Som socialarbetare behöver man både kunna hålla huvudet kallt och samtidigt ha ett varmt hjärta. Att drivas av viljan att hjälpa samtidigt som lagar och regler styr stora delar av arbetet kan skapa konflikter i yrkesrollen. Denna uppsats lyfter de splittrade rollerna. Studien syftar till att undersöka socialarbetares upplevelser av rollen som myndighetsperson och rollen som hjälpare i det sociala arbetet samt hur dessa roller påverkar mötet med klienten samt hur makten i myndighetsrollen påverkar hjälparrollen och mötet med klienten. För att ta reda på socialarbetarnas upplevelser genomfördes fem semistrukturerade intervjuer. Faktorer som undersökts är förhållandet mellan rollerna, rollkonflikter, hantering av rollkonflikt samt vilken makt som finns i rollerna. Resultatet har analyserats med begreppen pastoralmakt och caring power. Studien visar att samtliga informanter beskriver att de upplevt motstridigheter mellan rollerna samt att balansen mellan makt och hjälp är komplex. Alla informanter beskriver att de olika rollerna påverkar mötet med klienten men trots det verkar detta många gånger vara oreflekterat hos socialarbetare. / As a social worker, you need to think with a cool head while having a warm heart. Driven by a will to help, but faced with laws and regulations that can lead to conflicts between the professional and governing body. This study has been put in place to examine this relationship from the social workers point of view. This qualitative study aims to examine social workers experiences of power in “the authority role” and how that power affect “the helper role” within social work. We also want to investigate how these roles affect in meeting with the client. In order to understand the social workers experiences semi-structured interviews were made with workers within this department. The main focus was to exam how the specified roles affect the meeting with clients. Factors examined are: The relationship, conflicts, management and power between the roles. In the analysis of the result, the concepts of pastoral power and caring power have been used, and thus lift the social workers view of power and help. The study shows that all informants experienced contradictions between the roles and that the balance between power and help is complex. However, the study also shows that the subject is relatively unreflected by the social workers.

En hel del tidigare forskning tyder på att ha en balans mellan arbetsliv och privatliv är viktigt för att uppleva ett psykiskt välmående samt för att kunna prestera bra på arbetsplatsen. Då verkstadschefer på ett industriföretag genomgår ett stort förändringsarbete undersöktes hur fem manliga chefer upplevde sin balans mellan privatliv och arbetsliv. Delsyften med studien var att undersöka hur chefens roll i privatlivet påverkade balansen, i vilken grad stöd hemifrån påverkade balansen samt vilka konsekvenser en balans eller konflikt skulle kunna få. Studien genomfördes kvalitativt, med en semistrukturerad intervjuguide, där samtliga respondenter var påverkade av förändringsarbetet. Resultatet visade att det fanns verkstadschefer som upplevde en konflikt mellan arbetsliv och privatliv men även de som upplevde en balans. Gemensamt upplevde samtliga chefer att de ojämna arbetspucklarna, som uppstod i högre grad med anledning av förändringsarbetet, var påfrestande samt påverkade work-life balance negativt. Dessa arbetspucklar medförde minskad kontroll för att hantera arbetskraven. Något som cheferna upplevde frustrerande var att de har begränsade möjligheter att leva upp till kravbilden eftersom resurser och befogenheter saknades.  Vidare visade studien att förhållandet cheferna hade hemma med olika krav beroende på vilken livsfas de befann sig i, hade en mycket stor påverkan på deras upplevda work-life balance. / Previous research suggests that to have a good relationship between work and private life it is important to experience a-good mental health and success at work. The industrial managers’ in this study were undergoing a major change at their workplace and this study found examined how five male managers’ perception of their work-life balance. One of the aims of this study was to examine how the managers’ roles at home affects work-life balance (WLB), to what degree support at home affects WLB, and the impact that a balance or a conflict could have. The study was conducted qualitatively with a semi-structured interview guide and every manager was affected by the change at the workplace. The results showed that some of the managers were experiencing work-life conflicts where others were on the other hand experiencing a good WLB. The most common reason for feeling conflict between work-life was the uneven amount of workload, which occurred to a greater extent due to the change. These periods of uneven workload caused the managers to feel less control. One of the things that caused the managers to feel frustration is that they had limited resources and authority to handle the demands at work. The situation at home also had a very big impact on whether the managers’ experienced a good WLB or not.

