Abstract svenska Studiens syfte var att undersöka hur sångundervisning idag tar sig an interpretation, med inriktning på musikergymnasium. Idag känner många sångelever till begreppet och har varit i kontakt med det i sin undervisning, men då jag själv utbildades var så inte fallet. Denna studie undersöker därför om och hur utveckling skett på området. Interpretation är även ett bekant begrepp för den som ägnar sig åt exempelvis musikal, eller opera, men det är inte lika vanligt att man talar om begreppet inom jazzvärlden, således har jag valt att inrikta mig på att undersöka de afro- amerikanska genrerna, och med det avses för det mesta pop, soul, jazz, visa, blues. Studien använder sig av intervjuer, deltagande observationer, samtal och litteratur. Jag har närvarat vid två musikgymnasium, och informanterna i studien är sångerskor och sångpedagoger inom afro-genren. Analysen visar att inom litteraturen på området rör det sig främst om metodik för musikal och/eller opera, dock är dessa metoder även anammade inom de afro- amerikanska genrerna för det mesta. De måste dock modifieras och användas annorlunda då sångare inom afro- genren oftast icke har så givna scenarion att förhålla sig till som inom opera och musikal, vilket jag upptäckt under mina deltagande observationer vid två musikergymnasium. Detsamma framgår i de intervjuer jag genomfört.  Undervisningen i interpretation blir således ett verktyg för att utveckla sin förmåga till uttrycksfullhet.   Nyckelord: sångare, interpretation, jazz, utbildning, musikal, opera, sång. / Abstract The purpose of the study was to investigate how teaching song deals with interpretation, especially in the afro- american genre and with focus on music-profiled high schools in Sweden. A lot of younger students of music and song today are familiar with the concept, but so that was not the case when I was a student, so I wanted to examine what methods are used, and how. The literature mostly revolves around interpretation in relation to opera and musicals, so I wanted to examine what methods are used in the afro- American genres, such as pop, soul, folk, jazz and so on. The difference being that in those genres you don’t have the same elaborate story or scene to relate to as you do in opera and musical. I went about the study in several ways, all informants involved are singers and/or song- teachers, and I have interviewed, and observed, and discussed and read literature in order to find out just how interpretation is integrated with the song- education of young singers of today.   The analysis shows that often the same methods are used as in dealing with opera and musical, but the expectations on how you use these methods vary, and it is often more used as a technique to develop your skills of how to be express full in your singing, than to how you should act on stage. What you lose in the afro- american genres is the given scenario that often opera and musical- students have to take into consideration.   Key- words: singers, interpretation, jazz, education, musical, opera, song

Föreliggande arbete inriktar sig på att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur sånglärares elevbemötande påverkas av elevens biologiska kön. Med hjälp av videoobservationer av lärarnas sångundervisning i kombination med semistrukturerade intervjuer med de observerade lärarna har olika teman framkommit i analysarbetet av lärarnas elevbemötande och uttalade uppfattningar kring kön och genus. Resultatet visar att den mest markanta skillnaden i lärarnas bemötande är hur mycket lärarna skrattar eller skämtar med eleverna. Lärarnas förhållningssätt till sångarens roll presenteras samt hur det påverkar lärarnas lektionsupplägg. Vidare behandlar resultatet hur det sociala samspelet mellan lärare och elev fungerar, hur uppmuntran och beröm ges samt hur lärarnas uppfattningar kring känslomässiga skillnader mellan pojkar och flickor tycks påverka sångundervisningen och lärarnas elevbemötande. I diskussionen behandlas bland annat hur genusordningen styrks genom såväl lärarnas elevbemötande som elevernas bemötande av lärarna samt hur normer och förväntningar färgar deras sociala interaktioner. / The purpose of the study is to, from a gender perspective, investigate how vocal teachers treatment of the student is affected by the student’s biological sex. With the help of video observations of the teachers vocal tutoring in combination with semi-structured interviews certain themes have emerged from the analysis of the teachers treatment of the students and stated views on sex and gender. The result shows that the most significant difference in the teacher’s attitude towards the students is the amount of teachers joke and laughter. The teachers approach towards the singers function is presented along with how that seems to affect the teachers approach towards vocal tutoring. The result also display how the social interaction appears between the teacher and students, how encouragement and praise is given and how the teachers perceptions on emotional distinctions between boys and girls are effecting the vocal tutoring and the teachers treatment of the students. In the chapter on discussion I present, among other things, how both teachers and students due to their attitude towards each other confirm the gender order and lastly how social structures and expectations affects their social interactions.

