Uppsatsens syfte är att studera bilden av den romersk katolska kyrkan från det protestantiska perspektivet i Sverige. Historiskt har den protestantiska bilden sedan reformationen betraktat romersk katolska kyrkan antingen som hotfull eller främmande. Uppsatsens primärmaterial består av ett representativt urval av svensk kristen press, med olika Svenskkyrkliga riktningar samt de större frikyrkliga samfunden som avsändare. Avgränsningen är förlagd till år 1962-1966, och följer Andra Vatikankonciliets pågående. Uppsatsens resultat uppvisar flera olika uttryck. Bilden av Andra Vatikankonciliet och romersk katolska kyrkan betraktades relativt positivt i delar av de svenskkyrkliga tidningar, medan uttrycken var generellt negativa i frikyrklig press. Enstaka tendenser vittnar även om att historiska uppfattningar av en hotfull romersk katolsk kyrka var fortsatt närvarande under Andra Vatikankonciliets pågående.

The aim of this thesis is to make a comparison between solitary graves and graves in grave fields from the Roman Iron Age on Gotland, Sweden. Differences in burial customs, morphology, dating, gender, age, grave-goods and social status are compared between 19 solitary graves and graves in three different grave fields in different parts of Gotland. An attempt is made to explain these differences and to discuss which functions the solitary graves had. Discussions about whether it is possible to distinguish social status and gender with the help of grave-goods are also made in connection to the determination of status and sex.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

In this essay I analyze the stone circles known as domarringar in northern Småland. In order to understand the stone circles, one must understand the society that built them, I argue. Therefore I first date them so I can put them in a context. After dating them to late Roman Iron Age and Migration period, I discuss hill forts, gold bracteates and rotary querns as a starting point for understanding the society and ideology that built the stone circles. I argue that the stone circles are a product of the midgård-ideology and that they have to be understood in that light. The stone circles are always found close to a road and often relatively high in the landscape. They manifest boundaries in the landscape.

Charles de Foucauld var en romersk-katolsk präst, ordensbroder och eremit som under sinasista levnadsår bodde i Sahara i Algeriet. I följande arbete analyseras hans liv och denöverlåtelse till Gud som han ägnade sig åt som det framställs i hans efterlämnade skrifter.Både sammanställda skrifter med hans anteckningar och biografier av andra författarebaserade på hans efterlämnade skrifter används. Kenneth Pargaments teori om religiös copingappliceras på detta material. Överlåtelsen för de Foucauld tolkas vara det som är signifikantför honom i copingprocessen.

No description available.

Den romerska författaren och poeten Publius Ovidius Naso (43 f.Kr. - 17 el. 18 e.Kr.) hade år 8 e.Kr. skrivit färdigt sitt magnum opus Metamorfoser. Verket skildrar ungefär 250 olika myter eller sagor som alla kretsar kring temat förvandlingar, eller så kallade metamorfoser. Men Ovidius verk har under det senaste århundradet uppmärksammats för dess otaliga skildringar av våldtäkt. Från Jupiter till Pluto, från gudarnas gud till underjordens härskare, skapar Ovidius ett poetiskt universum där våldtäkt är enda sättet för dessa gudar att uttrycka sina karikatyr-artade sexualiteter. I och med att Ovidius porträtterar ett såpass stort spann av sexuella kfgj så formas därmed det mönster som ska komma att brytas med i myten om nymfen Sálmakis våldtäkt på den unga pojken Hermafróditos.  Med hjälp av forskare som lagt fram att Ovidius skildrar våldtäktens psykologiska följder på dess offer kan vi i Sálmakis-myten se att det rör sig om något så ovanligt som en kvinnlig våldtäktsförövare. I forskning när det gäller subjektivitet inom mytologiska narrativ, där mannen har blivit det universella subjektet, utifrån vilket allt annat definieras, blir det tydligt att Ovidius också i subjekt/objekt ställer rollerna på sin kant.  Alltså skapar Ovidius något unikt i skildringen av Sálmakis där det rör sig om en kvinnas roll som subjekt och våldtäktsförövare. Hon blir placerad jämte mannen. Men det krävs något så brutalt som våldtäkt för att först blottlägga maskulinitetens uttryck för att sedan kunna klargöra Sálmakis roll i myten.

