Detta självständiga arbete utforskar min egen interpretationsprocess och musikaliska gestaltning av stycket O wüsst’ ich doch den Weg zurück tonsatt av Johannes Brahms (1833-1897), text av Klaus Groth (1819-1899) utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Insamling av data har skett under en termin med hjälp av loggbok och videoinspelning. Syftet med denna studie är att få en större insikt i, och förståelse för vad ett interpretationsarbete innebär. Analysresultatet visar att interpretationsprocessen innehåller många olika moment och delmoment som sammanfattats i dessa sex teman: Översättning och tolkning, uttal och textning, inre scenografi, musikaliska uttrycksmedel, memorering samt samspel med pianist. Resultatet diskuteras därefter i relation till tidigare forskning och bakgrundslitteratur inom området. / This study explores my own assimilation process, and musical interpretation of the piece O wüsst’ ich doch den Weg zurück composed by Johannes Brahms (1833-1897), text by Klaus Groth (1819-1899) from a hermeneutic perspective. The data was gathered during one semester and has mainly been taken down in form of a logbook and at some selected occasions video recording was used. The purpose of this work is to find out what an interpretation process can include and how it might be structured in order to be able to develop the interpretational process. The results of this study show that the interpretation process includes many different elements, which is summarized in six themes: Translation and interpretation, pronunciation and articulation, musical expressions, internal imaging, memorization and interaction with the pianist. The results are then discussed in relation to previous research and literature.

I följande studie är syftet att bilda kunskap om förskollärares upplevelser av barns spontana musicerande i förskolan. Hur beskriver förskollärare sina upplevelser av barns spontana musicerande och hur upplever de sin roll i detta? Detta har undersökts med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med utbildade förskollärare som arbetar inom förskola. Den teoretiska utgångspunkten i studien är fenomenologisk, vilket innebär att vi vill försöka förstå barns spontana musicerande utifrån förskollärarnas perspektiv. Det är förskollärarnas upplevelser som är det viktiga och därför måste vi som forskare försöka bortse från vår förförståelse om detta fenomen. Det framkommer i resultatet att barns spontana musicerande är något positivt och att barn spontant musicerar när de känner glädje men också trygghet. Förskollärarnas roll i detta är att uppmuntra och inspirera barnen bland annat genom att ha en positiv inställning till musik samt att själva musicera.

No description available.

Är det självklart vilka låtar som skall behandlas under musiklektionerna? Är en bra låt alltid en bra låt när det kommer till själva lärandet? Denna uppsats fokuserar och tar upp just detta. Vad tycker och värderar musiklärare som viktigt när de väljer låtar och repertoar för kursen Instrument eller sång på gymnasiet? Detta kopplas sedan samman med Lucy Greens teorier kring det informella och formella lärandet, som till exempel handlar om elevers egna inflytande över musiken och deras egna inflytande över musiklektionernas repertoar. Denna uppsats är främst grundad i kvalitativa metoder. De utvalda lärarnas tankar och idéer är insamlat ifrån en internet - enkät där frågorna var mer eller mindre öppna. Uppsatsen tar enbart upp de utvalda musiklärarnas perspektiv på syftet och frågeställningen. Resultaten visar att lärarna väljer deras material/repertoar mycket efter vad som skall behandlas och tas upp enligt styrdokument och läroplan. Det informella lärandet i klassrummet är mer eller mindre lika synligt och styrande som det formella lärandet. Resultaten visar också på att musiklärarna i min studie inte samarbetar och samtalar med varandra när det kommer till faktorer som handlar om musikval och repertoar. Dock är deras tankar och funderingar kring vad som är viktigt när det gäller musik och repertoar i klassrummet väldigt lika varandras.

Syftet med följande undersökning är att få ökad insikt om hur lärare i Svenska för invandrare(sfi) gör när de använder sång i språkinlärningen, vilka sånger de väljer, vilka övningar detillämpar på dem samt hur de anser att arbetssättet mottagits hos eleverna. Det är en kvalitativstudie och sju lärare har medverkat med information. Genom intervjuer och e-postkorrespondenshar empiri samlats in. Studiens samlade data analyseras med utgångspunkt i ett sociokulturelltperspektiv på lärande.Informanternas svar ger en lång lista på användbara sånger de tycker om och hur dearbetar med dem i klassrummet. De väljer sånger med texter på elevernas nivå som samtidigtövar något av de moment man i övrigt arbetar med i undervisningen. Många användersångens ljud och rytmer till uttalsträning. Sånginslagen har överlag gett mycket positiv responshos eleverna.En förhoppning med studien är att språklärare ska inspireras till att använda sånger isamband med inlärning av svenska språket. Arbetets bilaga inrymmer av det skälet en extranoggrann redogörelse för i studien angivna sånger.