Den här studien handlar om den växande gruppen utövare (s.k. sessionsgivare) inom komplementärmedicin och nyandlighet. Studiens syfte är att undersöka huruvida de uppfattar sig som varande i en yrkesroll, hur de förhåller sig till denna samt deras förhållningssätt gentemot klienter, i och utanför sin praktik. Ansatsen är explorativ och syftar främst till att förstå intervjupersonernas erfarenheter och upplevelser. För att möta syftet ställs tre frågor: (1) Hur förhåller sig intervjupersonerna till sin professionella respektive privata roll och vilka rollkonflikter kan uppstå? (2) Hur beskrivs emotionella aspekter av arbetet och hur hanteras emotioner som uppstår i mötet med klienter? och (3) Vilka utmaningar och strategier beskrivs gällande gränser och gränssättning gentemot klienter? Metoden är kvalitativ och intervjuer har genomförts med fem personer som möter kriterierna för studiens syfte. I analysen används socialpsykologiska teorier om social interaktion, roller och emotioner.  Resultatet visar på variation i synen på roller, från att arbetet är ett slags kall till att det ses främst som en yrkesroll. Det framgår att intervjupersonerna eftersträvar öppenhet och autenticitet i mötet med klienter och önskar minimera diskrepansen mellan det de visar upp i sin roll som sessionsgivare och hur de är privat. Resultatet visar vidare att rollkonflikter och rollförvirring kan uppstå när intervjupersonerna möter klienter utanför sin praktik och att de i vissa fall upplever utmaningar i att upprätthålla personliga gränser. En slutsats från analysen är att intervjupersonerna ägnar sig åt emotionell hantering och härbärgering i sitt arbete och påverkas av känslo- och uttrycksregler samt att de har utarbetat individuella strategier för att hantera detta. / This study is about the growing group of practitioners (so-called session givers) in complementary medicine and contemporary spirituality. The aim of the study is to explore whether such session givers perceive themselves as being in a working role, how they relate to this role, and their attitude towards clients, inside and outside their practice. The approach of the study is explorative and aims primarily at understanding the interviewees' experiences. To achieve this aim three questions are asked: (1) How do the interviewees relate to their professional and private roles respectively, and what role conflicts can occur between the two? (2) How are emotional aspects of the work described and how are emotions that arise during meetings with clients handled? and (3) What challenges and strategies do the interviewees describe regarding boundaries and setting limits towards clients? The method is qualitative and interviews have been conducted with five session givers. In the analysis social psychological theories of social interaction, roles and emotions are used.  The result shows variations in the view of roles, from work being a kind of calling to seeing it as a professional role. It also shows that the interviewees seek openness and authenticity in the meeting with clients and wish to minimize the discrepancy between what they display in their role as session givers and how they act in private. The result further shows that role conflicts and role confusion can occur when interviewees meet clients outside of their practice and that they, in some cases, experience challenges in maintaining personal boundaries. A conclusion from the analysis is that the interviewees are performing emotion work and are influenced by feeling rules and rules of expression and that they have developed individual strategies to deal with this.

During 2020 we have endured a long-lasting pandemic which has made an impact on daily life. The worklife could perhaps be the most affected area since a large portion of people have been forced to work from home. This could in turn lead to a troublesome relationship between the roles of private life and worklife, in other words an increase of work-life balance conflicts. This study aims to examine the consequences of telecommuting and the conditions required to achieve work-life balance. To conduct this study a qualitative method was used where ten parents of young children were interviewed. Earlier research performed on telecommuting has shown mixed results where various studies show either positive or negative outcomes. Our results show a mix of both positive and negative results depending on whether work-life balance is achieved or not. Different factors play a role in achieving work-life balance. Things such as personality, the stability of relationship and the characteristics of work play key roles in the outcome of telecommuting. The result shows that 2/10 did not achieve work-life balance, resulting in role conflict. However, 8/10 did achieve a balance between the roles where we argue for a symbiotic relationship. Most participants found telecommuting to be positive where participants value being able to spend more time with their families. Our results are in line with both the negative and positive findings of previous research. This contributes further to the uncertain results suggesting that more research is needed.