Detta självständiga arbete på avancerad nivå inom ämnet musikpedagogik tar upp frågor som berör formativ återkoppling och formativ bedömning. Syftet med uppsatsen är att försöka ta reda på vad lärare i gymnasiekursen Instrument eller sång menar med återkoppling, samt vad de ger återkoppling på och hur de sedan gör detta. Vad visar sig sedan syftet med själva återkopplingen vara och vilken funktion i sammanhanget har denna formativa bedömning? För att reda på detta har både intervjuer och observationer genomförts med verksamma lärare inom ämnet. Observationerna har som syfte att på en mindre men nära nivå försöka se det kommunikativa samspelet mellan lärare och elev. Teorin som hjälpt mig att analysera lärares och elevers kommunikation och som genomsyrar hela uppsatsen är dialogismen. Dialogismen kan ses som en övergripande eller grundläggande teori för meningsskapande i språk och kommunikation. Resultaten visar att lärarna är väl medvetna om återkopplingens makt i all undervisning. Lärarna som intervjuades och observerades arbetade med ett arbetssätt där de kontinuerligt återkopplade över vad de gjorde, vad eleven gjorde samt att de hela tiden försökte locka fram elevernas egna reflekterande tankar och idéer över elevernas egna kunnande och utveckling. Lärarna i studien uttryckte dock att det var svårt att veta vad de skulle säga och hur de skulle formulera sig på "rätt" sätt i sin återkoppling så att eleverna inte tog emot informationen som negativ kritik. Negativ kritik kunde, enligt lärarna, i sin tur göra att eleverna tappade motivation. Motivation var ett återkommande ord hos de intervjuade och en faktor som lärarna sade var väldigt viktig. Enligt lärarna saknades motivation hos många elever, detta kunde vara en av orsakerna att eleverna har svårt med att komma med respons, egna initiativ och återkoppla över sitt egna lärande i undervisningen. Förutom lärares egna ord så visade observationerna också att eleverna kom med väldigt kort och ofta icke substantiell verbal respons. Responsen fanns där, men till 90% av fallen så var det i form av klingande svar ifrån instrumentet.

Det här arbetet behandlar Dominick Argentos sångcykel The Andrée Expedition, ett verk som beskriver den historiska händelse i slutet av 1800-talet då tre svenskar med hjälp av luftballong försökte bli de första någonsin att ta sig till Nordpolen. Arbetet beskriver och utforskar den konstnärliga processen, instuderingen och framförandet av verket. Utgångspunkten ligger i den del av förberedelsearbetet som har skett innan den textliga och musikaliska instuderingen har påbörjats: utforskande och sammanställning av information som beskriver de tre personerna Salomon August Andrée, Knut Frænkel och Nils Strindberg. Syftet med arbetet är att utforska hur denna förberedelseprocess har påverkat framförandet av verket. Efter genomförda efterforskningar i texter och litteratur som behandlar dessa tre historiska personer har en karaktärsanalys genomförts. Denna analys har sedan satts i relation till det komponerade verket och således kompositörens tillvägagångssätt att beskriva och gestalta karaktärerna. Genom att utgå från dessa två förutsättningar har en tolkning av verket utkristalliserat sig. Studien har lett till slutsatser om värdet i att inte bara låta sig påverkas av impulser från det faktiska verket som ska framföras. Utöver den text och musik som verket utgör så finns det en mängd källor som kan ge upphov till tankar och inspiration som sedan leder till en personlig tolkning och ett intressant framförande. / <p>Dominick Argento</p><p>The Andrée Expedition</p><p>Viktor Rydén, baryton</p><p>Joakim Martinsen, piano</p>

Hur berättar man en historia med sin röst?   De flesta konstarter är berättande, och särskilt tydligt är det för de utövare som använder sig av ord som en del av sitt uttrycksmedel. Denna text är ett undersökande av vilka grundläggande drivkrafter som fört mig, från att vara ett nyfiket och spontant musicerande barn, till en skolad klassisk sångerska. Jag ställer mig frågan varför detta har varit och är viktigt för mig som person och hur min personlighet, i kombination med användandet av min röst, har påverkat och påverkats av mitt konstutövande.   Genom att använda mig av kunskaper inom berättarkonsten, såsom litteratur och skådespeleri, har jag vid instuderingen av Robert Schumanns sångcykel Frauenliebe und Leben op. 42, försökt finna en balans mellan det naturliga och det inlärda i mitt uttryck. Utdrag från varje sång lyfts fram och belyses utifrån textliga och musikaliska aspekter, likaså samspelet mellan sång- och pianostämman.    Vidare undersöker jag hur jag kan gestalta känslor och idéer från en annan tid, utan att sätta min nutida moraliska uppfattning främst. Denna frågeställning tar jag upp i samband med en kortare djupanalys av samtiden kring Clara och Robert Schumann, och denna analys har även färgat interpretationen av verket på ett, för mig, intressant sätt.   Texten avslutas med ett avsnitt som behandlar begreppen bildning och intuition och hur dessa kan, eller bör, sammanstråla i ett professionellt konstutövande generellt, och med fokus på mina resultat under mitt arbete specifikt. Jag ställer mig även frågan vilka lärdomar jag dragit under arbetet, och vilken inverkan detta kan ha på mitt framtida konstutövande. / <p>Robert Schumann, Frauenliebe und leben op. 42</p><p>Kajsa Lindberg, sopran</p><p>Matilda Lindholm, piano</p><p></p>

