research question: What is the relationship between workload, role conflict and role ambiguity together with psychological well-being of junior auditors? Cooper and Marshalls theory of occupational sources of stress is the basis for this study and the research model originates from Jones, Norman and Wier. A survey was sent to 201 junior auditors in Stockholm working within Big Four, furthermore, to answer the research question at hand, hypothesis testing is applied. Results of this study shows that work overload is the most prominent of the examined variables, but psychological ill-health could possibly derive from other non-studied factors. Conclusively, the study shows that junior auditors neither experience role conflict or role ambiguity, and therefore, solely workload has a negative effect on occupational stress and psychological illhealth. Further researchers should conduct a qualitative study in order to gain greater understanding of the individuals, but also to examine whether other variables can affect junior auditors. / Bakgrunden till denna studie är att revisionsbranschen präglas av hög arbetsbelastning, psykisk ohälsa och personalomsättning, där tidigare forskning lagt stor vikt vid att undersöka auktoriserade revisorer, revisionskvalitén och organisatoriska konsekvenser. Syftet med denna studie är därmed att lägga fokus på juniora revisorers individuella välbefinnande, och således blir forskningsfrågan: Hur ser sambandet ut mellan arbetsbelastning, rollkonflikt samt rolltvetydighet och juniora revisorers psykologiska välbefinnande? Teorin som ligger till grund för detta arbete är Cooper och Marshalls teori om källor till arbetsrelaterad stress, och forskningsmodellen som används i denna studie är en modifiering av Jones, Norman och Wiers. En enkät skickades ut till 201 juniora revisorer inom Big Four och 60 svar erhölls, för att kunna besvara forskningsfrågan tillämpades hypotesprövningar. Resultatet visar att arbetsbelastning är den mest betydande av de undersökta variablerna, dock kan försämrat psykologiskt välbefinnande även föranledas av andra faktorer som inte undersöks i denna studie. Slutsatsen är därmed att juniora revisorer varken upplever rollkonflikt eller rolltvetydighet, och studie har således funnit att endast arbetsbelastning påverkar den arbetsrelaterade stressen och det psykologiska välbefinnandet negativt. Förslag till vidare forskning är att utföra kvalitativa studier för att uppnå en djupare förståelse av individen, men även studera andra faktorer som kan påverka de juniora revisorerna.

Som socialarbetare behöver man både kunna hålla huvudet kallt och samtidigt ha ett varmt hjärta. Att drivas av viljan att hjälpa samtidigt som lagar och regler styr stora delar av arbetet kan skapa konflikter i yrkesrollen. Denna uppsats lyfter de splittrade rollerna. Studien syftar till att undersöka socialarbetares upplevelser av rollen som myndighetsperson och rollen som hjälpare i det sociala arbetet samt hur dessa roller påverkar mötet med klienten samt hur makten i myndighetsrollen påverkar hjälparrollen och mötet med klienten. För att ta reda på socialarbetarnas upplevelser genomfördes fem semistrukturerade intervjuer. Faktorer som undersökts är förhållandet mellan rollerna, rollkonflikter, hantering av rollkonflikt samt vilken makt som finns i rollerna. Resultatet har analyserats med begreppen pastoralmakt och caring power. Studien visar att samtliga informanter beskriver att de upplevt motstridigheter mellan rollerna samt att balansen mellan makt och hjälp är komplex. Alla informanter beskriver att de olika rollerna påverkar mötet med klienten men trots det verkar detta många gånger vara oreflekterat hos socialarbetare. / As a social worker, you need to think with a cool head while having a warm heart. Driven by a will to help, but faced with laws and regulations that can lead to conflicts between the professional and governing body. This study has been put in place to examine this relationship from the social workers point of view. This qualitative study aims to examine social workers experiences of power in “the authority role” and how that power affect “the helper role” within social work. We also want to investigate how these roles affect in meeting with the client. In order to understand the social workers experiences semi-structured interviews were made with workers within this department. The main focus was to exam how the specified roles affect the meeting with clients. Factors examined are: The relationship, conflicts, management and power between the roles. In the analysis of the result, the concepts of pastoral power and caring power have been used, and thus lift the social workers view of power and help. The study shows that all informants experienced contradictions between the roles and that the balance between power and help is complex. However, the study also shows that the subject is relatively unreflected by the social workers.

En hel del tidigare forskning tyder på att ha en balans mellan arbetsliv och privatliv är viktigt för att uppleva ett psykiskt välmående samt för att kunna prestera bra på arbetsplatsen. Då verkstadschefer på ett industriföretag genomgår ett stort förändringsarbete undersöktes hur fem manliga chefer upplevde sin balans mellan privatliv och arbetsliv. Delsyften med studien var att undersöka hur chefens roll i privatlivet påverkade balansen, i vilken grad stöd hemifrån påverkade balansen samt vilka konsekvenser en balans eller konflikt skulle kunna få. Studien genomfördes kvalitativt, med en semistrukturerad intervjuguide, där samtliga respondenter var påverkade av förändringsarbetet. Resultatet visade att det fanns verkstadschefer som upplevde en konflikt mellan arbetsliv och privatliv men även de som upplevde en balans. Gemensamt upplevde samtliga chefer att de ojämna arbetspucklarna, som uppstod i högre grad med anledning av förändringsarbetet, var påfrestande samt påverkade work-life balance negativt. Dessa arbetspucklar medförde minskad kontroll för att hantera arbetskraven. Något som cheferna upplevde frustrerande var att de har begränsade möjligheter att leva upp till kravbilden eftersom resurser och befogenheter saknades.  Vidare visade studien att förhållandet cheferna hade hemma med olika krav beroende på vilken livsfas de befann sig i, hade en mycket stor påverkan på deras upplevda work-life balance. / Previous research suggests that to have a good relationship between work and private life it is important to experience a-good mental health and success at work. The industrial managers’ in this study were undergoing a major change at their workplace and this study found examined how five male managers’ perception of their work-life balance. One of the aims of this study was to examine how the managers’ roles at home affects work-life balance (WLB), to what degree support at home affects WLB, and the impact that a balance or a conflict could have. The study was conducted qualitatively with a semi-structured interview guide and every manager was affected by the change at the workplace. The results showed that some of the managers were experiencing work-life conflicts where others were on the other hand experiencing a good WLB. The most common reason for feeling conflict between work-life was the uneven amount of workload, which occurred to a greater extent due to the change. These periods of uneven workload caused the managers to feel less control. One of the things that caused the managers to feel frustration is that they had limited resources and authority to handle the demands at work. The situation at home also had a very big impact on whether the managers’ experienced a good WLB or not.