The aim of this bachelor thesis is to examine the library phenomenon singing with your baby as language and reading promotion by applying a family literacy perspective. The ambition is to explore the possibility that singing, through the support of a library activity, can help families develop their family literacy. Thus, contributing to knowledge of the events opportunity for early literacy development.  According to the psychologist Bruner (1983) the parents play a great role for the development of the child’s language. Inspired by that thought this bachelor thesis method of examination was to interview six parents whilst visiting a singing activity at their public library and to conduct a participant observation of the activity. Through this collected data, the aim was to understand the parents experience and find patterns in their answers. The data was then analysed from a sociocultural perspective. Public libraries face a great opportunity to support family literacy when parents visit the library as participants of the popular singing activity singing with your baby. Little research has been made in this specific topic, although some research has shown the benefit of library engagement with family literacy and other studies has demonstrated the advantages of singing as a method for language development. The study led to a distinction between parents who actively practiced language development with their child and visited the library activity in the pursuit of that realization. There were also parents who searched for inspiration within the singing activity. These parents were not clueless of the advantages of language development practice but rather disclosed the struggle that parenthood can be when facing the silence that can only be broken by a dedicated parent. One of the conclusions of this bachelor thesis is that when the goal is somewhat unclear, the practice is even harder to implement. By establishing singing with your baby as a family literacy practice, librarians can strengthen the parents view of singing as a language and reading promotion.

Detta arbetes syfte är att undersöka textens inverkan på den musikaliska strukturen och den musikaliska strukturens inverkan på texten.  Jag har alltid haft en passion för låtskrivning inom genrerna rock och pop, och under min tid på musikhögskolan i Piteå har jag blivit intresserad av samspelet mellan text och musik i låtskrivningsprocessen. För detta syfte har jag skrivit fyra låtar, där jag på två av dessa lät texten och de textliga idéerna styra den kreativa processen, och på resterande två gjorde motsvarande gällande den musikaliska strukturen. Musiken till samtliga låtar skrevs med elgitarr som huvudsakligt instrument. De resulterande låtarna spelade jag sedan in. Jesper Nilsson spelade trummor på samtliga, jag sjöng och spelade gitarr och bas på alla förutom en där jag bara spelade bas och sjöng. Därefter mixade jag dessa inspelningar. Under mixningen försökte jag förstärka de kreativa val jag gjort under låtskrivningen genom sounds, och vad jag såg som stilenliga beslut. Resultatet blev fyra låtar jag känner mig personligt nöjd med. Min upplevelse är att en konstnärlig process ledd av textliga idéer ledde till mer musikteoretiskt komplexa låtar. Min misstanke är att detta är för att jag var tvungen att tänka mer aktivt på musiken än jag vanligtvis gör, eftersom den specifikt skulle “matcha” textens innehåll och känsla. De musikaliskt styrda låtarna var mer bekväma för mig att skriva, men jag blev inte lika nöjd med resultatet. Arbetet har gett mig en ökad förståelse i vad gäller kunskap om min personliga kreativitet, men även ämnet låtskrivning som helhet. Jag har fått insikter och lärdomar jag tror kommer bli användbara i mitt kreativa skapande under resten av mitt liv.

One thing that has inspired me about film music is that it has always managed to easily pull me into a different reality. In this essay I have gone deeper into different methods of convey- ing storytelling through music. I have composed nine songs to four different filmmakers materials. This was performed at KMH the 6th of April. I did some thorough research before composing, which affected my way of approaching the music. The methods I used was proven helpful for me, not only in a compositional stage, but useful also in my vocal interpretation, when conveying the material to a band and when thinking about how the concert was going to be executed. I will use these methods further in my work as a singer and composer.

Barkhamn Nina (2015). Estetiska uttrycksformer i förskolan – strategier för barns språkutveckling. Förskollärarutbildningen, Malmö högskola. Detta examensarbete har sitt syfte genom att undersöka om pedagoger inom förskoleverksamheten arbetar med de estetiska uttrycksformerna i samband med barns språkutveckling, för att på så vis kunna bidra till barnens utveckling och lärande i enlighet med förskolans strävandemål. I min studie har jag utgått från att se barnen ur ett sociokulturellt perspektiv då det är relevant till mitt ämne som studien baserar sig på. Jag använder mig av aktuell forskning och teori, observationer samt kvalitativa intervjuer med pedagoger på två olika förskolor i Malmö. Pedagogerna beskrev i de kvalitativa intervjuerna vikten av användningen av pedagogisk dokumentation i förskolan som verktyg för att möjliggöra och synliggöra barnens språkutveckling vid estetiska uttrycksformer. Pedagogerna som intervjuades var överens om att estetiska uttrycksformer i förskolan var ett gynnsamt sätt för barnen att utveckla sin språkutveckling, och var även överens om att de inte används i så stor utsträckning som det skulle kunna göras. Resultatet av min studie visade mig att estetiska uttrycksformer används som ett redskap för stimulans av barns språkutveckling, men att det skulle kunna användas mer i verksamheten. De estetiska uttrycksformer som förekom mest i de två olika förskolorna jag genomförde min studie på var teater, rollspel och musik, sång rim och ramsor.

