Studien ämnar undersöka mellanchefers förväntningar, rollkonflikter och handlingsstrategier i balansen mellan arbetsliv och privatliv. För att undersöka detta utgår vi från frågeställningarna: Vilka förväntningar upplever mellanchefer på sig själva? Vilka rollkonflikter kan uppstå genom förväntningarna? Hur hanterar mellancheferna rollkonflikterna? Studiens vetenskapliga utgångspunkter grundar sig i konstruktionistisk ontologi och hermeneutisk epistemologi. Studien är av kvalitativ karaktär och studiens tillvägagångssätt har en induktiv ansats med inslag av deduktion. Den teoretiska referensramen etableras på teoretiska begrepp som förväntningar, rollkonflikter, rolldistans, segmentering och integrering. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att intervjupersonerna har olika strategier för att hantera rollkonflikterna som uppstår genom förväntningar. I analysen framkom det tre typer av handlingsstrategier, reflektion, prioritering och kommunikation.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Under de senaste åren har de flesta bankerna i Sverige gått från att vara traditionella administrativa tjänsteföretag till att utvecklas mot försäljningsorganisationer. Detta har påverkat de bankanställdas arbetssituation så att de ska kombinera att vårda kundrelationen genom att lyssna på kunden och skapa lösningar samtidigt som pressen att nå försäljningsmål är stor. Förändringen kan kopplas till att fler banker numera är vinstdrivande företag och måste se till aktieägares och andra parters intressen, därtill har konkurrensen hårdnat. Det är denna förändring vi har fördjupat oss i för att se vilken påverkan det haft på bankpersonalens arbete.</p><p>Vår problemformulering lyder:</p><p>Vilka effekter har utvecklingen mot en försäljningsorganisation haft på personalens arbete inom banksektorn och hur uppmärksammas dessa av ledningen?</p><p>Med denna uppsats försöker vi att öka förståelsen för hur marknadsorientering i form av relationsskapande upplevs av personal och chefer inom banksektorn. Vi vill även förvärva en ökad förståelse för vilken påverkan produktivitetsarbetet, i form av försäljningsmål, har på hur personalen upplever sitt arbete. Sist men inte minst försöker vi kartlägga hur organisationen arbetar med service- och försäljningsfrågor och kombinationen av dessa.</p><p>För att nå svar på det uppmärksammade problemet genomförde vi intervjuer med bankpersonal och ledning på en utvald bank, men spritt mellan olika kontor. Teorins fokus ligger på relationsmarknadsföring och prestationsmätning och utifrån dessa perspektiv belyser vi det formulerade problemet från olika vinklar.</p><p>I analysen av det ihopsamlade empiriska materialet har vi kommit till slutsatserna att människan oftast lyder under minsta motståndets lag och försäljningsmål är ett sätt att sporra individen till det lilla extra. Samtidigt kan det medföra en negativ påverkan på arbetet för personalen i form av stress. Vissa bankanställda upplevde en konflikt i yrkesrollen vilket vi förklaras av olika förväntningar från olika intressenter, så som kunderna och ledningen. Vidare såg många av respondenterna en möjlig konflikt mellan den långsiktiga kundrelationen och de mer kortsiktigt inriktade säljmålen. Vi fann att personalens roll som relationsbyggare blir allt viktigare medan kvaliteten i arbetet inte beaktas till den grad den kanske borde. Detta kan leda till suboptimering genom försäljning baserad på en ”krängarmentalitet”.</p><p>Slutligen är våra rekommendationer till banken att premiera, kommunicera och utbilda personalen inom service och långsiktigt relationsbyggande, på samma sätt som det arbetas med försäljning idag. Detta för att eliminera personalens rollkonflikt och därigenom erbjuda kunderna ett bättre koncept, vilket i slutändan resulterar i ett bättre finansiellt resultat.</p>