Kvinnor har traditionellt sett tagit ett större ansvar över hem- och familjeliv. Forskning visar också att kvinnor upplever svårigheter i att balansera arbetsliv och privatliv. När Covid-19 kom förändrades premisserna för vårt arbetsliv drastiskt. Det var inte längre en självklarhet att gå till arbetets fysiska lokaler för att uträtta arbetsuppgifterna, snarare tvärtom. Helt plötsligt var alla som hade möjlighet uppmanade att arbeta hemifrån. Utifrån vetskapen om kvinnors tidigare upplevelser av att balansera familjeliv och privatliv ämnar denna studie att söka förståelse över hur kvinnor med hemmaboende barn upplever att de mår av distansarbetet då de arbetar hemifrån. I studien framkommer att kvinnorna upplever att de mår bättre och har mer harmoni men samtidigt visar de också på att de har svårt att göra gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv. Kvinnorna vittnar om att de känner sig splittrade mellan de båda sfärerna. Detta stämmer också överens med vad forskningen påvisar. Studien tar avstamp i fyra teorier - krav kontroll- och stödmodellen. I studien används den för att påvisa hur kontrollmöjligheter och socialt stöd påverkar individens förutsättningar att klara av att utföra sitt arbete. Vidare används görandet av kön som teori för att påvisa hur kön som social kategori formar individens tankar och agerande. Slutligen används rollteori, vilken beskriver hur rollkonflikt och rollstress påverkar individens möjligheter och förutsättningar för gränsdragning mellan arbetsliv och privatliv. Empirin för studien utgår från sex semistrukturerade intervjuer.

Bakgrund: Då globalisering och teknikutveckling kan medföra utmaningar,  bör organisationer dra nytta av medarbetarnas kompetenser i största möjliga mån. Det har skett ett skifte där byråkratiska organisationer i allt större utsträckning ersätts av mer kunskapsintensiva organisationer (Kärreman m.fl. 2002). Dessa kunskapsföretag kännetecknas av komplex problemlösning (ne.se) och framträdande i företagen är att kunskap utgör det främsta konkurrensmedlet (Forslund, 2013). Det har därför blivit viktigare att rekrytera rätt men också behålla relevant kompetens inom företaget. Det är tidigare känt att en medarbetares avgång innebär ökade kostnader i form av både rekrytering och upplärning (Fisher och Gitelson 1983; Grey et al 2000).  För att mäta hur stor del av kompetensen som försvinner ur organisationen används nyckeltalet personalomsättning. Nyckeltalet avslöjar dock inte varför medarbetarna slutar sin anställning och frågor många ledare inom organisationer ställer sig blir hur de kan behålla personalen, få dem att känna sig delaktiga,  trivas på arbetsplatsen och hjälpa dem att utvecklas (Bass 2006). När det gäller avsikten att stanna inom företaget har flera studier fokuserat på arbetsnöjdhet (Ravari A, Bazargan-Hejazi, Ebadi, et al. i Yarbrough & Pam et al; Ladd och Marshall 2004). Cho et al. (2009) drar slutsatsen att ett engagemang i organisationen minskar medarbetarnas avsikt att lämna organisationen (Cho et al. 2009). En metod för att ta till vara på befintlig kunskap i organisationen är att göra medarbetarna delaktiga i beslutsfattandet (Connel 1998). Ledare inom organisationer bör därför beakta vilka åtgärder som kan vidtas för att påverka medarbetarna att uppfatta sitt värde samt att ledningen bryr sig om de anställda (Cho et al. 2009). Likaså menar Allen et al. (2003) att organisationer, som genom formella rutiner, uppmuntrar delaktighet i beslutsprocessen även måste följa upp medarbetarnas förslag som en bekräftelse på att deras kunskap är av betydelse. Cho et al. (2009) har studerat avsikten att både stanna och lämna organisationen utifrån tre faktorer, dessa är upplevt stöd från organisationen, upplevt stöd från chefen samt upplevt engagemang i organisationen. Vår ambition med denna studie var att komplettera deras synsätt med att studera om dels deltagande i beslutsprocessen men även arbetsnöjdheten är faktorer som påverkar att medarbetarna stannar inom ett kunskapsföretag. Vi vill även studera hur bristen av delaktighet i beslutsfattandet kan påverka att medarbetare avslutar sin anställning. Syfte: Från ett medarbetarperspektiv ämnar denna studie att analysera och undersöka hur medarbetarnas upplevda delaktighet i beslutsprocesser samt arbetsnöjdhet påverkar viljan att stanna inom ett företag. Metod: Eftersom uppsatsen syftar till att analysera människors uppfattningar om ett fenomen har studien en fenomenografisk metodansats. För att inrymma respondenternas olika synvinklar genomfördes intervjuer, baserade på halvstrukturerade, tematiska intervjufrågor. Vår teoretiska referensram syftar ge en överblick över området medarbetares avsikt att stanna samt lämna företaget. Efter vår granskning av vetenskapliga publikationer och artiklar, ger avsnittet även en omfattande insikt i de teoretiska begreppen delaktighet i beslutsprocessen och arbetsnöjdhet. Vi har sedan arbetat deduktivt och teorierna ligger vidare till grund för uppsatsens analysmodell som ska beprövas. Studien har dessutom analyserat och uppmärksammat likheter samt skillnader mellan våra studieobjekt och har därigenom fått en komparativ karaktär. Slutsatser: Sammantaget lyfter medarbetarna upp att delaktighet är viktigt, i synnerhet möjlighet att påverka och att vara en del av företaget Förhållandet mellan deltagande i beslutsfattande och arbetsnöjdhet ser respondenterna som något positivt och viktigt Otydlighet