No description available.

Studien undersöker hur helhetsuppfattningen av en text eventuellt varierar beroende på vilken medieringsform som används under arbetet med texten. Talad prosa, rytmisk ramsa och sång är de tre olika medieringsformerna och dessa har agerat arbetsmetod i var sin grupp med förskolebarn. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan medieringsformernas förmåga att få barnen att lära sig texten. Eftersom det är skillnad på att lära sig en text och att förstå en text har studien även undersökt om förmågan att förstå innehållet av texten varierar mellan grupperna. Skillnaden kring textförståelsen visade sig dock vara svårare att definiera.

I tidigare musikproduktioner har jag lagt mycket tid på att skapa välljudande kompositioner och arrangemang, men sällan låtit sången komma i första rummet. Syftet med den här uppsatsen och dess tillhörande konstnärliga arbete är att bidra till att skapa en fördjupad förståelse av hur man i processens alla delar lyfter fram sången i en musikproduktion. För att undersöka detta har jag skrivit tre låtar, som jag har låtit en referensgrupp lämna synpunkter på. Under skrivprocessen undersökte jag några specifika områden nämligen tonarter, dynamik, språk och text, och melodispråk. Gällande arrangemang jobbade jag med att låta melodier göra rum för sången, reflektera textens budskap i känslan av arrangemanget och matcha energin i sånginsatsen med energin i arrangemanget. När det kommer till inspelningen lade jag stort fokus på att förbereda och genomföra inspelningen av leadsången, för att jag som sångare skulle ges så goda förutsättningar som möjligt. Redigeringsprocessen syftade till att sätta sången i centrum i ljudbilden. Resultatet, enligt mig och referensgruppen, blev att sången till största del spelar huvudrollen i kompositionerna och arrangemangen, men att den inte ännu ligger i centrum i mixen. / <p>Jag bifogar 3 stycken ljudfiler, där varje ljudfil innehåller utvalda delar av de låtar jag har jobbat med i den konstnärliga delen av mitt arbete. </p><p>Låtskrivare, arrangör, producent:- Helena Alin</p><p>Musiker:- Elgitarr/pedal steel/akustisk gitarr; Petter Alin- Bas; Douglas Hedström- Trummor; Jonatan Lindh- Piano; Julia Nilsson- Kör; Helena Alin, Mimmi Forsberg- Leadsång; Helena Alin</p>

Den här kvalitativa studien fokuserar på sånglärares exemplifieringar av övningar inom andning, stöd och avspänning vid sångundervisning. Det insamlade materialet består av intervjuer som spelats in med några sånglärare verksamma i södra Sverige där utgångspunkten har varit samtal kring övningar inom andning, stöd och avspänning. I studien framkommer det att sånglärarna har ämnes- och pedagogiska ämneskunskaper som kommit till uttryck under intervjuerna och det är bland annat att de använder sig av olika former och sätt att förklara samt visa det som ska läras ut så att det ska bli förståeligt för eleven.

I detta arbete har det gjorts en studie kring elevers motivation till att sjunga. Tidigare forskning kring motivation till att musicera tas upp samt motivationsteori inom inre- och yttre motivation. Fyra gruppintervjuer har gjorts med högstadieelever som går musikprofil med antingen klassisk inriktning eller popinriktning. Resultatet visar att det som i första hand motiverar till att sjunga är att det är roligt. Att få sjunga tillsammans med andra och känslan av att lyckas är andra faktorer som skapar motivation. Resultatet visar också att rädsla för att misslyckas och press från andra minskar motivation. Slutligen diskuteras resultatet mot tidigare forskning där begrepp som autenticitet behandlas och avslutas med en diskussion kring hur lärare kan hjälpa sina elever med deras motivation.