Syftet med detta arbete är att undersöka hur användningen av beteendetestet DiSC påverkar sångpedagogers undervisning. Tre sångpedagoger har därför fått göra ett varsitt DiSC-test och utifrån informationen i DiSC Classic Personprofil övat på att anpassa sitt beteende till tre till fyra elever vardera under tre veckor. Detta följdes av kvalitativa intervjuer med varje sångpedagog. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet är ett designteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att sångpedagogerna fått en ny syn på sina (för studien valda) elever. Sångpedagogerna har utifrån detta anpassat sin design av undervisningen till varje elev, vilket bland annat resulterat i att sångpedagogerna upplevt en ökad förståelse och bättre kommunikation- och personkemi till eleven. De upplever vidare att eleven utvecklats snabbare och att välbefinnandet ökat för både lärare och elev. De upplever även att DiSC i många fall svarat mot de tidigare problemområden de upplevt i undervisningssituationen. Sångpedagogerna har redan innan undersökningen förståelse för att de som lärare behöver bemöta varje enskild elev individuellt, men uttrycker efter detta ett stort behov av konkreta redskap, som DiSC, som beskriver hur de kan göra detta. Sångpedagogerna anser att DiSC har varit utvecklande för deras pedagogiska design. Vidare diskuteras, utifrån ett designteoretiskt perspektiv och utifrån tidigare forskning, bland annat huruvida elevers motivation påverkas av DiSC och om användandet av DiSC i undervisningen underlättar för lärare att nå sina egna- eller elevens mål. / The purpose of this study is to investigate how the use of the DiSC behavior test affects the teaching of vocal teachers. Three vocal teachers have therefore done a DiSC test and based on the information in DiSC Classic personal profile practiced adjusting their behavior to three to four students each over the course of three weeks. This was followed by qualitative interviews with each vocal teacher. The theoretical starting point for the work is a design theoretical perspective. The results show that the voice teachers developed a new view of the students chosen for the study. Based on this, the vocal teachers have adjusted their behavior and their teaching design toward each student, which among other things has resulted in the vocal teachers experiencing an increased understanding and better communication and personal chemistry in relation to the student. Furthermore, they experience that the student has developed faster and that the well-being of both teacher and student has improved. They also experience that DiSC has in many cases provided an answer for previous problem areas they have experienced in teaching situations. Even before the study, the vocal teachers understood that they as teachers needed to treat every individual student individually, but afterwards they expressed a great need for concrete tools, like DiSC, that describe how they can do this. According to the vocal teachers, DiSC has been developmental for their teaching design. Furthermore, the effect of DiSC on students’ motivation, among other topics, is discussed from a design-theoretical perspective and based on previous research. Another question that is discussed is whether the use of DiSC in teaching facilitates teachers reaching their own goals or those of the students.

How much do musicians use their music theory knowledge when they perform? This project aims to connect theory and practice by exploring how analysis affects the interpretation of two songs in performance. Are some aspects of music analysis more useful than others when it comes to interpretation and performing? The theoretical method used in the analytical process is foremost inspired by the book The Complete Musician (Laitz 2012). In the research I recorded two songs that set the same poem Flickan kom ifrån sin älsklings möte, both before and after doing a deeper analysis of the songs. Afterward I compared the recordings to examine how the music analysis affect the performance. The interpretation is formed sometime during the process, but when? Do we decide how to interpret the music in the analytical process already, or does it happen while performing?

Syftet med denna studie är att få en större inblick i, och förståelse av, min egen instuderings- och interpretationsprocess, samt att utveckla densamma för att bli friare i mitt musikaliska uttryck. Jag hämtar inspiration från litteratur som beskriver Konstantin Stanislavskijs metoder samt annan litteratur som bland annat behandlar ämnena instudering, interpretation, inlevelse och kroppens kommunikation. Därefter utforskar jag de metoderna och verktygen i mitt eget arbete med repertoar. Processen dokumenteras genom loggbok samt videodokumentation av mina övningstillfällen. Resultatet visar att en detaljerad inre scenografi ökar min förmåga att vara närvarande i musiken och därmed sjunga mer uttrycksfullt. Jag upplever även att sångtekniken kommer mer naturligt och det blir lättare att sjunga. / The purpose of this independent project is to get a greater insight in, and understanding of, my own process of learning and interpret songs, as well as develop it towards greater freedom in my musical expression. I examine literature on subjects such as Konstantin Stanislavskij’s methods as well as literature regarding learning process, interpretation, ability to imagine and physical communication. After reading, I explore the methods and tools when working with my own repertoire. The process is documented through a diary and video recordings from practicing. The results show that a detailed inner scenography increases my ability to stay present in the music and sing with more expression. I also experience that the singing technique comes to me more naturally and it becomes easier to sing.

Detta är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag med syftet att undersöka sångares upplevelser avnedsjungning efter högintensiv sång. Till en början har specifikt designade sångövningar förmedlats till sex medverkande sångare om fyra kvinnor och två män under individuella sånglektioner. Deltagarna har i en variant av crossover design skattat sin dagliga rösthälsa i EASE- självskattningsformulär för friska röster. Testperioden om tre veckor följdes sedan av kvalitativa intervjuer. Resultat visar att även om sångares vardag är komplex, i och med inre och yttre påverkande faktorer, har nedsjungning en upplevd effekt i avseendet förbättrad rösthälsa efter högintensiv sång. Detta gäller särskilt de kvinnliga sångarna som beskriver att nedsjungning bidragit till en mer samlad röst med minskad heshet och svullnad. Vidare rapporteras om större lätthet inför att sjunga i lägre delen av bröstregistret, en mer egaliserad röst och en förbättrad tal- och magstödsteknik tillsammans med större lätthet inför påföljande sångpass. Nedsjungning ses också ha skapat ett andrum i vardagen där minskad stress, prestationskrav och resultatinriktning omvänts till en samlad känsla av avslut. Likväl är begrepp som nedsjungning, att sjunga ned, kyla ned, eller att stretcha rösten nya begrepp som rekommenderas att vidare studeras och förmedlas till elever och studenter, framför allt då föreliggande studies resultat visar tydliga attitydskillnader avseende rösthälsa och röstvård emellan de olika könen. / This is a study regarding singers' experiences of a vocal-cool down routine preceded with a heavy vocal load. The study is mainly based on a qualitative approach with quantitative elements. At first individual singing lessons where held, whereas specifically designed vocal-cool down exercises were taught to six participating singers; four women and two men. With a modification of a crossover design the singers in this study have estimated their daily voice health in the Evaluation of the Ability to Sing Easily survey (EASE). After a three week period of tests the singers were interviewed. The result of this study shows that even if singers' everyday lives are complex due to internal and external factors, vocal- cool down where perceived as an improvement of voice health. It is mainly the female singers' that describes an increased vocal well-being, with less hoarseness and swollen vocal folds after a heavy vocal load, followed by a vocal -cool down routine. Furthermore a greater sense of ease was reported in terms of transitions between registers in the singing voice, where fatigue in the surrounding muscles also decreased alongside with a positive impact on the speaking voice, reaching lower notes in chest register and extended diaphragm breathing. The vocal cool-down routine itself also gave an unexpected finding in terms of being contemplative and relaxing for the singers; creating a breathing space in everyday life where stress, performance anxiety and other concerns where easier to let go of, with an overall feeling of closure. Vocal cool down, cooling down the voice, vocal stretch, or warming down your voice are all relatively new concepts that are recommended to be studied further, spread and taught to students and pupils, - especially as the result in this study indicates clear differences in attitudes regarding voice health in-between the male and female genders.