Syftet med denna studie är att se hur planering påverkar effektiviteten vid instudering av ny repertoar. Denna studie har ett designteoretiskt perspektiv och är baserad på idéer från personer så som Robert Schenck, Gunnar Lif, Harald Jørgensen, Johannes L. Hatfield och Roger Säljö. Jag använde mig av videoobservation samt loggbok för att dokumentera och analysera läroprocessen. I resultatet beskrivs vilka teckenvärldar och resurser som använts, vilka didaktiska metoder som använts samt vilken av de två strukturer som jämförts som fick bäst resultat. Några av de teckenvärldar och resurser som användes var kroppen, rösten, piano, iPhone och appen iReal, nothäfte, notställ och spegel. Skillnaderna mellan teckenvärldar och resurser i de olika strukturerna var främst hur tiden disponerades och de verktyg som behövdes för att hålla tiderna. De didaktiska metoder som användes var uppsjungning, repetition, scaffolding, ökande svårighetsgrad och instudering av harmonik. De skillnader som fanns var bland annat hur tiden disponerades och hur melodin instuderades. Den planerade övningen gjorde att låten blev instuderad snabbare och gjorde slutresultatet av låten bättre.  I diskussionen problematiseras resultatet för att komma fram till för- och nackdelar med de olika strukturerna. / The purpose of this study is to watch how planning affects the efficiency of the studying of new repertoire. This study has a design theoretical perspective and is based on ideas from persons as Robert Schenck, Gunnar Lif, Harald Jørgensen, Johannes L. Hatfield and Roger Säljö. I have used video observation and a logbook to document and analyze the learning process. In the results, it is described which modes and resources that have been used as well as which didactic methods that have been used. Also, which of the two structures that was compared got the best results.Some of the modes and resources that were used was the body, voice, piano, iPhone and the app iReal, sheet music book, music stand and a mirror. The differences in modes and resources between the two structures was primarily how the time was disposed and the tools needed to keep the time. The didactic methods used were a singing warm-up, repetition, scaffolding, an increasing difficulty and studying of the harmony. The differences that existed were among other things, how the time were distributed and the way the melody was learnt. The planned practice made the studying of the song faster and made the end result better. In the discussion, the results are problematized to understand the pros and cons of the two structures.

Denna studie grundar sig i ett intresse för sång och sångteknik som berör begrepp som genrer, sound och effekter. I enlighet med mitt yrkesval som sångpedagog har även ett intresse för läromedel i sång varit till grund för detta arbete. Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur ett eget sångundervisningsmaterial konstruerat för en specifik kurs på gymnasiet uppfyller sitt syfte. De frågeställningar som har styrt arbetets gång har behandlat hur en konstruktion av ett sångundervisningsmaterial kan gå till samt hur ett sångundervisningsmaterial kan användas av elever. Detta är delvis ett gestaltande arbete och en kvalitativ studie. Studiens metoder utgörs av aktionsforskning och intervjuer samt prövande av sångövningar och läsning av relevant sånglitteratur. Resultatet presenteras i två delar som besvarar de två frågeställningarna. Första delen av resultatet är ett sångundervisningsmaterial som belyser valda sångtekniska aspekter genom egna konstruerade genrepaletter. Andra delen av resultatet belyser elevernas tankar om sångundervisningsmaterialet.

Engelskämnet bör ses som centralt i skolan då det har en del i elevernas kommande yrkesliv i och med den globalisering som sker i vår värld. Forskning pekar på att musik och sång kan bidra till en mer stimulerande och avslappnad miljö i de yngre skolåren. Detta examensarbetet syftar till att undersöka hur sång, musik, rim och ramsor kan användas i engelskundervisningen för elever i årskurs F-3. I undersökningen är lärares perspektiv i fokus, där deras åsikter om hur och varför de använder sång, musik, rim och ramsor i engelskundervisningen är centrala. Att undersöka detta kan ge insikt i hur sång, musik, rim och ramsor används då tidigare forskning påvisar att det inte nyttjas i den utsträckning som det finns möjlighet till. Undersökningen genomfördes med enkäter och intervjuer med olika lärare. Den insamlade datan analyserades sedan utifrån innehållsanalys och multivariat analys. I analysen tillämpades Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt Ashers teori, total physical response. Resultatet visade att förekomsten av innehållet var vanligt och lärarna i studien var positivt inställda till användningen av sång, musik, rim och ramsor. Lärarna i studien såg även ämnesinnehållet som ett bidrag till lärande samt att det var ett lustfyllt sätt för eleverna att lära sig engelska på. Trots att lärarna i huvudsak var positivt inställda till ämnesinnehållet så såg de även nackdelar då de menar att eleverna kan tappa fokus och lektionerna kan bli röriga. Ämnen för fortsatt forskning kan vara att belysa elevperspektivet samt att mer utförligt undersöka verkningsfulla metoder inom sång, musik, rim och ramsor. / <p>Engelska</p>