<p>Jag avser att med hjälp av olika frågeställningar undersöka huruvida Jesu Kristi Kyrka av sista dagars heliga är en kristen kyrka. Jag har i min analys utgått från den kvalitativa analysmetoden, men också tagit i beaktande hermeneutiken som metod. Teoretiska utgångspunkter jag beskriver är teorier om kristendomen som också innefattar tidigare forskning inom ämnet. Jag har även i detta kapitel redogjort för hermeneutiken som teori.</p><p>Det finns både likheter och skillnader mellan den katolska kyrkan och Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga. Analysen visar dock på fler skillnader vilket gör att slutsatsen blir att Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga inte kan ses som kristen. De viktigaste avvikande punkterna är den mormonska kyrkans annorlunda världsuppfattning, syn på Gud och treenigheten.</p>

Jag har gjort en jämförande studie mellan utvecklingen i Danmark och utvecklingen på Gotland under romersk järnålder. Som underlag har jag framförallt använt Lotte Hedeagers avhandling Danmarks jernalder – Mellem stamme og stat (Hedeager 1992) och Kerstin Cassels redovisning av det arkeologiska källmaterialet från Gotland i hennes avhandling Från grav till gård – romersk järnålder på Gotland (Cassel 1998). Syftet med studien var att undersöka om Hedeagers slutsats att det etablerades en centralmakt med territoriell kontroll, en tidig stat, i Danmark redan i övergången mellan äldre och yngre romersk järnålder, även skulle gå att dra vad gäller Gotland baserat på det gotländska källmaterialet, och i så fall om detta kunde förklara uppkomsten av stengrundsbebyggelse och fornborgar. Jag har jämfört det arkeologiska källmaterialet från Danmark och Gotland avseende gravfynd och offerfynd, bebyggelseutveckling och landskapsutnyttjande samt vapenoffer och försvarsanläggningar. Vad gäller gravfynden går det att se stora likheter både i hur gravgodset ser ut och i de förändringar som sker mellan äldre och yngre romersk järnålder. Det går också att se stora likheter i kulturlandskapets utveckling med en övergång från ett extensivt åkerbruk med kollektivt brukande till familjejordbruk med intensiv odling. Både på Gotland och i Danmark kan man datera storskaliga försvarsanläggningar till slutet av äldre eller yngre romersk järnålder. Exempel på detta är Olmerdiket och Torsburgen. En väsentlig skillnad mellan Danmark och Gotland är hur praktföremål fördelas mellan offerfynd och gravar övertiden från förromersk järnålder till folkvandringstid. Det jag kommit fram till är att likheterna är så stora att man genom att tillämpa Hedeagers analysmodell kan dra slutsatsen att omläggning av jordbruket, uppkomst av stengrundshus och stensträngar, och anläggande av försvarsborgar gjorts på initiativ av en centralmakt med kontroll över det gotländska territoriet.

Jag avser att med hjälp av olika frågeställningar undersöka huruvida Jesu Kristi Kyrka av sista dagars heliga är en kristen kyrka. Jag har i min analys utgått från den kvalitativa analysmetoden, men också tagit i beaktande hermeneutiken som metod. Teoretiska utgångspunkter jag beskriver är teorier om kristendomen som också innefattar tidigare forskning inom ämnet. Jag har även i detta kapitel redogjort för hermeneutiken som teori. Det finns både likheter och skillnader mellan den katolska kyrkan och Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga. Analysen visar dock på fler skillnader vilket gör att slutsatsen blir att Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga inte kan ses som kristen. De viktigaste avvikande punkterna är den mormonska kyrkans annorlunda världsuppfattning, syn på Gud och treenigheten.