De senaste 25 åren har regeringen presenterat två nationella brottsförebyggande program som i stora delar delegerar ansvaret för det brottspreventiva arbetet till landets kommuner, ett ansvar som dock inte är lagstadgat. Denna uppsats undersöker Härryda kommuns brottsförebyggande arbete ur ett situationellt perspektiv. Undersökningens syfte är att öka kunskapen om hur en kommun lokalt implementerar de nationella riktlinjerna om förebyggande åtgärder som förordas i de brottsföre- byggande programmen Allas vårt ansvar (1996) och Tillsammans mot brott (2017). Med utgångs- punkt från kriminologiska teorier och tidigare forskning om situationell brottsprevention, bland annat rutinaktivitetsteorin, broken windows, och antaganden om begreppet governance, besvarar uppsatsen frågeställningarna ”vilka situationella brottsförebyggande åtgärder prioriterar Härryda kommun, och varför?”, ”hur utvärderas de brottsförebyggande insatserna, och vilka möjligheter eller begränsningar ser centrala brottsförebyggande aktörer i kommunens situationella brottsföre- byggande arbete?” samt ”hur förstås och konstrueras begreppen trygghet och otrygghet i relation till situationell brottsprevention av centrala brottsförebyggande aktörer i Härryda kommun?”. För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ tematisk analys på det empiriska materialet. Undersökningens empiri består av semi-strukturerade intervjuer med två representanter för Härryda kommuns brottsförebyggande råd, samt offentliga dokument om eller med relevans för kommunens brottsförebyggande verksamhet. Resultaten visar att Härryda kommuns brottsförebyggande råd beslutat att prioritera problemområdena ”narkotika” och ”otrygghet i den fysiska miljön”. Dessa problemområden är föremål för sekundära och tertiära situationellt brottsförebyggande insatser. Det brottsförebyggande rådet samverkar i viss mån med medborgarna; platser som upplevs som otrygga prioriteras för formella och informella åtgärder. De trygghetsökande insatserna utvärderas dock inte, till skillnad från insatser riktade mot narkotikahanteringen. Härryda kommun följer de teoretiska brottspreventiva riktlinjerna, enligt rutinaktivitetsteorin och broken windows, som förordas i regeringens nationella brottsförebyggande program. Detta gäller främst att öka närvaron av kapabla väktare, bland annat genom det medborgerliga engagemanget och kameraövervakning. Det sist- nämnda är dock svårt för kommunen att implementera på grund av begränsningar i lagstiftningen. Vidare forskning om kommuners brottsförebyggande arbete förordas eftersom det råder en kunskapslucka hur kommuner implementerar de nationella brottsförebyggande programmen. Förslagsvis kan denna undersökningen fungera som underlag för jämförelsestudier med andra kommuners situationellt brottsförebyggande arbete.

Denna litteraturstudie undersöker möjligheten till att genom byggnadsmässigt brottspreventiva åtgärder minska kriminalitet. Studiens huvudsakliga frågeställning är (1) ”Går det bygga bort brott?”, därefter (2) vilken åtgärd som visat sig mest effektiv. Studien undersöker även vilka åtgärder som rekommenderas i Sverige och varför. Resultaten visar olika forskares övertygelse på att byggnadsmässiga åtgärder fungerar. Den åtgärd som dels rekommenderas och även visat sig mest effektiv är att öka visibiliteten i bostadsområden. Inom områden ökad visibilitet ryms ett flertal olika åtgärder som gynnar visibiliteten, men det är begreppet ökad visibilitet som ses som den enskilt mest effektiva åtgärden. Ökad visibilitet genom att exempelvis ta bort skymmande buskage och murar leder till dels en större medvetenhet om vilka som rör sig i området och vilka som bör röra sig i området. Man lär sig vilka som är ens grannar och på så sätt ökas också den sociala kontrollen. Avslutningsvis förs en kortare diskussion om möjligheten att tillämpa byggnadsmässigt brottspreventiva åtgärder som social brottsprevention.

