Under vår utbildning och VFU har frågor kring fritidshemmets arbete rörande barn i behov av anpassningar eller särskilt stöd växt fram, då vi upplever att pedagogernas åsikter på fritidshemmet inte belyses i tillräckligt hög grad. Syftet med detta examensarbete blir därför att öka kunskapen om hur pedagogerna upplever arbetet med barn i behov av extraanpassningar eller särskilt stöd, genom att lyfta tidigare forskning som vi ställer mot vår egna studie. Vår undersökningsmetod består av åtta kvalitativa intervjuer som grundar sig i våra frågeställningar som är baserade på svårigheter, möjligheter och skillnader ur ett fritidshemsperspektiv, i arbetet mot barn i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Detta belyser vi genom att analysera ur ett kategoriskt och relationellt perspektiv hur arbetetskiljer sig mellan olika skolor och arbetslag. Samt vad fritidspedagogerna anser kring olika faktorer som påverkar samarbetet rörande arbetet med barn i behov av särskilt stöd.Resultatet visar att fritidshemmen vi har undersökt ser varandra som resurser där de arbetar tillsammans och kontinuerligt för att skapa en trygg miljö där barn skall utvecklas i rättriktning till självständiga individer. En viss problematik framkom dock, där ramfaktorer som tid och resurser upplevdes otillräckliga för att kunna skapa en god samverkan pedagoger emellan. Arbetet vi presenterar ger en inblick över respondenternas egna åsikter och erfarenheter rörande barn i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd ur ett fritidshemsperspektiv.

Den här studien fokuserar på elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Vi ville undersöka vad det är som påverkar om elever får stöd och hur några utvalda lärare arbetar för att anpassa sin undervisning för elever med stödbehov. Studien grundas på fyra intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1-3 och fyra intervjuer med rektorer inom samma kommun. De intervjuade fick svara på 14 respektive 8 stycken frågor som utgick ifrån studiens frågeställningar. Vi använde det sociokulturella perspektivet som teoretisk utgångspunkt. I resultatet av vår studie så kom vi fram till att det finns många olika faktorer som påverkar om elever får det som de behöver. Det visade sig också av svaren från lärarna att det viktigaste i arbetet med elever i behov av stöd är att ha en god relation till dessa elever och deras familjer.

Elever har jämsides med sin kunskapsinhämtning mycket som de bör behärska och lära sig under sin skolgång. Men vad händer om man inte har en tillräckligt god språklig förmåga för att kunna interagera med andra och har svårt att tillgodogöra sig information? Vilken kunskap om språkstörning harpedagoger idag? Mitt syfte med denna studie var att ta reda på hur pedagogers kunskaper ser ut kring språkstörning och vilka arbetsmetoder som de använder sig utav i sin undervisning. Jag var också intresserad av att få kännedom om vilken hjälp och stöd som erbjuds till pedagoger. Genom fokusgruppsintervjuer visar mitt resultat att pedagogerna har vissa kunskaper kring språkstörning men de efterfrågar mer kompetens kring konkreta arbetsmetoder. Pedagogerna försöker se till varje individs enskilda behov genom att undervisa i mindre grupper och även ge enskild undervisning. De använder sig av alternativa verktyg i sin undervisning och ser styrkor och möjligheterhos eleven för att kunna bemöta dennes behov. Ett inkluderande perspektiv och ett relationellt perspektiv genomsyrar deras arbetssätt med eleverna. Dessa perspektiv skapar, enligt denna studie, ett samspel som gynnar elever med språkstörning i deras lärande och utveckling. En ökad vetenskapligt baserad kunskap utifrån ett elevperspektiv, föräldraperspektiv och ur skolledningens perspektiv skulle kunna ge pedagogerna en bättre förutsättning kring deras arbete med elever med språkstörning.

