Syftet med uppsatsen var att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete för att möta alla barn i förskolan. Det undersöktes även hur förskollärare beskriver vilka barn som är i behov av särskilt stöd och vad som kan påverka denna bedömning. Uppsatsen utgår från en fenomenografisk forskningsansats och genom intervjuer har jag tagit del av förskollärares tankar kring frågeställningen.   Förskollärarna beskriver arbetet med att försöka nå och anpassa verksamheten utifrån alla barn som finns i den. De beskriver även vilka svårigheter detta kan innebära. I resultatet framkom fyra kategorier av svårigheter som förskollärare beskrev att barnen kan ha. De svårigheter som framkom var språkliga, sociala & känslomässiga, motoriska och funktionsnedsättningar. Förskollärare belyser att det är svårt att få extra resurser till barngruppen. I resultatet framkom också hur förskollärarna upplever kontakten med speciallärare. Förskollärarnas beskrivningar har sedan analyserats och kategoriserats utifrån ett punktuellt och relationellt perspektiv och vad det kan innebära för verksamheten.

No description available.

Syftet med studien var att öka kunskapen om förskollärares uppfattningar om inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Frågeställningar som styrde studien var hur förskollärarna definierar begreppet inkludering samt vilka möjligheter och hinder de ser med inkludering av barn i behov av särskilt stöd. För att uppnå syftet med studien användes en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju verksamma förskollärare. Studiens teoretiska ansats utgick från Nilholm och Göranssons tre definitioner av inkludering: den gemenskapsorienterade definitionen, den individorienterade definitionen samt den placeringsorienterade definitionen. Den teoretiska ansatsen användes för att analysera förskollärarnas olika uppfattningar om inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Resultatet i studien visar att förskollärarna uppfattar inkluderingsbegreppet som mer än en placeringsdefinition då de använder sig av begrepp som delaktighet, tillhörighet och individens förutsättningar. Resultatet visar att förskollärarna anser att inkludering av barn i behov av särskilt stöd ger alla barn möjlighet till att lära av varandra samt att acceptera olikheter. De hinder som framkommer i studiens resultat är saknad av personal och kompetens. Studien bidrar med en förståelse för att förskollärarnas vision om den gemenskapsorienterade definitionen av inkludering försvåras på grund av de hinder som de möter. När hinder uppstår ger förskollärarna uttryck för att det blir en placeringsorienterad inkludering då de inte kan säkerställa alla barns aktiva deltagande i förskolan.

Denna studie har som syfte att bidra med kunskap kring hur gymnasieungdomar upplever att det är att vara i behov av särskilt stöd, och hur deras delaktighet ser ut kring utformandet av detta stöd.Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter, nuvarande eller tidigare gymnasieelever som är eller har varit i behov av särskilt stöd. Intervjuerna genomfördes med respondenter som gick eller hade gått på olika gymnasieskolor i landet. Utifrån intervjuerna och analysen av dessa växte det fram fyra olika teman. Dessa teman var; definitioner av stödinsatser, delaktighet i utformandet av särskilt stöd, organisatoriska möjligheter och hinder, samt vikten av det relationella.Studiens resultat visar att respondenterna upplever att det saknas ett gemensamt språk i gymnasieskolan mellan personal och elever kring särskilt stöd och vad det innebär. Resultaten visar även att känslan av delaktighet minskar när eleverna inte upplever att det finns en god relationell grund. Vidare framkom det att respondenterna upplever brist på samverkan mellan specialpedagoger och ämneslärare på gymnasieskolan.

No description available.

Andersson, Madelene (2007). Specialpedagogens roll och specialpedagogiska åtgärder, inom förskolan, i en decentraliserad kommun. (The assignment of an educationalist for special needs education and special needs measures, within pre-school, in a decentralised municipality.) Syftet med mitt arbete är att få en inblick i hur organisationen i en decentraliserad kommun är uppdelad när det kommer till specialpedagogen och dennes arbete, samt belysa vad som ligger till grund för rektorernas beslut när det gäller specialpedagogiska åtgärder och specialpedagogens roll i organisationen kring detta arbete.För att få svar på min frågeställning om hur specialpedagogiska åtgärder, inom förskoleverksamhet, har strukturerats i en decentraliserad kommun och vilka konsekvenser det ger för specialpedagogens roll har jag använt mig av kvalitativa intervjuer. I undersökningen medverkade en områdeschef, två rektorer och tre specialpedagoger. Resultatet visar att i den decentraliserade kommun där undersökningen genomförts finns det inga specifika metoder, på lokal nivå, för att organisera specialpedagogiska åtgärder. Det är behoven som anger den ekonomiska resursfördelningen och policydokument har en mycket liten inverkan på dessa beslut. Resultatet visar också att specialpedagogens roll och arbetsuppgifter i en decentraliserad kommun inte verkar skilja sig från den roll och de arbetsuppgifter som finns i en central organisation. Skillnaden begränsar sig till att de arbetar vid fasta enheter istället för i centrala team.