Under de senaste åren har de flesta bankerna i Sverige gått från att vara traditionella administrativa tjänsteföretag till att utvecklas mot försäljningsorganisationer. Detta har påverkat de bankanställdas arbetssituation så att de ska kombinera att vårda kundrelationen genom att lyssna på kunden och skapa lösningar samtidigt som pressen att nå försäljningsmål är stor. Förändringen kan kopplas till att fler banker numera är vinstdrivande företag och måste se till aktieägares och andra parters intressen, därtill har konkurrensen hårdnat. Det är denna förändring vi har fördjupat oss i för att se vilken påverkan det haft på bankpersonalens arbete. Vår problemformulering lyder: Vilka effekter har utvecklingen mot en försäljningsorganisation haft på personalens arbete inom banksektorn och hur uppmärksammas dessa av ledningen? Med denna uppsats försöker vi att öka förståelsen för hur marknadsorientering i form av relationsskapande upplevs av personal och chefer inom banksektorn. Vi vill även förvärva en ökad förståelse för vilken påverkan produktivitetsarbetet, i form av försäljningsmål, har på hur personalen upplever sitt arbete. Sist men inte minst försöker vi kartlägga hur organisationen arbetar med service- och försäljningsfrågor och kombinationen av dessa. För att nå svar på det uppmärksammade problemet genomförde vi intervjuer med bankpersonal och ledning på en utvald bank, men spritt mellan olika kontor. Teorins fokus ligger på relationsmarknadsföring och prestationsmätning och utifrån dessa perspektiv belyser vi det formulerade problemet från olika vinklar. I analysen av det ihopsamlade empiriska materialet har vi kommit till slutsatserna att människan oftast lyder under minsta motståndets lag och försäljningsmål är ett sätt att sporra individen till det lilla extra. Samtidigt kan det medföra en negativ påverkan på arbetet för personalen i form av stress. Vissa bankanställda upplevde en konflikt i yrkesrollen vilket vi förklaras av olika förväntningar från olika intressenter, så som kunderna och ledningen. Vidare såg många av respondenterna en möjlig konflikt mellan den långsiktiga kundrelationen och de mer kortsiktigt inriktade säljmålen. Vi fann att personalens roll som relationsbyggare blir allt viktigare medan kvaliteten i arbetet inte beaktas till den grad den kanske borde. Detta kan leda till suboptimering genom försäljning baserad på en ”krängarmentalitet”. Slutligen är våra rekommendationer till banken att premiera, kommunicera och utbilda personalen inom service och långsiktigt relationsbyggande, på samma sätt som det arbetas med försäljning idag. Detta för att eliminera personalens rollkonflikt och därigenom erbjuda kunderna ett bättre koncept, vilket i slutändan resulterar i ett bättre finansiellt resultat.

This is a qualitative study based on two focus group interviews with a total of six social workers who work with assessing financial aid in two municipalities. The study aims to examine how the social workers experience and handle their ambiguous professional role, on the basis that they are expected to support and control the client. The theoretical framework is the theory about discretion and role theory. The results show that social workers find it difficult to combine these different approaches. Two different groups of strategies that social workers use to manage their professional role have been distinguished, the first is used to combine the different approaches (combination strategies), which are: empathy, to be distinct and to "blame" the organization. The second is used to manage the professional role (managing strategies) and are: support of work colleagues, support of manager, "squareness" and distance. / Detta är en kvalitativ studie som bygger på två fokusgruppintervjuer med totalt sex socialsekreterare som arbetar med att handlägga ekonomiskt bistånd i två kommuner. Studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd upplever och hanterar sin dualistiska yrkesroll, utifrån att de förväntas stötta och kontrollera klienten på en och samma gång. Studiens teoretiska ram utgörs av teorin om handlingsutrymme samt rollteori. Resultatet visar att socialsekreterarna upplever det svårt att kombinera dessa olika förhållningssätt/roller och att svårigheterna främst uppstår då de tvingas fatta beslut som går klienten emot. Två olika grupper av strategier som socialsekreterarna använder sig av för att hantera yrkesrollen har kunnat urskiljas, den första används för att kombinera de olika förhållningssätten (kombinationsstrategier), vilka är: visa empati, tydlighet och “skylla” på organisationen. De andra används för att hantera yrkesrollen (hanteringsstrategier) och är: stöd av arbetskollegor, stöd av chef, “fyrkantighet” och distans.