Studien handlade om att undersöka förskollärares definitioner av begreppet barn i behov av särskilt stöd. Problemområdet i studien var att begreppet barn i behov av särskilt stöd är brett och det var svårt att konkretisera vad det innebär samt innefattar. Studien genomfördes med intervjuer tillsammans med legitimerade förskollärare i olika kommuner i mellersta Sverige. Totalt har åtta förskollärare deltagit i studien där de berättade om sina definitioner av begreppet barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visade att förskollärarna hade liknande definitioner om vad begreppet innebär. Förskollärarna redogör även att begreppet barn i behov av särskilt stöd är svårt att definiera. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

Inkludering är ett omdiskuterat ämne i dagens skola och det diskuteras på flera nivåer. Dock har det visat sig vara oklart vad man egentligen menar med begreppet och det blir då lätt att man talar förbi varandra. Syftet med denna studie var därför att ta reda på hur lärare talar om begreppet inkludering och vad begreppet innebär för dem. Studien gäller inkluderingen av utåtagerande barn i behov av särskilt stöd, och hens assistent i det gemensamma klassrummet. För att kunna uppnå studiens syfte har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra erfarna lärare i årskurs 1–3. Det insamlade materialet har analyserats utifrån en diskursanalytisk ansats. Detta för att studera vad det är som tas förgivet i skoldebatten och vad som osynliggörs, genom hur det beskrivs och debatteras i samhälle och skolan. Resultatet av studien visar att samtlig idag talar om begreppet inkludering likställt med integrering. Skolans personal och lärare delar inte heller uppfattning om vad man menar med de olika begreppen. De slutsatser som dragits utefter att ha studerat den skoldiskurs som råder i samhället, är att man måste förändra skolans struktur och kultur från grunden. Om man istället skulle utgå ifrån att alla elever är olika och därför behöver olika lärandeprocesser och lärmiljöer, skulle detta inte vara främmande för eleverna. I skolans läroplan står det att skolan ska ta hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov (Lgr11, 2011, 2017a, s 6). Därför ska det också finnas olika vägar till att nå målen. Skolan måste också enas om innebörden av begreppet inkludering.

Syftet med studien var att ta reda på hur några högstadieelever i matematiksvårigheter upplever skolmatematiken och de extra anpassningar och det särskilda stöd de fått i matematik med avseende på inkluderingsbegreppet. Vi valde att göra en kvalitativ studie med 8 elever, i åk 8 och åk 9, för att få en bild av elevernas upplevelser. Studien visar att eleverna tycker att skolmatematiken är svår, tråkig och irrelevant vilket påverkar deras motivation negativt. Faktorer som eleverna menar har varit viktiga för deras matematiklärande är att läraren har tydliga genomgångar och är duktig på att förklara samt att de har haft en god relation med läraren. Resultatet visar också att eleverna inte känt sig delaktiga i matematikundervisningen i klassrummet då de exempelvis inte hängt med på genomgångar eller då tempot varit för högt. Eleverna i studien var positiva till stöd utanför klassrummet med speciallärare/resurslärare då de bland annat fick hjälp på rätt nivå och bättre arbetsro. Resultatet har analyserats utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori som visar att förklaringar till elevernas upplevelser kan finnas på alla fyra nivåer: mikro-, meso-, exo- och makrosystem samt att nivåerna haft inverkan på varandra. Resultatet har även analyserats utifrån det kategoriska- och det relationella perspektivet. Vi anser att studien visar att båda perspektiven behövs om vi ska kunna hitta flexibla lösningar som passar olika elever samt att detta behöver ske i samarbete med eleven.