Denna uppsats skrivs på uppdrag av Polismyndigheten i Karlskrona och ämnar ligga till grund för deras och kommunens framtida brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete. Syftet med studien är att undersöka butikspersonals trygghet, tillit, rädsla, utsatthet och oro för brott samt polisens agerande. Materialet som ligger till grund för uppsatsen består av statistik från Polismyndigheten i Karlskrona och en enkätundersökning. Studiens enkät innehåller 21 frågor och följande sju ämnesområden: bakgrundsfakta, trygghet och konkret otrygghet, rädslan över att utsättas för brott, oron över att utsättas för brott, utsatthet för brott, problem i gallerian samt anmälningsbenägenheten och frågor om polisens agerande. Frågorna är även utvalda utifrån den tidigare empiriska forskningen och i enlighet med de faktorer som påverkar människors trygghet. Det totala antalet enkäter som besvaras är 70, vilket ger en svarsfrekvens på drygt 49 %.I enkätundersökningen undersöks exempelvis hur stor andel av butikspersonalen som känner trygghet i gallerian samt när och var respondenterna känner mest oro. Dessutom undersöks rädslan och oron över att utsättas för brott samt utsattheten för hot och våld. Trots att den internationella forskningen är inkonsekvent bör Karlskronapolisen och Securitas se över möjligheten till fler och synliga fotpatrullerande poliser/väktare/ordningsvakter i gallerian. Butikspersonalen bör även genomföra olika personalutbildningar. Dessa kan innefatta säkerhet, hot, våld, rån eller stöldförebyggande åtgärder. / This essay is written as an assignment of the Police Authority in Karlskrona and intends to be the basis for their future crime prevention and security-building work. The purpose of this study is to examine the store staffs security, trust, fear, vulnerability, worries about crime and police conduct. The material that forms the basis of this essay consists of statistics from the Police Department in Karlskrona and a questionnaire survey. The study's questionnaire contains of 21 questions and following some different areas: background information, security and concrete insecurity, the fear of being exposed to crime, concern about being exposed to crime, victimization, problems in the mall as well as propensity and questions about police conduct. Questions are also selected on the basis of previous empirical research and in accordance with the factors that affect people's safety. The total number of questionnaires answered is 70, which gives a response rate of over 49 %.The survey investigated, for example, the proportion of shop staff that feels safe in the mall as well as when and where respondents feel most concern. Additionally examines fear and concern about being exposed to crime and vulnerability to threats and violence. Although international research is inconsistent should Karlskrona Police and Securitas reviewing the possibility of more and visible police officers/security officers/stewards in the mall. The staff should also accomplish various educations. These may include safety, threats, violence, robbery or theft prevention.

I takt med denna ökade digitalisering visar statistik från bland annat Brottsförebyggande rådet och polisen att brotten i IT-miljön ökar, i synnerhet bedrägerier. Dessa bedrägerier är ett samhällsproblem och som behöver bekämpas.  Denna studie är en dokumentstudie i polisiärt arbete avseende digitala bedrägerier. Den ser på digitala bedrägeribrott utifrån rutinaktivitetsteorins brottstriangel i syfte att klargöra om de centrala begreppen är aktuella som kriminologisk förklaringsmodell i det proaktiva polisiära arbetet med digitala brott.   Studien kommer att se på domar i Hovrätten, specifikt digitala bedrägerier mellan 2020 och 2022, för att söka motiven till varför digitala bedrägerier sker. Det verkar som att bristen av kapabla väktare och lämpliga offer på nätet i hög grad utgör grunden för en motiverad gärningsperson att begå bedrägerier på internet.

I takt med den ökande digitaliseringen och integrationen av internet i vardagslivet ökar också risken att falla offer för vishing och phishing, där äldre vuxna ofta är måltavlor. Denna uppsats kartlägger de riskfaktorer som gör äldre vuxna sårbara för bedrägeribrott som vishing och phishing genom att tillämpa rutinaktivitetsteorin samt identifiera riskfaktorer i de äldre vuxnas egna erfarenheter och berättelser. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer och en systematisk litteraturgenomgång har studien identifierat flera centrala riskfaktorer såsom bristande digital kompetens, högt förtroende för auktoriteter, och social isolering, vilka alla bidrar till att göra äldre till attraktiva mål för bedragare. Studien analyserar även befintliga skyddsåtgärder implementerade av Halmstad kommun och bedrägerisektionen polisregion Väst. Trots att vissa av dessa strategier berör identifierade risker, utvärderar inte resultatet effektiviteten av dessa åtgärder. Utöver detta framhäver resultatet att det finns brister i de nuvarande skyddsåtgärder som behöver åtgärdas för att effektivt kunna skydda denna sårbara grupp mot vishing och phishing. Studiens slutsatser pekar på behovet av att myndigheter, kommuner och andra organisationer utvecklar och implementerar mer omfattande åtgärder som är välanpassade efter både de teoretiskt identifierade behoven och anpassade efter de äldre vuxnas uttryckta behov. Detta för att förbättra de äldres säkerhet och minska deras sårbarhet att utsättas för vishing och phishing. / As the digitalization and integration of the internet increases into everyday life, the risk of falling victim to vishing and phishing also increases. A group of people that are often targets for these frauds are older adults. This essay maps out the risk factors that make older adults vulnerable to fraudulent crimes such as vishing and phishing. This is made by applying routine activity theory and identifying risk factors in older adults' own experiences and narratives. Through semi-structured interviews and a systematic literature review, the study has identified several key risk factors such as lack of digital competence, high trust in authorities, and social isolation, all of which contribute to making older adults attractive targets for scammers. The study also analyzes existing protective measures implemented by Halmstad Municipality and the fraud section of the West Police Region in Sweden. Although some of these strategies address identified risks, the results do not evaluate the effectiveness of these measures. Furthermore, the results highlight deficiencies in the current protective measures that need to be addressed to effectively protect this vulnerable group from vishing and phishing. The study's conclusions point to the need for authorities, municipalities, and other organizations to develop and implement more comprehensive measures tailored to both the theoretically identified needs and adapted to the expressed needs of older adults. This is to improve the safety of the elderly and reduce their vulnerability of vishing and phishing.