Syftet med denna studie är att utforska och utveckla min förmåga att sjunga utryckfullt när det ges kort instuderingstid. Ambitionen är att förbereda mig inför ett så kallat sekunda vista-prov där gestaltning av text och musik är i förgrunden. Hur ser processen ut när jag försöker utveckla min förmåga att väva samman text och musik vid ett ge- staltningsprov med kort förberedelsetid? Under sammanlagt 6 veckor övades olika färdigheter rörande sekunda vista, prima vista, gehör, textlig och kroppslig gestaltning. Övningen skedde dagligen med stöd från en egen utformad lista: Träna intervall utan ord, sjunga intervall utan ord men med olika uttryck, sjunga korta melodifraser utan ord med olika uttryck, läsa korta fraser och gestalta texten, sjunga korta fraser och gestalta texten musikaliskt samt med en mobil-app kallad Ella. I slutet av varje vecka spelades en kortare tysk romans in där 40 minuter gavs som förberedelsetid. Roman- sen skulle för mig vara sedan tidigare helt okänd. I sammanfattningen av studiens ge- nomförande kan det konstateras att jag främst lägger fokus på att sjunga rätt toner, att sjunga med god sångteknik och att jag försöker få med ett kroppsligt uttryck vilket då blir på viss bekostnad av det musikaliska uttrycket. / The purpose of this study is to explore and develop my ability to sing expressively when given a short rehearsal time. The ambition is to prepare myself for a so-called secunda vista-test where the performance of text and music is in the spotlight. What does the process look like when I try to develop my ability to weave together text and music with very short preparation time? For a total of 6 weeks, various skills were practiced concerning secunda vista, prima vista, aural training, textual and physical ex- pression. The practice took place daily with the support of a prepared list: Practice intervals without words, sing intervals without words but with different expressions, sing short melodic phrases without words with different expressions, read short phrases and shape the text, sing short phrases, and shape the text musically, and with a mobile app called Ella. At the end of each week a short German lied was recorded where 40 minutes were given as preparation time. The lied was to me completely un- known before. In the summary of the study, it can be identified that my focus is mainly on singing the right notes, singing with good singing technique, and trying to get a physical expression, which then becomes at some expense of the musical expression.

Förskolan spelar en viktig roll för barns språkutveckling, där sång och musik är viktigaverktyg och uttryckssätt. Trots det används sång och musik mestadels spontant utan tydligtsyfte eller mål. Syftet med studien är att förstå och beskriva hur förskollärarnas förhållningssätt till sång och musik påverkar hur det används som ett pedagogiskt verktyg för barns språkutveckling. Studien utgår från ett sociokulturellt teoretiskt ramverk och en socialkonstruktionistisk epistemologi. Empirin samlades in genom individuella intervjuer av semistrukturell karaktär för att synliggöra förskollärarnas förhållningssätt och perspektiv. Resultatet visar att förskollärarna tillämpar ett förhållningssätt där sång och musik inte används till sin fulla potential. Spontana oreflekterade musikaktiviteter initierade av barnen utgör majoriteten av musikundervisningen i förskolans verksamhet. Förskollärarnas förtroende till den egna förmågan är till viss del bristande och resulterar i att sång och musik inte får den plats den behöver i undervisningen.

Den engelska kompositören Rebecca Clarke (1886–1979) komponerade vokalmusik med stor skicklighet och kvalitet men hennes verk är inte allmänt kända. I detta konstnärliga examensarbete analyseras ett av hennes viktigaste verk för soloröst och piano; The Seal Man (1922). Det är en romans som är baserad på en gammal keltisk legend om en man som är till hälften säl. Studien riktar fokus på Clarkes impressionistiska kompositionsstil och textens relation till musiken. Detta analyseras metodiskt genom instudering av partitur och läsning av författaren John Masefields (1878–1964) text som Clarkes The Seal Man är baserad på. Studiens resultat påvisar Clarkes skicklighet att i sin komposition gestalta olika karaktärer och stämningar i texten genom musikaliska medel samt influenser från Claude Debussy som var en av impressionismens främsta kompositörer. För mig som sångerska har noggrann analys av Clarkes stil och textens relation med musiken varit till stor hjälp för att uppnå min egna konstnärligt mogen interpretation av sången The Seal Man. / <p>Programm:</p><p>Rebecca Clarke - The Seal Man</p><p>Gösta Nystroem - Själ och landskap 1. Vitt land, 2. Önskan, 3. Bara hos den...</p><p>Benjamin Britten - On this Island Op. 11, 1. Let the florid music praise!, 2. Now the leaves are falling fast, 3. Seascape, 4. Nocturne, 5. As it is, plenty</p><p></p><p>Emmi Kauppinen, sopran</p><p>Chiara Schmidt, piano</p>

