No description available.

I den här examensuppsatsen undersöks Franz Liszt och hans Ballad nr 2 i b moll. Genom detta ämnar jag ta reda på vad skräckromantiken egentligen var, vad som skapade den och om detta stycke är ett uttryck för tiden. Syftet är att undersöka stycket och försöka anknyta det till nutiden. Först gick jag noga igenom noterna och analyserade hur det musikaliska, dramaturgiska uttrycket hängde samman med orden, poemet. Efter att ha övat in själva melodin började ett sökande efter poemets berättelse i musiken, och en ny lång inövningsperiod där jag uttryckte historien i musiken, den som eventuellt fanns där men framför allt den egna tolkningen. Jag kom fram till att stycket var ett klart uttryck för det som kallas för skräckromantiken som många av verken Liszt och hans generationskollegor skapade.

Sammanfattning Syftet med denna studie har innehållit flera aspekter. De mest centrala var att fördjupa mig i Fernando Sor och verket Mozartvariationerna. Vidare innefattade syftet att utveckla mig som gitarrist och musiker. Att skriva en såväl mångsidig som detaljerad studie och genom denna process utvecklas som interpret var ännu en aspekt. Att klargöra vilka stildrag som är wienklassiska respektive förromantiska var också ett syfte. Min tanke har varit att studien kan vara relevant för såväl gitarrister, musiker och musikintresserade. Min metod har även den innehållit flera perspektiv. Jag har övat in verket Mozartvariationerna genom repetition. För att verket skulle bli en naturlig del av mitt fria musicerande och memoreras in utantill så har jag använt mig av harmonik, visualitet, kinestik och andra komponenter. Att uppföra verket flera gånger och i den processen vara öppen för en spontan utveckling i verket var ännu en metod. Att använda inspelningsfunktionen i min mobiltelefon var också det en angreppsvinkel. Min musikteoretiska kunskap och notskrivningsprogrammet Sibelius har även varit en del av tillvägagångssättet. Klargörandet av wienklassiska respektive förromantiska stildrag var också ett perspektiv. Att ha bekantat mig med ett flertal utgåvor och ha valt vilka jag har arbetat med är en synvinkel. Lyssnandet och observerandet av tre olika inspelningar av verket har varit ett förfarande för att kunna rikta min egen tolkning av verket. Att ha sett filmen Amadeus och en inspelad version av operan Trollflöjten har breddat min förståelse och placerat verket i en logisk bakgrund. Att utveckla ett källkritiskt förhållningssätt genom att ha strävat efter att använda flera källor till biografin om Sor har varit en lärorik process. Telefonintervjun med Göran Söllscher medförde många intressanta infallsvinklar. Undersökningen av KMH:s Panormogitarr var en givande del i studien. Resultatet av mitt arbete har blivit denna studie med dess samtliga avsnitt, min inspelning av Mozartvariationerna som finns bifogad tillsammans med min studie i KMH:s bibliotek på CD-format samt min examenskonsert som hållits under våren 2015. Sammantaget har jag på samtliga punkter uppfyllt mitt syfte med dess delmål. Min metod har varit ändamålsenlig med de avsikter jag haft med mitt syfte. Resultatet har blivit det som jag har förväntat mig. Syfte, metod och resultat har därmed varit en del av den röda tråd som gått genom hela studien. Jag hoppas slutligen att den som läser denna studie uppnår vetskap och insikt om Sor, Mozartvariationerna och biämnen. Min förhoppning är att gitarrister, musiker och musikintresserade kan ha nytta av den ur flera avseenden. Genomförandet av denna studie som mitt examensarbete på KMH är bland det roligaste jag gjort inom mitt musicerande! / <p><strong>"Anhalter" - Gitarrmusik från fem epoker. Emil Daniel Scheid med gästmusiker. Examenskonsert</strong></p><p>Medmusiker: Vitor Celestino, gitarr och Alva Press, violin.</p><p>Repertoar (examenskonsert):  John Dowland (1563-1626) (renässans) - Fantasia VII;</p><p>Johann Sebastian Bach (1685-1750) (barock) - Fuga i Am (BWV 1000);</p><p>Fernando Sor (1778-1839) (wienklassicism/förromantik) - Introduktion och Variationer över ett tema av Mozart, op, 9(Paus 5-10 min);</p><p>Fernando Sor (1778-1839) (wienklassicism/förromantik) - L'Encouragement, op. 34 - duo med Vitor Celestino, gitarr;</p><p>Eduardo Sáinz de la Maza (1903-1982) (neoromantik/modernism) - Campañas del Alba ("Gryningens klockor");</p><p>Astor Piazolla (1921-1992) (modernism) - Bordel 1900 - duo med Alva Press, violin;</p><p>Extranummer: Emilio Pujol (1886-1980) (modernism) - El Abejorro ("Humlan")</p>

Zugl.: Erlangen, Nürnberg, Univ., Diss., 2007 u.d.T.: Puschner, Marco: "Deutsche" und "Juden"

Univ., Diss., 2007 u.d.T.: "Deutsche" und "Juden"--Erlangen-Nürnberg.

