Zugl.: Regensburg, Univ., Diss., 2005

Zugl.: Basel, Universiẗat, Diss.

No description available.

Elias och Leonora blir sammanförda som av en osynlig kraft. Båda har sina skäl att inte inleda en relation, men de blir motvilligt förälskade i varandra. En förälskelse de inte ens erkänner för sig själva. Under ytan sker dock en dold kommunikation, på flera plan, som de har svårt att värja sig mot. Där upplevs och uttrycks en empati och kärlek som de inte riktigt förstår eller kan styra. En kärlek som lever sitt eget liv. Oavsett avstånd. Denna text är en del av slutet på ett romanprojekt.

Denna studie ämnar att undersöka hur kvinnor, män och romantiska förhållande är porträtterade i Netflix-serien Emily in Paris. Materialet i studien består av avsnitt från den första säsongen. Syftet med studien är att undersöka om karaktärerna bidrar till nuvarande könsnormer och romantiska normer eller om serien är normbrytande. Vår studie bidrar till ytterligare forskning om ämnet genom att undersöka nytt material samt belyser forskning om kön och romantiska relationer. Den metod som genomfördes i studien var en kvalitativ textanalys och forskningen har sin teoretiska grund i semiotik. När vi analyserade karaktärerna i Emily in Paris använde vi de semiotiska begreppen denotation och konnotation som verktyg. Resultatet visade att serien gör ett försök i att lyfta moderna representationer, men det kvarstår fortfarande tydliga stereotypiska porträtteringar av genus och relationer som upprätthåller myter och normer.

Detta examensarbete undersöker skillnader i preferens av romantiska partners i datorspel av genren RPG. Tidigare undersökningar om kvinnliga karaktärer i spel, romantiska strategier och avsaknaden av queer romans används som bakgrund i kombination med en förstudie för att skapa fem troper som kvinnliga romantiska partners i spel passar in i. Tre av dessa troper gjordes till artefakter för att utföra en enkätstudie. Resultatet visade att karaktären som ansågs vara den mest feminina och sexiga tycktes vara den attraktivaste, och karaktären med flest maskulina egenskaper visade sig vara den mest romantiskt önskvärda, samt karaktären flest hade valt om de var tvungna att välja mellan samtliga karaktärer. Framtida studier skulle med fördel undersöka om det visuella eller narrativa anses vara mer viktigt för romantiska partners i spel.

En grundläggande idé inom romantiken är den om att det finns en annan, sannare värld, som människorna kan ana sig till och indirekt komma i kontakt med. För den romantiska människan gäller det att kunna leva i två världar, att leva i den vanliga, vardagliga, samtidigt som man söker efter den andra, sannare. I E.T.A. Hoffmanns verk bryter den andra, ”övernaturliga” världen ofta in i den alldagliga. Så är fallet i berätteleserna ”Der Goldne Topf” och ”Die Bergwerke zu Falun”. Men trots att huvudpersonerna i berättelserna båda konfronteras med denna andra värld, slutar det mycket olika för dem. Medan Anselmus i ”Der Goldne Topf” kommer till ett underbart, poetiskt rike, Atlantis, går Elis Fröbom i ”Die Bergwerke zu Falun” under. I detta arbete analyseras och jämförs de båda huvudpersonernas möten med den ”andra världen” mot bakgrund av romantiska föreställningar och tankarna kring E.T.A. Hoffmanns så kallade ”serapiontiska princip”.

Friedrich de la Motte Fouquès „Undine“ stellt ein hinsichtlich Lern- und Unterrichtsmitteln noch kaum erschlossenes Werk im Unterricht dar, dennoch ist es derzeit verpflichtende Lektüre für das Abitur in Sachsen. Die Arbeit entwirft daher Unterrichtskonzepte zur Erschließung dieses Werkes und erprobt diese in der praktischen Unterrichtssituation. Aufgrund der Tatsache, dass Schullektüre aus fachdidaktischer Sicht nach der Pubertät eher dem „Aufbau ästhetischer Rezeptionskompetenz“ (Eggert 1997, S. 57) dienen sollte, untersucht die Arbeit dabei im Schwerpunkt die „literarästhetische Urteilskompetenz“ der Schüler (vgl. Frederking 2011).:1 Einleitung 1.1 Einordnung und Begründung des Themas: „Undine“ im Schulkanon 1.2 Zielstellung der Arbeit 2 Theoretische Grundlagen der Didaktisierung 2.1 Fouquè und „Undine“ in der Literatur um 1800 2.2 Literarische Urteilskompetenz 2.3 Didaktisierung einer Pflichtlektüre in der Oberstufe 2.3.1 Lektüre vorbereiten und begleiten 2.3.2 Lektüre strukturieren 2.3.3 Lektüre vertiefen 2.3.4 Lektüre einordnen 2.3.5 Lektüre im Medienverbund 3 Praktische Erprobung der Didaktisierung 3.1 Vorstellung der Lerngruppe 3.2 Durchführung der Didaktisierung 3.3 Evaluation literarischer Urteilskompetenzen 4 Zusammenfassung und Schlussfolgerung 5 Literaturverzeichnis 6 Anhang

Univ., Diss.--Regensburg, 2005. / Literaturverz. S. 201 - 217.

Zugl.: Jena, Univ., Habil.-Schr., 2005