Studiens syfte är att undersöka förskollärares tankar kring att använda sig av sång och musik för att främja små barns språkutveckling. Studien utgår från två frågeställningar: på vilka sätt använder förskollärare musik och sång för att stödja barnen i deras språkutveckling och, i vilka situationer sker detta. Metoden vi har använt oss av är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Detta har vi gjort för att få utförliga svar och få en inblick i på vilka sätt förskollärarna använder sig av sång och musik för att utveckla barns språk. Vi har intervjuat 6 förskollärare från 3 olika kommuner därefter transkriberades intervjuerna för att kunna analyseras och besvara studiens frågeställningar. I resultatet av intervjuerna framkommer det att sång och musik är en stor del i förskolan och används dagligen i språkutvecklande syfte men även för att skapa ett lustfyllt lärande tillsammans med andra. Eftersom intervjuer har använts i studien grundar sig resultatet i förskollärarnas egna ord om hur de använder sig av sång och musik som språkutvecklande och inte hur de faktiskt gör. Flera av förskollärarna anser att de inte har tillräckligt med kunskap eller utbildning inom ämnet musik vilket kan leda till att variationen blir begränsad. Samlingen är ett tillfälle där alla intervjuade förskollärare använder sång och musik både som språkutvecklande och som en social stund där barn lär av och med varandra.

Studiens syfte är att undersöka hur några förskollärare uttrycker vad sång har för mening i förskolan. Frågeställningarna som har besvarats lyder: I vilka sammanhang används sång i förskolan? Hur beskriver förskollärare deras upplevelser av vad sång har för syfte i förskolan? Studien har genomförts genom en kvalitativ metod, med utgångspunkt i sex semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Den teoretiska utgångspunkten är fenomenologi och resultatet har bearbetats utifrån begreppen: mening, erfarenheter och upplevelser. Resultatet visar att sångens mening kommer till uttryck på en variation av sätt eftersom varje människas upplevelser är unika. Ett av dessa sätt att förstå sångens mening beskrivs som en pedagogisk mening som är riktad mot ett lärande. Resultatet visar alltså dels på hur sången används som ett hjälpmedel för lärande och utveckling. En annan beskrivning som lyfts är sången som ett relationellt meningsskapande som bidrar till glädje. Resultatet visar även att förskollärarnas tidigare erfarenheter och upplevelser av sång påverkar sångens mening i förskolan. Slutsatsen landar i att sången har en betydelsefull mening som bör prioriteras.

<p><strong>Examenskonsert Hanna Andersson, sång</strong></p><p><em>18 maj 20.00</em></p><p><em>Kungasalen</em></p><p> </p><p><strong><em></em></strong></p><p><strong><em>Kulning</em></strong></p><p>Fritt med inspiration av Karin Edvardsson Johansson, Transtrand, Dalarna</p><p> </p><p><em><strong>Om berg och dalar</strong></em></p><p>Norsk Trad, förekommer även i Värmland</p><p><em><strong> </strong></em></p><p><em><strong>Valsen för den jag väntat</strong></em></p><p>egen komposition - Hanna Andersson</p><p> </p><p><em><strong>Uti friska gräset</strong></em></p><p>efter Ulrika Lindholm, Frostviken, Jämtland, arr Tonå</p><p><em><strong> </strong></em></p><p><em><strong>De rosor och de blader</strong></em></p><p>efter Johannes Andersson och Alfred Lindroos, St Pellinge, Finland, arr Tonå</p><p> </p><p><em><strong>En Midsommarafton</strong></em></p><p>efter Elvira Söderlund, Malung, Dalarna</p><p> </p><p><em><strong>Banks of Sullane</strong></em></p><p>Irländsk trad, efter Niamh Parsons, Irland</p><p> </p><p><em><strong>Kings Shilling</strong></em></p><p>Iain Sinclair</p><p> </p><p><em><strong>431-Halling</strong></em></p><p>egen komposition - Hanna Andersson</p><p> </p><p><em><strong>Polska e Anna-Brita Jonasdotter,</strong></em></p><p>Seglora, Västergötland</p><p> </p><p><em><strong>Så råder jeg alle</strong></em></p><p>Efter Magnhild Havdal Almhjell, Tingvoll, Norge</p><p> </p><p><em><strong>2-takts valsen</strong></em></p><p>egen komposition - Hanna Andersson</p><p> </p><p><em><strong>Nu haver denna dag</strong></em></p><p>Trad koral, variant från Rättvik</p><p></p><p><em><strong>Jag havde mig en vän</strong></em></p><p>efter Magnhild Havdal Almhjell, Tingvoll, Norge</p><p> eget arrangemang</p><p> </p><p>Medverkande:</p><p>Hanna Andersson, Sång</p><p>Albin Myrin - Klarinett</p><p>Annie Björkman - Sång</p><p>Annie Engvall - Sång</p><p>Alfred Gefvert - Dragspel</p><p>Christian Mohr Levisen - Vevlira, Cittern</p><p>Henriette Ambaek Flach - Fiol</p><p>Ingrid Rodebjer - Sång</p><p>Maja Kamne - Sång</p><p>Margrete Nordmoen - Sång</p><p>Pär Holmberg - Piano</p><p>Siri Flensburg - Sång</p><p></p><p>Konserten i Kungasalen den 18 maj 2022 dokumenterades genom filmning.</p>