Thesis (doctoral)--Freie Universität Berlin, 2001. / Includes bibliographical references (p. [199]-206).

In the “Introduction” (1–20) Johnston identifies three “simultaneous developments” which the book should bring together: for one, the “gentry […] emerging into a distinct and quite numerous stratum within the aristocracy”; secondly, the “[r]omance adapt[ing] to this change, opening up a new ideological space for this new class of readers”; and, finally, “book production” – in particular: copying by booklets and the increasing use of paper – “conveniently facilitating provincial copying and circulation of provincially oriented texts”. These three developments, says Johnston, “coalesced to yield a new type of romance” which he dubs gentry romance (14). His aim is to show that the gentry had an active part in the late history of English romance as some of its members – literally – appropriated (specimens of) this genre “most closely related with the aristocracy” (15).

En undersökning av den svenska bostadens historia från forntid (13 000 f. Kr.) fram till modernismens genombrott (1930 e. Kr.), indelad i fyra olika epoker. Projektets första del består av en genomgång av historien, som grundar sig på litteratur av främst arkitekten Erik Lundberg och etnologen Sigurd Erixon, samt analyser i diagramform av epokernas bostadstypologier. Undersökningen resulterar i fyra moderna enfamiljshus, som vardera representerar en av de fyra epokerna. / A study concerning the history of Swedish dwellings and typologies, 13000 B.C. – 1930 A.D., divided into four different eras.The first part of the project included reading literature, foremost by the architect Erik Lundberg and the ethnologist Sigurd Erixon, together with a diagrammatic analysis of examples of buildings representative of each era. The project resulted in the design of four modern single-family houses, each based on one of the four eras in the Swedish history.

Ausgehend von der Forderung einer 'Großen Transformation' der Weltgesellschaft hin zu einer nachhaltigen Lebens- und Wirtschaftsweise wird hier gefragt, mit welchen mentalen Infrastrukturen und Ideologien die Transformationsresistenz insbesondere westlich-kapitalistischer Gesellschaften erklärt werden kann. Wir schlagen das neoklassische Paradigma der Wirtschaftswissenschaft ('Lehrbuchökonomie') vor, das auf der Produktionsseite für Nachhaltigkeitsfragen blind macht, und den Romantischen Konsumismus, der Konsumptionssteigerungen in der breiten Bevölkerung begünstigt. Beide Überzeugungssysteme werden beschrieben und kritisiert, anschließend werden diesbezügliche Aufgaben einer transformativen Kommunikationswissenschaft skizziert.

Der Beitrag skizziert (1) vier musikdidaktische Grundpositionen zur Gestaltung von Musikunterricht. Für alle vier spielt das Erfahren bzw. das Erfahrungen Machen oder Haben eine bedeutende Rolle, aber jeweils in sehr unterschiedlicher Weise. Sie gehen vom Kunstwerk, vom Schüler, von Musikkulturen und von der Klassensituation aus. Nach (2) einer didaktischen Interpretation klassisch-romantischer Musikkultur werden (3) die Ergebnisse hinsichtlich ihrer Eignung für ästhetische Praxis in der Klasse reflektiert und erst zum Schluss wird ein Ausblick auf die Thematisierung von Schumann im Musikunterricht unternommen. Das Wort „außeraustralisch“ soll eine kulturelle Außenperspektive auf die europäische Klassik-Romantik signalisieren. / The article drafts (1) four basical positions to model music in the classroom. For all of them the experience of music is central, but in different ways. They take their starting point from masterpieces, pupils, musical cultur and the situation in the classroom. After (2) an didactic interpretation of the classic-romantic culture of music (3) the article reflects possibilities to model this musical culture as aesthetic practice in the classroom. Only then Robert Schumann moves into the focus as a theme of music in the classroom. The word “außeraustralisch” (out of australia) indicates a perspective at classical music from a foreign point of view.