Syftet med studien är att få en fördjupad insikt i vad lärandet av sångtekniken neutral utan luftinnebär. För att undersöka detta har jag under en fem veckors period övat neutral utan lufti 20-30 minuter, tre dagar i veckan. Under och efter övningspassen har loggbok använts för att dokumentera nya upplevelser av lärandeprocessen och utöver detta har även 5 videodokumentationer av övningspass gjorts. I denna studie utgörs den teoretiska utgångspunkten av ett designteoretiskt perspektiv med fokus på vilka semiotiska resurser som används i lärandet. Studiens frågeställningar är: Vilka teckenskapande resurser används vid inlärningen av den nya funktionen så kalladneutral utan luft? Hur används dessa resurser? Resultatet visar att de viktigaste resurserna är kroppen och de sångtekniska elementen. Dessa resurser används för att åstadkomma ett stadigt och önskvärt resultat på ett oskadligt vis. I diskussionskapitlet diskuterar jag de resurser som krävts i inlärningen av sångtekniken neutral utan luft. / The purpose of the study is to gain a deepened insight in what the learning of the singing technique neutral without aircan mean. To study this I have practiced neutral without air20-30 minutes per day, three times a week over a five weeks’ period. During and after every practice session I have written a log to document new personal experiences of the learning process. In addition to this I have documented five practice sessions with a video camera. The theoretical perspective of this study is design theory with focus on the semiotic resources used during the learning process. The study’s research questions are: Which semiotic resources are used during learning the song technique known as neutral without air? How are these resources used? The results show that the most central resources that were used were the body and the vocal elements of the technique. These resources are used to achieve a steady and desirable result in an innocuously manner. In the discussion, I describe the necessary resources for the learning process of the song techniqueneutral without air.

Syftet med föreliggande kvantitativa enkätstudie är att undersöka vilka förutsättningar som finns för att lära sig folklig sång i sångundervisning Detta gjordes genom att undersöka sångpedagogers förtrogenhet i att undervisa i svensk folkmusik, hur vanligt förekommande folklig sång är i undervisningen och genom att kartlägga repertoarområden i sångundervisningen. Tidigare forskning visar att rock och pop dominerar musikundervisningen i grundskolan. Resultatet visar att folklig sång sällan förekommer och att äldre traditionella visor och ballader är det vanligaste repertoarområdet. Nära 80% av sångpedagogerna uttrycker att de saknar eller att de delvis har förtrogenhet för folklig sång. Resterande, strax över 20%, uttrycker att de till stor del eller helt har förtrogenhet för folklig sång. I diskussionen lyfts de stilistiska dragen fram i förhållanden till repertoarområden vilket mynnar ut i att förutsättningen att möta vissa av folkmusikens stilistiska drag är betydligt lägre än andra. Där diskuteras också resultatet i förhållande till skolans styrdokument och tidigare forskning. / The purpose of the present quantitative survey study is to investigate the prerequisites for learning folk songs in singing education today. This was done by examining singing educators' familiarity with teaching Swedish folk music, how common folk songs are, and a mapping of traditional folk music repertoire areas in singing education. Previous research shows that rock and pop dominate music education in elementary school. The result showed that folk songs rarely occur and that older traditional songs and ballads are the most common repertoire area. Nearly 80% of singing teachers say they lack, or have some familiarity with traditional singing. The remaining 20% of report that they largely or completely familiarize themselves with traditional singing. In the discussion, stylistic elements are discussed in relation to various areas of repertoire. Furthermore, the lack of prerequisites for meeting the traditional features in folk music is discussed in relation to the tendency of overemphasizing some repertoire areas. Finally, the result is discussed in relation to governing documents and previous research.

Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasieelevers individuella sånglektioner skiljer sig åt beroende på i hur stor utsträckning sångpedagogernas eget genreintresse styr. Studien är baserad på fyra semistrukturerade intervjuer där två sångpedagoger har sin hemvist inom den klassiska sångtraditionen och två sångpedagoger har sin hemvist inom den afroamerikanska sångtraditionen. Studien är av jämförande karaktär där fokus ligger på eventuella likheter och skillnader mellan sångpedagogers synsätt inom de två olika genrerna. Den teoretiska utgångspunkten för studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och hur kulturella redskap och omgivningar påverkar undervisningen och lärandet. Studiens resultat visar att sångpedagogerna har fler åsikter som förbinder dem samman än vad de har som skiljer sig åt gällande medvetna genreval, hur deras eget genreintresse påverkar sångundervisningen och synen på läroplanen i förhållande till lektionen och dess innehåll. Intervjupersonerna skiljer sig åt gällande lektionsupplägget för nybörjarelever samt sitt personliga musiklyssnande. I diskussionen lyfts sedan de teman som uppkommit i resultatet utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Dessa teman är: medvetna och omedvetna val gällande genre, läroplanen som redskap i sångundervisningen samt det egna genreintresset som redskap i sångundervisningen. Det som framkommer är att sångpedagogernas olika redskap påverkar hur de arbetar i och kring sin sångundervisning på gymnasiet. / The purpose of this study is to examine how individual singing lessons for high school students differ depending on to which extent the vocal coach is driven by their own interests concerning genre. The study is based on four semi-structured interviews where two vocal coaches have their home turf in classical music, and two vocal coaches have their home turf within the african american genres. The study is of comparative nature where the focus is on eventual similarities and differences between vocal coaches’ viewpoints within the two genres. The theoretical perspective of the study takes its stand in the socio cultural perspective and how cultural tools and surroundings affect teaching and learning.The result of the study shows that the vocal coaches have more conformed opinions than they have conflicting ones when it concerns informed choices in genre, how their own interests affect their teaching and the views on the curriculum in relation to the lesson and its content. The interviewees differ when it comes to how they plan lessons for beginners and how they themselves listen to music. In the discussion the themes that surface in the result are discussed from a socio cultural perspective. These themes are: informed and uninformed choices concerning genre, the curriculum as a tool in teaching and the teachers’ own personal interests concerning genre. The conclusion is that the different tools the vocal coaches use affect how they work in and surrounding their teaching of high school students.

During my studies at the Royal College of Music in Stockholm I have been exploring how I can develop as an improviser and as an ensemble musician. The main focus has been to use more arco playing, but also to sing unison and in harmony with the bass in order to broaden my expression. Another aim has been to compose music for my trio to implement my expanded way of performing. When I began the master’s program, I wanted to return to my roots as a classical cellist. With the help from classical teachers I was able to improve my bass technique, especially with the bow, and use that as a way to further widen my improvisation and accompany- ment skills. As a bonus, my cello playing got a boost from this work and it eventually became another important part of my artistic voice. The methods of my project have been to continuously test new ideas in my freelance work outside of KMH. I also interviewed fellow musicians to be able to reflect on whether my newly acquired knowledge and technique have had an effect on the way we make music together. In the thesis I also reflect on my inspiration from other musicians and artists and my personal philosophy not being bound to certain musical genres. Instead I want to take impressions from many different kinds of music and be open to all the different techniques in playing double bass that comes with a wide range of styles. An important result of this process is the making of the album “Arrival”, with Adam Forkelid on piano, Calle Rasmusson on drums and the Polish jazz violinist Adam Bałdych as a guest soloist. The record was released in March 2020 by the international jazz label Prophone/Naxos.