The purpose of this paper is to examine how the term "pupils in need of special support" is defined in Swedish central policy documents. The essay is based on a social constructive contribute knowledge about the term’s definition and interpretation with support in a range of scientific texts. The method for achieving the purpose based on qualitative textual analysis of Skollagen 2010:800, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet- Lgr 11, Salamancadeklarationen and analysis of the result of three scientific studies.Neither Skollagen 2010:800 nor Lgr 11 gives a clear definition of the term “pupils in need of special support”. The Salamanca declaration defines the term as necessary due to either a disability or some form of learning difficulty. None of the analyzed policy documents provide a specific definition of who is considered to be in need of special educational needs. In the scientific studies, it is clear that the definition of “pupils in need of special support” in central policy documents is unclear. There are no clear guidelines as to which persons are considered to be in need of special support. The interpretation of the term is placed on the individual school or teacher. / Syftet med uppsatsen är att undersöka hur begreppet ”elever i behov av särskilt stöd” definieras i svenska centrala styr- och policydokument. Uppsatsen ska med utgångspunkt i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv bidra med kunskap om begreppets definition och tolkning i dokumenten med stöd i ett urval vetenskapliga texter. Metoden för att uppnå syftet bygger på kvalitativ textanalys av Skollagen 2010:800, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11 och Salamancadeklarationen, samt analys av resultatet från tre vetenskapliga studier.Varken Skollagen 2010:800 eller Lgr 11 ger någon tydlig definition på begreppet ”elever i behov av särkilt stöd”. Salamancadeklarationen definierar begreppet som behov som beror på antingen ett funktionshinder eller någon form för inlärningssvårighet. Ingen av de analyserade styr- och policydokumenten ger någon specifik definition av vilka som anses vara i behov av särkilt stöd.I de vetenskapliga studierna framgår det att definitionen av begreppet ”elever i behov av särkilt stöd” i centrala styr- och policydokumenten är otydlig. Det finns inga tydliga riktlinjer för vilka personer som anses vara i behov av särkilt stöd. Tolkningen av begreppet läggs på den enskilde, skola eller lärare.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare uppfattar att ansvarsfördelningen vid upptäckandet av och arbetet med elever i behov av särskilt stöd fungerar på två utvalda skolor. Vem är ansvarig för att elever i behov av särskilt stöd får den hjälp de behöver för att nå målen? En vinkling som tas med är lärarnas uppfattningar om styrdokumenten och hur dessa tillämpas i praktiken. Tre klasslärare och en speciallärare på två olika skolor har därför intervjuats om sina uppfattningar kring hur arbetet med elever i behov av särskilt stöd ser ut på deras skola avseende ansvarsfördelning, resurser och styrdokumentens förankring i verkligheten. Då det numera i skollagen står om en ny form av stödinsatser, under benämningen extra anpassningar, tas lärarnas uppfattningar kring detta upp.  En slutsats i denna studie är att lärarna upplever att ansvaret för olika delar av arbetet med elever i behov av stödinsatser fördelas mellan olika roller på skolan. Eftersom både skolan i allmänhet och lärarna själva strävar efter att alla elever ska vara så inkluderade som möjligt i sin klass får dock klasslärarna det främsta ansvaret för alla elever. Det är även i första hand klasslärarnas ansvar att upptäcka att en elev behöver särskilt stöd eller extra anpassningar. Lärarna är medvetna om att det enligt styrdokumenten är rektors ansvar att se till att skolan har de förutsättningar som krävs för att de ska kunna ge sina elever rätt stöd. Vidare upplever lärarna att de själva och skolan ständigt arbetar för att alla elever ska nå målen och få det stöd de behöver samt strävar efter att detta arbete ska följa det som fastställs i styrdokumenten.

My title is children in need of special support –pedagogues reason about their work and has focus on how eight pedagogues in preschool that I have interviewed define the concept children in need of special support and how they reason about the work with the children who they think are part of the concept. The purpose was to examine how some pedagogues in preschool reason about how they work with children in need of special support. My questions that I have assumed in interviews are; How do the pedagogues reason about the concept children in need of special support? How do the pedagogues reason about the daily work with focus on children in need of special support? How do the pedagogues reason based on the preschools approach about children in need of special support? My conclusion in this study show, based on pedagogue’s reason, that the concept of children in need of special support is difficult to define because it includes so much, everything from diffuse difficulties to visible disabilities. Furthermore, the pedagogues identified that all children who show some form of difficulty are entitled to support based on their own needs and circumstances. They emphasized on the environment as an important factor in children’s development, because different factors can both enable and disable the development and strive to adapt the environment so that all children can participate based on their abilities. The pedagogues proceed from the individual’s difficulties to adjust the work outside the individual’s needs. A highlight in the pedagogue’s reason is how the environment affects the individual’s development, which I can relate to my perspective, the psychosocial perspective. The starting point in the perspective is how the environment affects the individuals development and how environmental factors affects how several an individual's difficulty will be.

Förskolan ska arbeta inkluderande och stöttande för att alla barns rättigheter ska uppmärksammas. Varje individ har rätt till att utvecklas och bli inkluderade i barngruppen efter sina egna förutsättningar. Förskollärarens ansvar handlar dels om att utmana barns tänkande men också att möjliggöra lärande i olika situationer under förskolans vardag. Studiens syfte är att bidra med kunskap hur barn i behov av särskilt stöd blir inkluderade i förskolan. Följande frågeställningar har valts ut för att synliggöra syftet: Hur arbetar förskollärare med att inkludera barn i behov av särskilt stöd i förskolan? Vad finns det för möjligheter samt hinder med att inkludera barn i behov av särskilt stöd? Genom personliga intervjuer med sju stycken förskollärare från sju olika förskolor transkriberades materialet och delades upp i kategorier för att komma fram till ett resultat. Resultatet visar dels hur värdefull samverkan med vårdnadshavare, arbetslaget och specialpedagogen är, dels hur praktiskt material är ett bra kommunikationsverktyg för barn i behov av särskilt stöd. Studien, utifrån resultaten, lutar sig åt den sociokulturella teorin samt anknytningsteorin. De pedagogiska implikationerna som anges är dels kommunikation på olika sätt, dels samverkan med alla involverade inom förskolans verksamhet för att möjliggöra inkluderingsarbetet.