och brist på struktur har förekommit på företagen som våra respondenter hade lämnat Otydlig rollfördelning såsom rollkonflikt, rollöverbelastning och rolltvetydighet är faktorer som i sin tur påverkat både arbetsnöjdhet men också i förlängningen avsikten att lämna företaget Fenomenet arbetsnöjdhet är ganska brett och vi har kommit fram till att vår teoretiska modell inte varit komplett. Vi anser att det behövs en bredare teori och begreppsapparat / Background: Increasingly, traditional bureaucratic, and hierarchical organizations, are being replaced by a new type of company, called knowledge companies. These companies are more characterized by complex problem solving (Kärreman; ne.se) and for what is prominent as the main competitive subject are no longer machines, real estate or money, it is the knowledge among employees (Forslund, 2013). In order to meet the challenges of globalization and new technologies, modern organizations should maximize the use of the knowledge within the often-well-educated workforce. It is therefore even more important, not only to recruit, but also to maintain the right competence within the company. A method to incorporate existing knowledge in the organization is by incorporating the employees into the decision-making process inthe company (Connel 1998). If an employee leaves the organization, it will lead to increased costs in the terms of both recruitment and training (Fisher and Gitelson 1983; Grey et al 2000). There are different ratios to calculate that, for example, the measure of employee turnover. Since employee turnover does not explain the reasons of why employees leave their jobs, the measurement cannot be viewed as complete. An important question, many leaders in the organizations are asking, is how to retain their employees, make them thrive, and help them develop (Bass 2006). In the terms of employees’ intention to stay within company, several past studies have focused on job satisfaction (Ravari et al. in Yarbrough & Pam et al; Ladd and Marshall 2004). Cho et al. (2009) on the other hand, concludes that it is the commitment of the organization that reduces the employee's intention to leave the organization (Cho et al. 2009). Leaders within the organizations, should therefore aim to influence employees to develop a mindset in which the employee understands their value within the organization, and sees, that the management cares about theirworkers. Similarly, Allen et al. (2003) argues that if the organization encourage participation in decision-making processes, they also need to acknowledge the employees'. Cho et al. (2009) has studied the intention to both stay, and to leave the organization, based on three factors: perceived organizational support, perceived support from the management, and perceived involvement in the organization. Our ambition with this study, is to supplement their approach, and study whether participation in the decision-making process, and job satisfaction are factors, that influences the employees to stay within a knowledge-based company. We also want to study, how the lack of participation in decision-making and job satisfaction may affect the employee’s intent to resign. Purpose of the study: This study intends to analyze and examine how employees ' perceived participation, in decision-making processes, and job satisfaction affect the willingness to stay within an organization. Method: To achieve the purpose of the study, we have used a qualitative method of research. The essay aims to analyze people's perceptions of a phenomenon; therefore, this study will have a phenomenological approach. The theories and previous research presented, aims to give an overview of employees' intention to stay or leave the company, and a more comprehensive understanding of the theoretical concepts, of participation in decision-making, and job satisfaction, based on the examination of scientific publications, and articles. From these theories, we have both developed a frame of reference and a theoretical model. This has helped us to comprehend how, and what to target, in the collection of data for the study. The study compares the intent to stay from three perspectives, and our respondents for the interviews, consisted of employees who still work within an organization, employees who have departed with the organization, and the HR point of view of the organization. Since we have three perspectives, the phenomenologicaldata analysis will be combined with a comparative analyze. Conclusions: Overall, employees underline the importance of participation, in particular the possibility of influencing and being a part of the company. Our respondents perceived the relationship between participation in decision-making, and job satisfaction as positive and important Many of our respondents who had left their employment, distinguished between the notion of ambiguity, and lack of structure of their past organizations Skill significance burst in contrast to what the respondents needed Unclear roles such as role conflict, role overload and role ambiguity, are factors that in turn affect both job satisfaction, but also the intent to leave the company. The phenomenon of job satisfaction is quite comprehensive, which conclude that our theoretical model is not complete. We believe, that a broader theoretical aspect and conceptual apparatus, is needed to understand the concept of intent to stay within an organization.