Syftet med föreliggande kvantitativa studie har varit att ta reda på i vilken utsträckning musik- studerande elever och studenter upplever att de kan öva strukturerat och effektivt samt om sång- och instrumentallärare, inom ramen för sin undervisning, lär sina elever detta. Avsikten var också att ta reda på om det med anknytning till detta finns samband eller variationer bland respondenterna kopplat till någon av bakgrundsfaktorerna kön, instrument, genre eller skol- form. Med positivism och objektivism som vetenskaps- och kunskapsteoretiska utgångspunkter valdes enkät som forskningsmetod där två olika enkäter konstruerades, en till elever och stu- denter och en till lärare. Enkäterna distribuerades sedan till gymnasieskolor, folkhögskolor och musikhögskolor runt om i Sverige. Resultatet visar att lärarnas svar och eleverna och studen- ternas svar skiljer sig markant, där lärarna i högre utsträckning anger att de bistår sina elever med övningsmetoder och vägledning. Tidigare forskning pekar på att lärare tenderar att tro att de lär sina elever att öva i högre utsträckning än vad de faktiskt gör, vilket är något som disku- teras i förhållande till föreliggande studies resultat. Vidare visar resultatet att genre kan vara den mest avgörande faktorn för i vilken utsträckning elever och studenter får möjlighet att lära sig att öva inom ramen för sång- och instrumentalundervisningen. Elever och studenter inom den klassiska genren anger nämligen i signifikant högre utsträckning att de får vägledning i sin övning jämfört med elever och studenter inom genren jazz/pop/rock. Av resultatet framgår också att majoriteten av eleverna och studenterna önskar mer stöd och vägledning i sin övning. Avslutningsvis förs därför en diskussion om huruvida utlärning av övning är ett moment som tydligare bör framhävas i kursplaner och styrdokument. / The purpose of the present quantitative study has been to investigate the extent to which stu- dents feel that they can practice in a manner that is structured and effective. Additionally, the purpose was to examine whether song and instrumental teachers, within their regular teaching, also teach their students how to practice. The intention was furthermore to find out whether there are any connections or variations among the respondents linked to any of the background factors: gender, instrument, genre or school form. Based on positivism and objectivism as the- ories of science and knowledge, questionnaires were chosen as research method, in which one questionnaire was designed for students and one for teachers. The questionnaires were then distributed to upper secondary schools, folk high schools and music colleges around Sweden. The result shows that the teachers' answers and the students' answers differ markedly, where the teachers, to a greater extent, indicate that they assist their students with practice methods and guidance. Previous research indicates that teachers tend to think that they teach their stu- dents to practice to a greater extent than they actually do, which is something that is discussed in relation to the results of the present study. Furthermore, the results show that genre can be the most decisive factor for the extent to which students are given the opportunity to learn to practice within their lesson. Students in the classical genre indicate to a much greater extent that they receive guidance in their practice compared to students in the jazz/pop/rock genre. The result also shows that the majority of the students wants more support and guidance in their practice. Therefore, a final discussion is held about the aspect of teaching students how to prac- tice and whether this aspect maybe need to be clarified in syllabuses and steering documents.

Bakgrund: Idag lever ca 130000-150000 människor med demenssjukdom. Vid demens-sjukdom är det vanligt med beteendemässiga och psykologiska symtom, detta är plågsamt för personen med demenssjukdom, anhöriga samt vårdpersonal. Sjuksköterskan har som uppgift att individanpassa och respektera individens specifika behov och integritet. Musik anses vara ett bra hjälpmedel vid personcentrerad vård då det har en avslappnade effekt och påverkar käns-lor och uppmärksamhet. Syfte: Syftet var att beskriva hur sång påverkar personer med demenssjukdomar. Metod: Arbetet utfördes som en litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Artiklarna är publicerade mellan 2009-2021 och sökta på databaserna Pubmed, Cinahl och Psycinfo. Artiklarna granskas enligt 5 steg som är framtagna av Friberg (2017).Resultat: Resultatet är indelat i 2 kategorier, Sång ökar aktivt deltagande och glädje och tilltro till den egna förmågan. Det framkommer att sång medför ett aktivt deltagande i omvård-nadssituationer och minskar beteendemässiga och psykologiska symtom. Gamla minnen kommer tillbaka och personer med demenssjukdomar upplevs må bättre. Slutsats: Genom att implementera sång i omvårdnaden skapas en personcentrerad vård och bättre relationer. Aktivt deltagande ökar i omvårdnaden och kommunikationsförmågan blir bättre. Relationer mellan vårdare och personen med en demenssjukdom blir bättre. / Background: About 130,000-150,000 people living with dementia. In a dementia disease, behavioral and psychological symptoms are common, this is painful for the person with a dementia disease, relatives and care staff. The nurse´s roll is to adapt and respect the individual´s specific needs and integrity. Music is considered as a good aid in person-centered care because it has a relaxed effect and effects emotions and attention. Aim: Was to describe how singing can affect people with dementia. Method: The work was performed as a literature review based on 15 scientific articles with both quantitative and qualitative approach. The articles are published between 2009-2021 and searched on the databases PubMed, Cinahl and Psycinfo. The articles are reviewed according to 5 steps developed by Friberg (2017). Result: The result is divided into e categories, singing increases active participation joy and confidence in one´s own ability, It appears that singing entails active participation in nursing situations and reduces behavioral and psychological symptoms. Old memories come back and people with dementia feel better. Conclusion: By implementing singing in nursing, a person-centered care and better rela-tionships are created. Active participation increases in nursing and communication skills improve. Relationships between caregiver and the person with dementia improves.