Denna uppsats kommer behandla instuderingen och interpretationen av Thea Musgraves sångcykel Songs for a Winter’s Evening (1995). Till verket har Musgrave valt texter av den skotska nationalskalden Robert Burns. De fristående texter hon har valt ut ska tillsammans bilda en historia om en kvinnas liv. Från den unga kvinnan som längtar efter vuxen kärlek till den åldrande kvinnan som upplevt livslång kärlek. Dessa texter skrev Burns till befintliga folkmelodier och skapade därigenom nya ballader. Då jag blev tillfrågad om att framföra denna sångcykel på en konsert den 28 januari 2018 så valde jag att fördjupa mig i verket och även skriva mitt examensarbete om sångerna. Syftet var att genom analys av text och musik i kombination skaffa mig så pass mycket insikt och kunskap i detta verk som krävs för att framföra det på en hög nivå. I analysdelen av denna uppsats framgår det hur jag har arbetat med Songs for a Winter’s Evening ur ett tolkningsperspektiv samt i sammanhang där jag tar upp liknande kompositioner som är baserade på samma folkmelodier. Genom att arbeta på detta sätt med de här sångerna har jag utvecklats både musikaliskt och tekniskt. Jag har kunnat framföra cykeln på en hög nivå och kommer genom fortsatt arbete kunna utvecklas ytterligare. / <p>Medverkande var sopran Amanda Liljefors, dirigent Glenn Mossop och Orkester Filialen.</p><p>På konserten framfördes <em>Songs for a Winter's Evening </em>av Thea Musgrave, <em>Tam O'Shanter Overture </em>av Malcolm Arnold och <em>Symphony in E minor 'Gaelic' </em>av Amy Beach.</p><p></p>

Det kan finnas många svårigheter med att hitta ord för vad man vill lära sig när det gäller något man ännu inte har kunskap om. Studiens syfte är att undersöka hur en sångare kan arbeta med rösten utifrån ett givet sångideal och hur det i sin tur kan påverka det individuella soundet. I denna rapport syftar sound på den sångteknik sångare medvetet eller omedvetet väljer att använda vid sång av olika slag. Studien genomfördes genom sångteknisk analys av en vald låt, Halo, tillsammans med ett valt sångideal, Beyoncé. Analysen fokuserades kring ansatser och frasslut samt begrepp från två valda sångtekniker, Estill Voice Training System och Complete Vocal Technique. Till studien finns även klingande material i form av två inspelningar av låten som gjordes för att tydliggöra eventuella skillnader av röstanvändning. Den ena genomfördes innan undersökningen påbörjades utan sångtekniska ramar och den andra inspelningen genomfördes efter att undersökningen var slutförd och skulle återspegla liknande sångteknik som sångidealet. Resultatet visar att det finns många positiva effekter av att ha sångliga förebilder men att det också förutsätter ett sunt förhållningssätt till att öva upp vissa förmågor. En del av att nå sina mål kan vara att få handledning och hjälp för att komma vidare.  Då rösten är ett organiskt och dynamiskt instrument kan det användas därefter med dess ytterligheter. Till detta krävs ibland ett mod att våga utveckla dessa färdigheter och att gå utanför hur man är van vid att sjunga.

This thesis explores how the phenomena of ”singing situations” are made visible through pupils and music teachers' experiences of music education in a Swedish school, through an existential philosofical gender perspective. A basic point of departure in the thesis is that singing development is possible to evolve for all humans, similar to the latest curriculum for the music subject in elementary school in Sweden. The thesis can be positioned within four research areas: gender research in Swedish school, vocal- and voice research, gender related music education research and gender related music education research on singing. The latter research area constitutes the area in which the present dissertation is closest positioned to. Several researchers whose research is positioned in the area of gender related music education research expresses the need for more research similar to their own contributions.   Within the study, five field visits have been conducted over two years involving seventyone students and five music teachers. The study includes observations and interviews, as well as sound recording and notes, and has focused solely on singing situations - situations in which singing appears in the participants' experiences in different ways. It was of research interest to meet pupils with experience of voice changes during puberty, as the majority of previous research presents the voice change as an experience that primarily or only boys experience. A very limited minority of research investigates how girls experience the voice change during puberty. The empirical data has been analyzed through seven phenomenological steps.   The overall results show that all students sing and that many enjoy singing in school, with exception for one girl. The teachers' basic starting point in their teaching is to treat singing ability as possible to develop for all students. According to the teachers' basic view of singing ability as transcendence, the result shows that different gendered normative and structural aspects surround the pupils and teachers. The results also show how these aspects impacts pupils choices in the singing situations, and that some students are given greater opportunities to transcend in their vocal learning than others. The results are discussed through themes that arise within the results, mainly: subjective and intersubjective experience through singing, habitual singing, norms of restraint and imitation, girls' and boys' singing situations, views on the singing body as factuality or freedom in relation to gender, as well as the creation of alternative rooms in singing situations.

