Syftet med denna studie är att undersöka om en medveten sångandning kan eliminera mina röstspänningar. Syftet bärs upp av följande forskningsfråga: Kan fokusering på andning eliminera röstspänningar? Studien utgår från ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv där videologgbok används som dokumentationsmetod. Resultatet presenteras med utgångspunkt i tre teman: spänningar, verktyg och andning under sång. Slutligen förs en diskussion i förhållande till den tidigare forskning och övrig litteratur som presenterats i bakgrundskapitlet. Diskussionen leder bland annat fram till slutsatsen om hur andning kan ses som ett verktyg för att skapa den medvetenhet som krävs för att eliminera röstspänningar. Avslutningsvis redogörs för arbetets betydelse och vidare forskningsmöjligheter. / The purpose of this study is to investigate whether or not being conscious of your breath while singing could eliminate my voice tension. The purpose is supported by the following research question: Can focusing on the breath eliminate voice tension? The study is based on a phenomenological life-world perspective where video logbook is used as a documentation method. The result is presented on the basis of three themes: tensions, tools and breathing during singing. Finally, a discussion is conducted in relation to the previous research and other literature presented in the background chapter. Among other things, the discussion leads to the conclusion about how breathing can be seen as a tool for creating the awareness that is needed to eliminate voice tension. Finally, the significance of the work and further research opportunities is explained.

<p>People have different hobbies. The people we are going to meet here share the same interest - choir singing. Singing together in different choirs is their hobby (leisure time interest).</p><p>What brings them together is the singing, getting an opportunity to sing together with people they otherwise would not meet. In this essay you will learn some of the reasons behind the fact that choir singing is a big movement in Sweden (reasons behind choir singing having a great number of practitioners). You will get a direct link to the informants, without having to read answers that have been tampered with. The choir singers who participate will speak directly to you.</p>

People have different hobbies. The people we are going to meet here share the same interest - choir singing. Singing together in different choirs is their hobby (leisure time interest). What brings them together is the singing, getting an opportunity to sing together with people they otherwise would not meet. In this essay you will learn some of the reasons behind the fact that choir singing is a big movement in Sweden (reasons behind choir singing having a great number of practitioners). You will get a direct link to the informants, without having to read answers that have been tampered with. The choir singers who participate will speak directly to you.

Stamning är en talstörning som cirka en procent av världens befolkning har. Stamning uttrycks olika hos olika individer och det finns inte enig forskning om vad ursprunget är. Studien handlar om de fysiologiska och emotionella skillnaderna mellan ett stammande tal och sång, samt om hur sång kan påverka stamning. Genom att intervjua personer som både stammar och sjunger och analysera litteratur har frågeställningarna gett form åt ett intressant resultat men som också gett nya frågor.  Studiens frågeställningar har varit:  Vad händer i kroppen och röstorganet vid tal respektive sång?  Hur reflekterar personer som stammar som också sjunger, över händelseförloppet som sker vid tal respektive sång? Kan sång bidra till att man inte stammar? Resultatet pekar på att mycket av det som sker i kroppen, fysiologiskt och emotionellt, vid ett ett stammande tal påverkas av den andning och tajmning av stavelser som sker vid sång. Detta innebär att sången har betydelse för talet men kanske inte som botemedel. Det finns starka kopplingar till andningen både i intervjuerna med personer som stammar och i diskussionen kring Oskar Guttmanns teori och det lektor Per Alm skriver om andningens betydelse för talet.

I den här uppsatsen studeras sångträning som didaktisk metod vid uttalsundervisning i svenska som andraspråk. I syfte att undersöka huruvida uttalet hos andraspråkstalare av svenska påverkas av metrisk och musikalisk rytm, gjordes ett experiment för att kunna jämföra betoningsmönster i tre olika modus: sång, läst vers och spontant tal. Tre L2- informanter och en svenskspråkig referensinformant spelades in och analyserades med avseende på vokalkvalitet och längdproportioner i betonade VC-sekvenser (vokal följd av konsonant). Resultatet visade att sångmoduset medför en förlängning av vokalerna hos alla informanter. Denna förlängning visade sig genom ett t-test vara statistiskt signifikant. Hos L2-informanterna gjordes vokalen längre än konsonanten i både kategorin kort vokal och lång vokal, medan distinktionen mellan längdkategorierna bibehölls, och till och med förstärktes något hos den svenskspråkiga referensinformanten. Analysen av vokalkvalitetsförändringar gav inga säkra resultat, mer än en svag tendens till att mindre uppmärksamhet ägnades åt kvaliteten i samband med att längden ökade i sångmoduset.