I vårt examensarbete är vi intresserade av att lyfta fram effekterna i engelskämnet som framkommer vid användning av de estetiska lärprocesserna. Tidigare forskning om musik, sång och drama som undervisningsstrategier visar på positiva effekter på elevers språkutveckling i engelska. Vår sökning efter artiklar om bild som undervisningsstrategi i engelskämnet visade på att det fanns enbart ett fåtal vetenskapliga artiklar, eftersom vi enbart fann en artikel. Detta tyder på att det finns en kunskapslucka i intresseområdet som vi vill fylla genom att göra ett examensarbete om bild och jämföra med tidigare forskning inom de estetiska lärprocesserna.  Syftet med examensarbetet är att belysa lärarnas erfarenheter kring effekterna som uppstår i elevernas språkutveckling i engelska vid användning av bild som undervisningsstrategi i engelskämnet. Vårt syfte är dessutom att undersöka lärares erfarenheter kring betydelsen av att använda den estetiska lärprocessen bild i engelskundervisningen. Syftet är också att lyfta fram bild som undervisningsstrategi tillsammans med andra undervisningsstrategier som grundskollärarna använder i engelskämnet. Frågeställningarna i examensarbetet är följande: Vilka undervisningsstrategier använder grundskollärare, som undervisar i årskurserna 1-6, i engelskämnet tillsammans med den estetiska lärprocessen bild? Vilken betydelse ger den estetiska lärprocessen bild som undervisningsstrategi utifrån lärarnas erfarenheter? Vilka är lärarnas, som undervisar i årskurserna 1-6, erfarenheter kring effekter som uppstår hos elevers språkutveckling i engelska vid användning av estetiska lärprocessen bild som en undervisningsstrategi? I vårt examensarbete ingår en kvalitativ metod med fenomenografisk inriktning. Den kvalitativa metoden innefattar även etiska aspekter, semistrukturerade intervjuer, inspelning, transkribering och en fenomenografisk analysmodell. Resultatet i examensarbetet tyder på att bild som en undervisningsstrategi är viktig, eftersom bild ökar elevers motivation, ger positiva effekter på språkutvecklingen i engelska och skapar ett positivt klassrumsklimat.

Föreliggande studies syfte är att undersöka hur musiklärarstudenter med inriktning sång i de olika genrerna jazz, folkmusik och klassisk musik ser på pianots roll i sångundervisning. Tidigare litteratur och forskning berör pianots användande inom ramen för instrumentalundervisning och hur det kan påverka olika undervisningssituationer. Studien har en kvalitativ forskningsansats och utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande. Semistrukturerade, kvalitativa intervjuer har använts som metod för att undersöka de individuella uppfattningar som finns hos musiklärarstudenterna angående pianots roll i sångundervisning. Materialet har sedan analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att pianot har en kulturell betydelse, vilket gestaltas genom erfarenheter av hur pianot har använts inom olika genrer och allmänna förväntningar på att använda pianot. Dessutom framkommer att musiklärarstudenterna har ambivalenta förhållningssätt till pianots roll, vilket skildras i beskrivningar av vilka möjligheter och svårigheter pianots olika användningsområden kan föra med sig. I diskussionen lyfts frågor angående innebörden av att ta efter sin lärares didaktiska val gällande förhållningssätt till pianot i sångundervisning, men även frågor som berör musiklärarutbildningen som traditionsinriktad respektive nytänkande. Slutligen diskuteras sångundervisning med eller utan piano, med utgångspunkt i pianots möjligheter och svårigheter. / The purpose of this study is to examine how music teacher students specialized in the different genres jazz, folk music and classical music view the function of the piano in singing lessons. Previous research refers to the use and influence of the piano regarding instrumental teaching. The study is qualitative and is based on the sociocultural perspective on learning. Semi structured interviews have been used as a method to investigate what individual perceptions the music teacher students have on the functions of the piano in singing lessons. To analyse the material, thematic analysis has been used as a method. The result shows that the piano is culturally associated, which is seen in the different use of the piano within different genres. The piano as an instrument associated with general expectations has also been observed. Furthermore, it appears that the music teacher students have ambivalent approaches to the function of the piano, which is depicted in descriptions of the possibilities and difficulties that can occur in different ways of using the piano. In the discussion, questions about the ability to adopt the teacher’s didactic choices is mentioned. Also, the role of the music teacher program based on tradition and rethinking is discussed. Additionally, the consequences of teaching singing students with or without the piano is discussed, based on the possibilities and difficulties of the use of the piano.