Prostitution är ett komplext, världsomfattande samhällsproblem som kan leda till flertalet negativa konsekvenser för den utsatta. I Sverige har köp av sexuella tjänster varit kriminaliserat sedan år 1999 och den svenska regeringen lägger stor vikt vid bekämpandet av prostitution. Trots detta är prostitution ett utbrett problem i Sverige. Flertalet kartläggningar indikerar att fenomenet ökar, framförallt via internet, samt att det tycks gå ner i åldrarna. Tidigare forskning inom området visar att svårigheter med att motverka problemet bland annat beror teknologins framväxt, attityder och normer i samhället och brist på resurser inom rättsväsendet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka svårigheter med att förebygga prostitution ur yrkesverksammas perspektiv, samt vad som kan göras för att förbättra det förebyggande arbetet. Genom kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och en tillämpning av rutinaktivitetsteorin besvaras studiens frågeställningar. Resultatet visar att bristen på personal och kompetens, den ökade tillgängligheten via internet samt porrens påverkan på attityder och normer försvårar motverkandet av prostitution. Därtill visas att ytterligare åtgärder krävs, bland annat tidiga insatser gällande utbildning samt en omarbetning av sexköpslagen. / Prostitution is a complex, worldwide societal problem that can lead to several negative consequences for the victim. In Sweden, the purchase of sexual services has been criminalized since 1999, and the Swedish government allocates great importance to combat prostitution. Despite this, prostitution is a widespread problem in Sweden. Various studies indicate that the phenomenon is increasing, primarily via the internet, and that prostitution seems to be declining with age. Previous research in the field shows that difficulties in counteracting the problem are partly due to the development of technology, attitudes and norms in society and a lack of resources in the judicial system. The purpose of the present study is to investigate difficulties in preventing prostitution from the perspective of professionals, as well as what can be done to improve the preventive work. Through a qualitative method with semi-structured interviews and an application of the routine activity theory, the research questions are answered. The results show that the lack of personal with relevant skills, the increased accessibility via the internet and the impact of porn on attitudes and norms make it more difficult to counteract prostitution. In addition, it is shown that further measures are required, including early efforts regarding education and a adjustment of the Sex Purchase Act. / <p>2021-01-13</p>

Syftet med studien var att undersöka allmänhetens attityder kring fenomenet sugardejting samt undersöka om det finns attitydskillnader gällande rollerna inom sugardejting. Syftet var även att undersöka om ålder, kön eller utbildningsnivå har en inverkan på attitydernas riktning kring sugardejting. Den tidigare forskningen på fenomenet var gles och närliggande områden, prostitution och sexköp, utforskades således. Frågeställningarna undersöktes genom en enkät och analyserades med deskriptiv statistik samt tre modeller av multipla linjära regressionsanalyser. Resultatet visade att urvalet har en neutral attityd mot sugardejting som koncept, samt mot de båda aktörerna (sugarbabe och sugardaddy/mommy). Resultatet visade även att ålder har en betydande effekt på attityden.