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom ökar i världen. Demenssjukdom försämras progressivt och ger en dödlig utgång. God omvårdnad är den viktigaste åtgärden idag. Sjuksköterskan har det yttersta ansvaret för omvårdnaden och implementering av nya metoder. Tidigare studier påvisar att alternativa omvårdnadsåtgärder kan vara ett gott komplement till sedvanlig vård för patientgruppen. Det är tidigare känt att musik främjar hälsa hos människan.  Syfte: Att beskriva musikens betydelse i omvårdnaden av personer med demenssjukdom samt att granska hur musiken har använts i inkluderade artiklar.  Metod: En beskrivande litteraturstudie, baserad på 14 artiklar, totalt sju kvantitativa, fem kvalitativa samt två av mixad ansats.  Huvudresultat: Musik minskade beteendemässiga och psykiska symtom vid demens, var en källa till glädje och sinnesro. Mänsklig kontakt, interaktion och relation sågs stärkas. Musik hade en distraherande funktion och användes vid observation och bedömning av patientgruppen. Musik förmedlades individuellt eller i grupp av musikterapeuter, musiker och vårdare. Musiken förmedlades via CD-spelare, MP3-spelare, sång, konserter och musikterapi. Musiken var i form av bekanta sånger, professionellt utformad- eller individanpassad efter patientgruppen.  Slutsats: Musik i omvårdnaden av personer med demens sågs ha övervägande positiv betydelse. Kunskap kring musikens betydelse i omvårdnaden kan underlätta och förbättra demenssjukvården. Litteraturstudien kan tyda på att musik kan verka som ett gott komplement till sedvanlig vård. Musik tycktes ha positiv betydelse oberoende av hur musiken hade använts. Fortsatt forskning kring musikens betydelse i omvårdnad samt hur musiken har använts kan ses betydande för att utveckla demensvården. / The number of people with dementia increases in the world, is a progressive disease and gives a fatal outcome. The most important measure is to provide good care. The nurse's role includes the overall responsibility for the care and the implementation of new methods. Studies have shown that alternative care can be a good complement to ordinary care for this group of patients. In previous studies music has shown positive results in promoting health in humans.

No description available.

Total Physical Response, TPR 1, är en inlärningsmetod som bygger på att läraren förmedlar instruktioner på engelska genom aktiviteter där rörelser, lekar, sång eller bilder ingår. Eleverna visar gensvar genom att uttrycka förståelse där kroppsspråket används i form av gester, miner och andra rörelser. Tidigare utländsk forskning indikerar positiv effekt vid användning av TPR i engelskundervisningen därav har ett intresse hos mig väckts för TPR som forskningsområde. Syftet med studien är att undersöka tillämpningen av TPR-metoden i engelskundervisning inom årskurser 1–3. Frågeställningarna är:  Hur definierar engelsklärare i studien TPR-metoden?  På vilket sätt appliceras TPR i undervisningen inom årskurserna 1–3 enligt engelsklärare i studien?  I vilken omfattning beskriver studiens engelsklärare användningen av TPR-metoden i undervisningen inom årskurserna 1–3? Studien utgörs av sju halvstrukturerade intervjuer med verksamma engelsklärare inom årskurserna 1–3 i två kommuner i Svealand. I resultatet framkom det att flera av lärarna i studien saknade vetskap om TPR-metoden men trots det använder sig utav aktiviteter som innefattar rörelser, lekar, sång eller bilder i engelskundervisningen. Hur lärarna applicerar TPR i undervisningen diskuteras utifrån valda teoretiska perspektiv där bland annat filosofen John Deweys uttryckssätt learning by doing använts. / <p>Engelska</p>

Arnold Jacobs var en världsberömd tubaist och pedagog som utvecklade en metod som han kallade för song and wind. Metoden kopplades tydligt till vetenskapliga upptäckter inom fysiologi och psykologi och gick ut på att jobba med sång och mentala föreställningar och att använda luftflödet. I det här arbetet undersöks en praktiskt applicerad metod från Arnold Jacobs metod. Metoden går ut på att ta korta bitar musik och arbeta med dem genom fyra steg, sjunga, sjunga i huvudet, blåsa, sjunga i huvudet och trycka ner ventilerna och till sist spela på instrumentet. Resultatet följs upp genom omdömen från ett inspelningstillfälle före och ett efter arbetet med metoden samt loggbok av arbetets gång. Genom att arbeta med metoden förbättrades klang, intonation och träffsäkerhet och en oväntad positivt förändrad attityd uppkom som ledde till säkrare insatser, mer uttryck och energi. / <p>Den klingande delen utgörs av följande inspelningar: Inspelningstillfälle 1 orkesterutdrag, Inspelningstillfälle 1 Tomasi, Inspelningstillfälle 2 orkesterutdrag, Inspelningstillfälle 2 Jolivet och Tomasi. Coronavirussituationen vt 2020 har medfört begränsningar i inspelningsmöjligheterna. Inspelningen kan komma att kompletteras. </p>