<p>Betraktelser - traditionell folkmusik samt ny folkmusik skriven och arrangerad av Alvina Herbinger Rygne. </p><p>Dikter av Alvina Herbinger Rygne</p><p>Medverkande musiker:</p><p>Alvina Herbinger Rygne - fiol</p><p>Sofia Hultqvist Kott - sång, shruti box</p><p>Klara Källström - cello</p><p>Christian Mohr Levisen - vevlira, cittern</p><p>Anna Østerby - dragspel</p><p>(Ljudet startar efter tre minuter i inspelningen.)</p><p></p>

Detta examensarbete innefattar en reflektion inför min examenskonsert och vernissage med musik och konst inspirerad av den Jämtländska fjällvärlden där jag växte upp. Min avsikt var att skapa en hyllning till den plats jag håller närmst om hjärtat, samt att genom olika medel göra ett försök att skildra den.  Mitt stilanalysarbete kretsar kring folksångerskan Kirsten Bråten Berg och hennes framförande av den norska visgenren Nystev. Syftet med arbetet har varit att försöka beskriva Kirsten Bråten Bergs sångsätt och uttryck, och därtill kartlägga nystevens struktur och gestaltning.  Studien har som avsikt att väcka intresse hos den som visar nyfikenhet för den skandinaviska folkmusik- och vokaltraditionen. Min förhoppning är att vederbörande ska få ta del av verktyg, inspiration och material gällande ämnet, och att detta ska leda till ett vidare utforskande av genren. / <p><strong>Program examenskonsert:</strong></p><p><strong></strong></p><p><strong>Årstider</strong></p><p>S. Hultqvist Kott</p><p></p><p><strong>Gamlestev</strong></p><p>Trad. efter Kirsten Bråten Berg</p><p></p><p><strong>Tiden flyr när vill du börja / Erotokritos</strong></p><p>Trad. efter Anders Hoas / trad. Grekland</p><p></p><p><strong>O sommartid så skön och kär</strong></p><p>Trad. efter Dansar Edvard Jonsson</p><p></p><p><strong>Kalhygge</strong></p><p>S. Hultqvist Kott</p><p></p><p><strong>Improvisation ur Gryning över Kalahari</strong></p><p>Författare Lasse Berg</p><p></p><p><strong>Sven Svane / Gåtegangar</strong></p><p>Trad. efter K. Bråten Berg / A. Myrin &amp; G. Nergaard</p><p></p><p><strong>Seint var det om kvelden</strong></p><p>Trad. efter Paul Sveinall</p><p></p><p><strong>På dig jag hoppas</strong></p><p>Trad. efter Gustav Jönsson</p><p></p><p><strong>I norr</strong></p><p>S. Hultqvist Kott</p><p></p><p><strong>Jämtländsk vaggvisa</strong></p><p><em>A. Edwall</em></p><p><em></em></p><p><strong>Medverkande:</strong></p><p>Sofia Hultqvist Kott — sång, shrutibox</p><p>Susanne Rosenberg — sång</p><p>Óskar Guðnason — sång</p><p>Siri Flensburg — sång</p><p>Jim Base — elgitarr</p><p>Albin Myrin — klarinett</p><p>Leif Ottosson — dragspel</p><p>Olov Lindroth — tramporgel</p><p>Christian Mohr Levisen — kretensisk lyra</p><p>Gard Nergaard — hardingfela, altfiol, pedal steel </p><p></p><p><strong>Video och ljudupptagning: </strong></p><p>Alexander Wallin</p>