Den svenska Försvarsmakten är en myndighet med en annorlunda vardag för de anställda. Att arbeta som soldat inom försvaret är ett yrke som bidrar till stora kontraster hos de anställda, genom att växla mellan rollerna som yrkesverksam soldat till att vara civil. Vardagen är även annorlunda utifrån de arbetskläder som används, uniformer. Denna studie är gjord med utgångspunkt i vad uniformen har för del i det skifte som sker när en soldat växlar mellan yrkesroll och civil roll. Kvalitativa intervjuer har gjorts om sex informanter, på soldat- och gruppchefsnivå. Frågeställningarna till intervjupersonerna har varit; hur ser du på skiftet som sker när du går till/hem från jobbet, hur upplever du detta skifte samt uppstår det en konflikt vid detta skifte? De teorier som har använts är från Erving Goffmans dramaturgiska teori om teaterscenen. Resultatet visar på ett rollskifte och att reflektionen över skiftet är varierat. / ”I AM a Soldier” is an analytical examination of the shifting roles enacted by soldiers in the Swedish Armed Forces as a direct result of specific changes caused by the uniform itself. The Swedish Armed Forces is an organization providing a unique workday for its employees, displaying a strong contrast to those employed in civilian professions. Everyday life in the working environment is also markedly different due to the particular dress code: military uniforms.    This study is conducted on the basis that the uniform is a part of the shift that happens between different roles. Qualitative interviews were conducted on six subjects, from the lowest-ranking soldiers to squadron leaders. The central questions were; How do you observe the shift that happens when you go to/leave work? How do you experience this shift, and is there a conflict when it happens? The ideas employed come from Erving Goffman’s dramaturgical theory of the theatre. The results demonstrate that the reflection of the shift in roles is varied, and that there is an interesting change when the shift in roles takes place.

Denna kvalitativa studie behandlar unga kvinnor i Stockholm som befinner sig i pågåendet av sin högskoleutbildning och som senarelägger sitt barnafödande. Syftet är att belysa unga kvinnliga högskolestudenters tankar och attityder kring senareläggningen av familjebildning. I semi-strukturerade intervjuer har respondenterna delat med sig av sina tankar kring möjligheten att kombinera högskolestudier med barnskaffande. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av en hermeneutisk tolkande metod. Teoretiska utgångspunkter har hämtats främst från Goffmans rollteori, Bourdieus kapitalbegrepp samt Beckers teori som baseras på Rational Choice. Centrala begrepp för uppsatsen är individualisering och rationalisering. Majoriteten av de 6 stycken intervjuade respondenterna ser på barnafödande som något som de vill senarelägga till åtminstone efter avklarade högskolestudier. Detta eftersom att studenterna kopplade en svårighet med att förena rollen som student med rollen som mamma och även av egoistiska skäl. Tillförskaffande av kapital såsom en akademisk utbildning, karriär och bostad men även icke-materiella resurser såsom erkännande och självförverkligande var några av preferenserna hos studenterna. Skillnader i attityder upptäcktes även hos studenter med olika utbildningsinriktningar. Uppsatsen avslutas med en koppling till övergången mellan ungdomsstadium till vuxenstadium.