Det är HR:s uppgift att föra samman organisationens mål och uppdrag med de mänskliga resurserna. Att medarbetarna är organisationens viktigaste resurs är en etablerad uppfattning. Studien undersökte hur individer med arbetsledande HR-befattningar inom den kommunala sektorn upplever sin mångsidiga roll vad gäller att skapa värde för och tillgodose förväntningar hos olika aktörer inom organisationen. Vidare undersökte studien hur individer med dessa befattningar beskriver sina roller samt hur de upplever att växla mellan de olika rollerna. Studien är genomförd på åtta individer med arbetsledande HR-befattningar inom den kommunala sektorn genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med ett tematiskt upplägg. Ulrich och Brockbanks normativa teori om värdeskapande HR, Goffmans dramaturgiska perspektiv, Katz och Kahns teori om rolloklarhet och rollkonflikt i kombination med tidigare forskning inom ämnet har använts för att förstå respondenternas upplevelser av sina arbetsroller. Resultatet av studien visar att HR:s mångsidiga roller upplevs olika, rollens frihet ses som positivt dock upplevs tid- och resursaspekten ibland som utmanande. Fyra huvudroller har definierats: en arbetsledande roll, en verksamhetsutvecklande roll, en medmänsklig roll samt en administrativ roll. Upplevelserna av att växla mellan de olika rollerna ses som både givande och utmanande. Studien visar att respondenterna upplever att de har goda förutsättningar att skapa värde för organisationen, framförallt genom stöttning och att ge olika perspektiv inom exempelvis arbetsrättsliga frågor eller personalrelaterade frågor.

Sekundär traumatisering beskriver ett tillstånd som kan uppstå till följd av att arbeta med traumatiserade människor. Konsekvensen av att drabbas av sekundär traumatisering kan ge livslånga psykiska och fysiska besvär hos den drabbade. Studien syftar till att undersöka uppkomsten och upplevelsen av sekundär traumatisering hos socialsekreterare, detta då tidigare forskning visat på att socialarbetare anses vara i riskzon för att utsättas för sekundär traumatisering. En kvalitativ metod har använts med semistrukturerade intervjuer. För att få ett fördjupat perspektiv på syndromet sekundär traumatisering samt socialsekreterarnas upplevelse har teorierna coping och KASAM använts, då de kan tänkas besvara hur människan hanterar utsatta situationer samt ger en bakgrund till hur dessa känslor kan komma uppstå och hanteras. Studien baserades på fem semistrukturerade intervjuer av socialsekreterare som arbetar i två olika kommuner inom våld i nära relation i Sverige. Resultatet av studien visade att socialsekreterarna upplevde negativa känslor till följd av andrahandsexponering av klienternas trauman, orsaken var bland annat bristen på reflektion, detta till följd av hög arbetsbelastning och personalomsättning. En skyddsfaktor som gick att finna var att socialsekreterarna kunde hantera uppkomsten av sekundär traumatisering med hjälp av copingstrategier samt känsla av meningsfullhet (KASAM), vilket bidrog till ökat förståelse för socialsekreterarnas upplevelser.