Extra anpassningar och stödinsatser är primärt för elever med olika läs-, skriv- och språksvårigheter. Detta kan ha stor inverkan på elevernas möjligheter att prestera i skolan men också på hur deras mående och självkänsla utvecklas i skolsammanhang. Syftet med denna studie var att synliggöra elevers perspektiv på extra anpassningar och särskilt stöd kopplat till elevernas läs- och skrivsvårigheter. I en kvalitativ forskningsstudie med fenomenologisk inspiration har totalt 16 elevintervjuer och fem klassrumsobservationer utförts på fem skolor i två olika kommuner i årskurs 4–8. De teoretiska utgångspunkterna har varit olika specialpedagogiska perspektiv samt Skrtics organisatoriska perspektiv. Resultatet över elevernas upplevelser samt graden av delaktighet och uppnående av kunskapskrav har sammanfattats i olika kategorier för att sedan diskuteras utifrån vår teoretiska bakgrund. Teman som urskilts från transkribering av elevintervju är: utanförskap, jämförelse, nöjdhet/nytta, funktion, egna strategier samt motivation/delaktighet. Resultatet redovisas som text och citat för att få fram elevernas unika röster. Observationerna har redovisats i följande kategorier: fysisk-, pedagogisk- och social tillgänglighet. I slutsatserna ses att arbetet med extra anpassningar utförda av klasslärare till största delen sker i de observerade klassrummen, medan elevintervjuerna visar att stöd som innefattar annan vuxen oftast sker utanför klassrumsundervisningen. I analysen av både intervjuer och observationer framträdde vikten av tydlighet och struktur.  Ett gemensamt och genomtänkt förhållningssätt från pedagoger som skapar trygghet och ett tillåtande klimat för elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Elevintervjuerna påvisar att läraren har betydelse för hur en elev i svårigheter uppfattar skoltiden och även för elevens motivation. Elevens delaktighet framkom som en viktig faktor när det gäller de extra anpassningarna och särskilda stödet. Det fanns en ambivalens hos eleverna gällande det särskilda stödet och att lämna klassrummet. Inkludering innebär en inneboende känsla av tillhörighet hos varje enskild elev, vilket gör att omgivningen måste tolka begreppet utifrån olika perspektiv.

<p>Detta arbete handlar om integrering av barn i behov av särskilt stöd och vilka förutsättningar som är viktiga för att integreringen ska bli lyckad. Syftet med arbetet var att genom litteraturstudier och intervjuer med verksamma pedagoger ta reda på några viktiga förutsättningar som påverkar själva integreringen. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer där fyra pedagoger med olika lång erfarenhet deltog. Resultatet av arbetet visar på att en viktig förutsättning för en lyckad integrering är pedagogers förhållningssätt och attityder till barn i behov av särskilt stöd men även för integreringen i stort. Vidare framkom även vikten av stöd från ledningen, betydelsen av handledning i arbetet, behovet av en extra resurs och ett gott samarbete med föräldrarna.</p>

No description available.

<p>Kravet på dokumentation av elever har ökat starkt sedan den målstyrda skolan infördes. Skolorna ska skriva individuella planer för varje elev samt åtgärdsprogram för elever som är i behov av särskilt stöd. Konkurrens mellan skolor om resurser gör att rektor kan känna sig tvungen att problematisera elevens tillkortakommanden ytterligare då skolan ansöker om särskilt stöd.</p><p>Litteraturgenomgången visar att behovet av att skriva om elever som faller utanför vad samhället för varje tid ansett normalt, har funnits alltsedan folkskolan startade. Elever som inte kunde följa med i skolan eller hade ett avvikande beteende särskiljdes, exkluderades, och blev placerade i hjälpklasser eller på institutioner. Idag har vi en skola för alla och inkludering är ett honnörsord. Trots det fortsätter skolorna skriva att många elevers behov bäst tillgodoses i exkluderande grupper, särskolor eller specialskolor.</p><p>Studien är en textanalys som beskriver och analyserar ansökningar om särskilt stöd som en rektor på en skola skrivit. Den belyser hur elever kan dokumenteras i dagens skola och vilken retorik som används när en skola skriver om elever i behov av särskilt stöd.</p><p>I de tolv texter som analyserats anses elever som har koncentrationssvårigheter vara det främsta skälet till att rektor ansöker om särskilt stöd. Det är eleverna som är bärare av problemen och stödet som söks är ekonomiska extramedel för att kunna anställa assistenter. Inte i något fall återfinns problemen på grupp- eller organisationsnivå.</p><p>I diskussionen tas koncentrationssvårigheter och diagnosers eventuella värde upp samt ges förslag på vad skolan kan göra med de extra resurserna.</p><p>Förhoppningen är att studien ytterligare kan belysa sättet att tala och skriva om elever i skolan, och därmed bidra till diskussionen om vad det ökande skrivandet och dokumenterandet av elever kan innebära på sikt.</p>