Det svenska samhället präglas av en jämställdhetsdebatt där regeringen genom sociopolitiska åtgärder aktivt arbetar med att jämställa kvinnor och män. Det har skett förändringar i hur faderskapet och pappans roll framställs i samhället vilket resulterar i nya attribut på rollen som pappa. Denna studie syftar till att beskriva och skapa förståelse för mäns upplevelser av rollen som pappa. Studien är av kvalitativ ansats och genomförd med hjälp av tio semistrukturerade intervjuer. Teoretiska utgångspunkter är rolltagande och socialisation, normer köns- och genusroller samt rollkonflikt. Urvalsgruppen består av män som blivit pappor efter senaste revideringen i föräldraförsäkringslagen 2016-01-01 och är sammanboende med barnets mamma. Datan analyserades med hjälp av fenomenologisk analys. Resultatet visade att männen upplevde rollen som pappa präglad av ansvar, delaktighet och jämställd med den andre föräldern. Männen upplevde att det tog tid att socialiseras in i rollen som pappa där den sociala omgivningen och normer samt den egna pappans antagande av rollen som pappa påverkade. Männen upplevde att traditionella könsroller allt mer suddas ut vilket resulterade i förändrade attityder från omgivningen där främst arbetsgivarens stödjande förhållningssätt beskrevs uppmuntrande till att ta ut föräldraledighet. / The Swedish society is characterized of an ongoing gender equal debate where the government through social policy measures is actively working on equating men and women. There have been many changes about how fatherhood and the father's role is portrayed in the society which results in new attribute to the father’s role. This qualitative study aims to describe how men experience their role as a father in contemporary time. The study uses ten semi-structured interviews as an instrument. Role-takingand socialization, norms and gender roles and role-conflict, social normsand gender roleis constituted as theoretical framework. The sample consists of men who have children born after the latest revision of parental leave insurance 2016-01-01 and are cohabiting with the child’s mother. The data were analyzed by using a phenomenological analysis. The result showed that the men perceived their role as a father as being characterized by responsibility, participation and equal to the other parent. The men perceived that it took time to socialize in to the role as a father were the social environment, norms and also their own fathers role affected them when taking on the role as a father. The traditional gender roles are changing which results in transformed attitudes from the social environment where mainly the employers supporting approach was described to encourage the respondents to take out parental leave.

Att vara attraktiv som arbetsgivare på arbetsmarknaden är något som med tiden har blivit allt viktigare i och med den globaliserade arbetsmarknaden. Detta attraktivitetsarbete drivs till stor del av de chefer närmast organisationens kärnverksamhet – enhetscheferna. Då dessa sitter på positioner nära verksamheterna finns det en ökad risk för upplevelsen av rollkonflikter. Att undersöka hur upplevelsen av attraktivitet i förhållande till upplevelsen av rollkonflikt i arbetet samspelar, hos dem som befinner sig i mitten av organisationen, är något som inte tidigare har forskats på. Därav denna studies vetenskapliga relevans. Syftet med studien är att undersöka hur enhetschefer inom äldreomsorgen i en kommun i Västsverige upplever arbetsgivarens attraktivitet. Dessutom är syftet att undersöka hur enhetschefernas roll som både arbetstagare och arbetsgivare upplevs samspela av dem utifrån arbetet med attraktivitet. Metoden som har tillämpats för studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet av studien visar på att enhetschefernas upplevelse av kommunens attraktivitet som arbetsgivare generellt var god då det fanns en tillitsbaserad styrning inom organisationen, tydliga arbetskrav, rimlig arbetsbelastning samt påverkansmöjligheter. Dock visade resultatet att upplevelsen av kommunens attraktivitet hade påverkats negativt till följd av coronapandemin, men framförallt av införandet av insatsen Heltid som norm. Detta då de ovan fyra faktorerna, som annars upplevdes finnas inom organisationen och som var attraktivt, hade förändrats till det sämre. Vidare visade studiens resultat att enhetscheferna upplevde att samspelet mellan deras roll som både arbetstagare och arbetsgivare regelbundet upplevdes svåra att förena. Denna upplevelse av rollkonflikter hos enhetscheferna hänvisades i synnerhet till Heltid som norm då denna insats var svår för samtliga enhetschefer att företräda gentemot sina medarbetare då de själva inte ansåg sig kunna stå bakom den.