Den teknologiska utvecklingen och coronapandemin har varit bidragande faktorer till att dagens arbeten blivit allt mer flexibla och oberoende av den traditionella arbetsplatsen och dess struktur. Den aktuella studien syftar till att undersöka och förstå hur kvinnor som innehar ett gränslöst arbete upplever och balanserar detta med andra komponenter i livet. Att studera ämnet är relevant inom det sociologiska forskningsfältet för att få ökad vetskap kring detta relativt nyuppkomna fenomen. Det inkluderar centrala aspekter gällande mänskliga relationer och samspel på både mikro och makronivå. Att arbetets gränser suddats ut och blivit allt mer obestämd har olika effekter och studeras i denna studie utifrån Work-life-balance-teorin, Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv, teorin om det socialt konstruerade könet samt tidigare forskningsbidrag. Studien utgår från en kvalitativ intervjumetod där fyra stycken kvinnor intervjuades mellan åldrarna 43-57 år och där samtliga i dagsläget innehar ett gränslöst arbete. Baserat på det empiriska materialet framkommer i resultatet bland annat att deltagarnas arbetssituation innebär att arbetet och övriga antaganden i livet ingriper på varandra. I detta tar Goffmans teori kring rollkonflikter en central plats eftersom rollen som arbetstagare och rollen i hushållet/som mamma kolliderar när det utförs i samma sfär. Kvinnornas upplevelser och situationen i sin helhet går likaså att koppla till könsspecifika förväntningar och agerande som går i linje med teorin om det socialt konstruerade könet. Utöver detta framhävs även klart positiva aspekter kopplat till deras flexibla arbetsförhållanden. Det möjliggör inte minst för en fungerande balans och frihet mellan arbetet och andra antaganden som berör hushåll och barn. Dessa resonemang går i linje med work-life-balance-teorin vars målsättning är att upprätthålla välbefinnande mellan arbetslivet och andra viktiga komponenter i enskilda arbetstagares liv.

Mellanchefens organisatoriska roll har transformerats sedan Burns först utforskade mellanchefsrollen och sedan slutet av 1900-talet har rollen förändrats och tilldelats fleråtaganden än tidigare. En studie från Previa belyser mellanchefsrollens ökade sjukskrivningar och vittnar om att positionen i mitten av organisationer har blivit en utsatt arbetsbefattning att disponera över i dagens moderna samhälle. Följande kvalitativa studie syftar till att utforska hur mellanchefsrollen upplevs av olika chefspositioner inom organisationer och belysa problematiken kring rollkonflikterna som uppstår på mellanchefspositioner ur ett nytt perspektiv. Studiens empiriska material utgår frånelva chefsintervjuer från tre matrisorganisationer. För att bearbeta studiens material har vi använt oss av en abduktiv metod där vi under studiens gång har arbetat genom hermeneutiken och pendlat mellan empiri och teori för att skapa förståelse. I studien försöker vi inte definiera mellanchefsrollen ur några exakta riktlinjer utan studien utforskar rollen i en föränderlig praktik. Vi har inte som avsikt med studien att presentera någon form av absolut sanning gällande mellanchefsrollen utan vi vill snarare förmedla olika poänger om mellanchefsrollens arbetssituation som förhoppningsvis leder till en djupare reflektion tills studiens läsare. I studien bearbetar vi fram mellanchefsrollens komplexitetgenom differentierade chefers kunskaper, perspektiv och berättelser om det vardagligaarbetet. Studiens resultat framhäver att mellanchefsrollen upplevs olika beroende på vilken chefsposition rollen upplevs av. Framförallt skiljer sig övre chefers perspektiv gentemot linjechefernas perspektiv på vad rollen finns till för i organisationer och vilka interna intressenter som mellanchefsrollen ska tillfredsställa. / The organizational role of the middle manager has been transformed since Burns first explored the role of middle manager, since the end of the 20th century the role continues to change and increasingly more tasks than before have been added to its role. A study from Previa highlights the middle managers role's increased sick leave and indicates that the organization's mid-level position has become a vulnerable job role to command of, in today's modern society. The following qualitative study aims to explore how the role of middle manager is experienced by different managerial positions within organizations hierarchy and from a new perspective shed light on the problems surrounding the role conflicts that arise in middle manager positions. The empirical data is based on eleven conducted managerial semistructured interviews from three organizations. To process the study's material, we’ve applied an abductive method where we throughout the course of the study worked through hermeneutics and thus altered between empiricism and theory to produce an understanding. In this study we don’t aim to define the middle manager role from any exact guidelines, but the study explores the role in a changing practice. Furthermore, this study doesn’t intend to present any form of absolute truth regarding the middle manager role, but rather we want to convey different perspectives about the middle manager role's work situation. Hopefully this will subsequently lead to a deeper reflection for the readers. Through the differentiated managers' knowledge, perspectives and stories about everyday work we managed to understand and process the complexity of the middle manager role. In conclusion, the results concludes that the perception of the middle manager's role varies, depending on which managerial position is being addressed. Above all, there is a conspicuous difference between the senior executives’ perspectives and the line managers' perspectives on the middle managers function within the organization and which internal stakeholders the middle manager role ought to satisfy.