No description available.

No description available.

This thesis treats the phenomenon of Singing Experience. Its purpose is to reveal the content that constitutes the phenomenon of singing from the singers’ point of view. Singing should be understood as a unique vocal expression carried by tones in a form that is sonorous, alive and fluid. The singing is in the context of singing with others. In order to perform a study that aims to reveal content within a phenomenon, the study uses a phenomenological approach from a first-person perspective, which is also my own perspective as the singer as well as the researcher. The interest in the field has arisen from the experience of singing with people who do not seem to notice that they sing out of tune. This has led to the thoughts that the phenomenon of singing includes different contents for different people in different situations. The phenomenological methods provide cogitations to stretch the particular situated momentary experience into the sphere of the possible experience. In the thesis the result of this eidetic study is described with its general essence a “musical vocal confirmation of my existence in the world” as well as a description of the constitution of the phenomenon of singing. The description of the phenomenon is a description of the essences of the lived-body, as well as the immanence of emotion and cogito. The description also includes the surrounding world, which harbours the dimension of the real as well as inter-subjective transcendence concerning time and space, humanity, music and the divine. All of the essences have shown to be essential essences of the experience of singing. This, however, is dependent on how the phenomenon of existence is regarded: to exist in a wide or a narrow sense, including or excluding the transcendent aspects of the phenomenon of singing.

Som lyrisk-dramatisk sopran vet jag att min väg vokalt är längre än de flesta andra röstfacks väg, eftersom rösten behöver mer mognad. Mognad att växa in i sitt röstfack och mognad för att klara av de stora rollerna som väntar. Så var börjar man när man är yngre, vilken repertoar kan låta rösten växa och ta plats men ändå bevara ungdomlighet och skönhet? Jag har upplevt från master classes och auditions som jag har varit på att efterfrågan av Mozart har varit stor. Samtidigt har jag alltid tyckt att det har varit svårt att sjunga just Mozart. Det känns inte som att rösten får ta sin riktiga plats och att det skaver på något sätt. Därför blev det tydligt för mig i början av läsåret att mitt projekt skulle handla om hur jag som lyrisk-dramatisk sopran kan hitta min röst i Mozart. Samt hur jag kan dra nytta av ett slankare vokalt tillvägagångssätt som behövs i Mozart och använda det i repertoar som jag trivs bättre i vokalt, som till exempel Wagner. Detta är ett utforskande projekt i hur man som lyrisk-dramatisk sopran kan sjunga på bästa sätt med sin röst i olika stilar, och hur de olika stilarna kan dra nytta av varandra. Hur skiljer sig Mozart från Wagner vokalt? Kanske är skillnaden inte så stor, och kanske finns en förening mellan dem två i Weber?

Studien avser att bilda kunskap om vilka normer och arbetssätt som framkommer i förskollärares samtal kring sångtexter som de sjunger med barn på förskolan. För att uppnå studiens syfte har frågeställningarna ”Hur beskrivs normer och normkritiskt arbetssätt genom samtal om sångtexter?”, ”Vilka normer framträder i sångtexter som sjungs på förskolan?”   samt ”Hur beskriver förskollärarna att sångtexter kan användas som ett arbetssätt för att motverka stereotypa normer?” besvarats.      Studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom fokusgruppsamtal med förskollärare som valts ut genom ett ändamålsenligt urval utifrån deras kunskaper och erfarenheter. Studien är inspirerad av ett normkritiskt perspektiv och genom en tematisk analys har empirin analyserats och skrivits fram utifrån tre olika teman. Dessa teman är genus, kropp och etnicitet som handlar om vilka olika normer som förekommer i sångtexter. De andra temana är jämlikhet som förhållningssätt samt didaktiska val i förhållande till sångtexter som kopplas till resultatet av hur förskollärarna beskriver att de arbetar med sång som ett pedagogiskt verktyg för att motverka stereotypa normer redovisas. Studiens resultat visar på olika normer som förskollärarna belyser i de sångtexter som de sjunger i förskolan. I resultatet lyfts även flera betydelsefulla faktorer för det normkritiska arbetssättet där förskollärares kompetens, deras didaktiska val samt förhållningssätt har en betydande roll.