En vardag fylld av ansvar och krav från både föräldrarollen och arbetsrollen kan upplevas som stressfyllt för individen. I många fall är det mammor som tar det största ansvaret för hem och barn samtidigt som de arbetar heltid. Statistik visar att kvinnor drabbas hårdast av stress i dagens samhälle, vilket kan förstås utifrån kvinnans breda ansvarsområden gällande barn och arbete. Studiens syfte var att undersöka hur kvinnor kombinerar heltidsarbete med föräldrarollen. Vidare syftar studien till att förstå hur stressupplevelser hos kvinnor relaterar till kombinationen av arbete och föräldraskap. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju heltidsarbetande mammor i tre olika branscher. Samtliga intervjupersoner är utbildade på universitetsnivå samt har ett eller flera barn i åldrarna noll till tio år. Resultatet av studien visar att intervjupersonerna upplever vissa svårigheter kring att kombinera föräldrarollen med arbetsrollen. En av de största anledningarna till detta är brist på tid, samt ojämn fördelning av praktiska uppgifter kopplat till barnen. Enligt studien tar kvinnorna större ansvar för barn och hushållsuppgifter än vad deras män gör. Mödrarna upplever att det är svårt att hinna med sitt arbete och samtidigt hinna med sina barn och uppgifter i hemmet, vilket ofta resulterar i känslor av stress och otillräcklighet. Ju högre arbetsposition modern har, desto svårare är det att kombinera rollerna. Socialt stöd i form av kollegor, vänner och familj, samt känslan av tillhörighet i många olika sammanhang är av stor vikt för mödrarnas välmående och minskar upplevelsen av stress. Vidare visar resultatet att de kvinnor som har flexibla arbetstider samt hög grad av autonomi i sin arbetsroll upplever mindre arbetsrelaterad stress. Studiens slutsats är att mödrarna generellt upplever sig vara mindre stressade på sina arbeten nu än tiden innan de var föräldrar. Detta är på grund av de inte längre prioriterar arbetet lika högt som de gjorde innan. Däremot känner sig intervjupersonerna mer stressade utanför arbetet när de är föräldrar, vilket beror på att de drar det tyngsta lasset i hemmet och tar störst ansvar för barn.

Syftet med denna uppsats är att insamla kunskap om hur nattpersonalen vid hemvårdsforvaltningen, i en kommun i Sverige vilka bedriver vård i brukares hem, uppfattar krav, kontroll, socialt stöd, rolltydlighet, rollkonflikt, arbetstillfredsställelse och hur de ser på beslutsfattandet i arbetet. Samt att undersöka hur dessa faktorer påverkar personalens välbefinnande samt jämfora ifall det föreligger några skillnader mellan yrkeskategorierna sjuksköterskor och undersköterskor i de uppmätta psykosociala faktorerna. Undersökningen är kvantitativ och består av en enkät vilken gav totalt 47 respondenter, av dessa respondenter är 38 undersköterskor och 9 sjuksköterskor. Resultatet visar bland annat att sjuksköterskorna upplever högre krav och lägre stöd relaterade till sitt arbete än vad undersköterskorna gör, upplevelsen av kontroll är snarlik mellan de båda grupperna. Sjuksköterskorna upplevde sitt välbefinnande sämre än vad undersköterskorna gör. Undersökningen visade ett samband mellan socialt stöd och välbefinnande och även mellan att undvika att ta beslut även om detta behövs och välbefinnande. / The purpose of this paper is to gather knowledge of how the night staff of home care management in a municipality in Sweden, which conducts health care in the patient's home perceive demands, control, social support, role clarity, role conflict, job satisfaction and how they view the decision-making at work. And to examine how these factors affect well-being and to compare if there are any differences between the occupational categories of nurses and assistant nurses in the measured psychosocial factors. The study is quantitative and consists of a questionnaire which gave a total of 47 respondents, of those respondents 38 were assistant nurses and 9 nurses. The results show that nurses are experiencing higher demand and lower support related to their work than the assistant nurses do, the experience of control is similar between the two groups. The nurses considered their well-being worse than the assistant nurses do. The study showed a correlation between social support and well-being, and also between to avoid taking decisions even if it is needed and well-being.