Syftet med studien var att få ökad förståelse och kunskap om smugglingsbrottsligheten i Sverige. Vi studerade likheter och skillnader gällande nivå och utveckling av anmälda smugglingsbrott samt varor som smugglades i Stockholms kommun, Göteborgs kommun och Malmö kommun mellan år 2016-2023. Vi studerade även myndighetsdokument för att förstå vilka faktorer som enligt dem inverkade på smugglingsbrottsligheten i Sverige. Studien kombinerade beskrivande statistik över anmälda brott med en tematisk innehållsanalys av myndighetsdokument. Att dra tydliga slutsatser angående anmälda smugglingsbrott var komplext då smuggling är ett brott där anmälningar påverkades av myndigheternas satsningar. Trots detta fann vi likheter och skillnader mellan kommunerna där narkotika och en hög nivå av anmälda brott i Malmö var de mest dominerande dragen. Vår tolkning av de svenska myndigheternas dokument var att de ansåg att kontroller och geografisk plats hade en central betydelse för smugglingsbrottsligheten. / The purpose of the study was to gain increased understanding and knowledge of smuggling crimes in Sweden. We examined the similarities and differences in the level and development of reported smuggling crimes, as well as the types of goods smuggled, in the municipalities of Stockholm, Gothenburg, and Malmö between 2016 and 2023. We also analyzed government documents to understand which factors, according to them, influenced smuggling crime in Sweden. The study combined descriptive statistics on reported crimes with a thematic content analysis of government documents. Drawing clear conclusions regarding reported smuggling crimes was complex, as smuggling is a crime where reports are influenced by government efforts. Despite this, we found similarities and differences between the municipalities, with drugs and a high level of reported crimes in Malmö being the most dominant features. Our interpretation of the Swedish government documents was that they considered controls and geographical location to be of central importance for smuggling crime.

Studiens syfte var att undersöka vilken betydelse införandet av grannsamverkan har på antalet bostadsinbrott. Den försökte även besvara vilka typer av åtgärder inom grannsamverkan som används samt likheter och skillnader mellan dessa, kopplat till områden i Södermalms stadsdelsområde. Ett matchat urval skapades varpå data insamlades genom strukturerade intervjuer med ombudsmän för grannsamverkan. I resultatet framställdes hur nivåerna över bostadsinbrott såg ut fem år innan-, samt ett till fem år efter, grannsamverkan implementerats. Materialet analyserades genom komparativ analys, varpå slutsatserna drogs att åtgärder som främst används var skyltning, säkerhetsdörrar, god belysning, god kontakt med boende i området, koll när granne reser bort samt uppmärksamhet på misstänkta i området. Skillnader och likheter mellan använda åtgärder fanns, vilket gör att generella slutsatser kring skillnader och likheter inte går att dra då inga områden är identiska. Gällande införande av grannsamverkan och dess betydelse för bostadsinbrott är resultaten tvetydiga då det skiljer sig hos områdena. / The aim of this study was to examine if the introduction of neighborhood watch affects the number of burglary. The questions asked were; which types of methods of neighborhood watch were used, and what kind of differences there were between selected areas in Södermalm, Stockholm. We created a matched sample of areas and contacted mediators of neighborhood watch in these areas. We conducted a quantitative study using structured interviews and presented data per burglary rates in the areas five years before and one to five years after neighborhood watch was implemented. The results were analyzed by comparative analysis and concluded that common methods of neighborhood watch were e.g. signage, security doors, good contacts between neighbors and attention to suspects in the area. The differences between the methods used means that general conclusions about differences and similarities cannot be concluded. The impact of neighborhood watch differed, and the results were ambiguous.

Syftet med studien var att generera en förståelse för hur polisens NOS-projekt kan verka brottsförebyggande. Vi undersökte även hundägare som är delaktiga i projektet och deras inställning till att uppmärksamma och förebygga brott. Studien grundar sig i teorin om neighborhood watch, med delar av teorin om social kontroll samt rutinaktivtetsteorin. Utifrån sex semistrukturerade intervjuer med deltagare från Nospatrullen fick vi en förståelse för hur NOS-projektet fungerar brottspreventivt genom hundägares förmåga att uppmärksamma avvikande aktiviteter i sitt lokalområde. Resultatet visade att samtliga intervjupersoner hade en positiv inställning till NOS-projektet vilket vi anser kan ha bidragit till projektets möjlighet till att förebygga brott. / The aim of this study was to form a understanding for how a project by the police, the Nos-project, may work to prevent crime. We also examined dog owners that are involved in the NOS-project and their attitude towards crime prevention. The study is based on the theory of neighborhood watch and features the theory of social control and the theory of routine activity. Through six semi structured interviews we learned how the NOS-project may prevent crime through dog owners’ observations of unusual activity in their district. The results also show how all our participants had a positive attitude towards the NOSproject which we regard likely contributes to the projects ability to prevent crime.