An ethnological essay about two open daycares in Söderköping, one by the Swedish church and one by the community. -How to integrate refugees and there children in the social enviroment in the town.The benefits of the daily activites at the open daycares by singing and interacting with other children. In the ethnological essay I spend 3 days at the community daycare and 3 days at the daycare by the Church. After my field time I interview the daycare teachers and the priest about integration in the daycare. The essay has also got a interview with the civil servants at the social office in Söderköping aout integration. / En etnologiskt uppsats om integration på den öppna förskolan i Söderköpings kommun.Den ena öppna förskolan som bedrivs av kommunen och den andre öppna förskola som bedrivs av svenska kyrkan.-Vad finns det för fördelar med den öppna förskolans aktiviteter som sång och lekar för barn med utländsk härkomst för att lättare komma in i samhället.  Under min etnologiska fältstudie var jag 3 dagar på den kommunala öppna förskolan och 3 dagar på kyrkans öppna förskola. När min tid på fältet var färdig intervjuades förskolepedagogerna både i kyrkans öppna förskola och den kommunala öppna förskolans pedagoger och prästen inom kyrkans öppna förskola.För att få ett större förståelse om integration intervjuades några anställda ur socialkontoret.

Syftet med studien är att undersöka hur sångpedagoger beskriver att de arbetar med röstregister i sin undervisning, vilka olika röstbegrepp informanterna använder sig av samt hur de förklarar dessa för eleverna. Med denna studie vill jag få en bild av hur terminologin påverkar undervisningen när samma register förklaras på olika sätt. Jag har utgått från kvalitativa intervjuer för att på så sätt få en mer utförlig bild av sångpedagogers uppfattningar och handlingar. Jag har intervjuat fyra sångpedagoger i olika genrer för att se om det finns någon skillnad i val av begrepp utifrån vilken genre de arbetar inom. För att kunna tolka och försöka förstå informanterna på ett djupare sätt har jag använt mig av ett hermeneutiskt förhållningssätt. Jag har också analyserat datamaterialet utifrån ett didaktiskt perspektiv.   Resultatet visar att informanterna anser att det finns för många begrepp när det gäller röstregister och att det skulle vara bra att sortera upp dem och minska antalet på dem. Samtidigt anser informanterna att sången är viktigare än hanteringen av begreppen. Genom att förklara begrepp utifrån specifika genrer samt vara tydlig med vad ett register är skulle terminologin kunna berika undervisningen. / The purpose of this study is to investigate how vocal teachers work with vocal register in their teaching; which voice terms the informants use and how they explain these to the students. With this study I want to get a picture of how the terms affect the teaching, when the same register is explained in different ways. I have used qualitative interviews to get a more detailed picture of the vocal teachers’ opinions and actions. I have chosen four vocal teachers in different genres in order to find if there are different choices of words between the music genres they work in. To be able to interpret and understand the informants in a deeper way I have used a hermeneutic perspective. I have also analysed the data from a didactic point of view.    The results show that the informants find too many terms connected to the vocal register and that it would be good to categorise and minimize the number of them. At the same time the informants believe that the singing is more important than the use of the terms. Explaining the terms within the genre, and by making clear what a register is, should enrich the education.

Denna studie syftar till att utveckla kunskap om hur professionella klassiska sångare förbereder sig och hanterar scenframträdanden. Studiens frågeställningar har varit hur klassiska sångare uppfattar vikten av mental förberedelse inför scenframträdanden och vilka funktioner de uppfattar att mental träning och scenisk beredskap har inom sångutbildning på olika nivåer. För att få svar på mina frågeställningar använde jag mig av kvalitativa intervjuer med fyra professionella klassiska sångare.Resultatet visar att informanterna lägger stor vikt på instuderingsprocessen i sin mentala förberedelse inför ett scenframträdande. Instuderingen ska påbörjas i god tid innan en konsert och genomföras metodiskt med fokus på teknik, text, musik och scenisk utformning. Studien visade också att informanterna hade tydliga rutiner under konsert-/föreställningsdagen. Det som mentalt skulle hanteras för att lyckas med ett scenframträdande var att kunna vara i nuet och att omvandla nervositet till en kreativ energi. / The purpose of this study is to develop knowledge about how professional classical singers prepare for and handle performances. The questions of the study have been what classical singers regard about the importance of mental preparation before a performance, and what functions mental training and stage preparation have at different levels in vocal education. To find the answers to these questions I interviewed four professional classical singers.The result shows the importance of an accurate learning of the music, technique and expression prior to performance. The study also demonstrated that the informants had well- developed routines for the day of their performance. To make a mentally well-controlled performance, the informants had to be present on the stage, and be able to transform stage fright into creative energy.

Studien ville visa på sångens möjligheter i vårdandet. Med en växande äldre population i västvärlden, blir sökandet efter nya evidenta och effektiva vårdinterventioner viktiga. Sången tar med hela människan i vårdandet på människans villkor. En kvalitativ litteraturstudie genomfördes med tio vetenskapliga artiklar till grund. Innehållsanalysen resulterade i tre teman; Sången skänker medgång i samverkan, Sången genererar förhöjd livskvalitet samt Sången tangerar patientens livsvärld. Resultatet visar på att individen känner sig betydelsefull och delaktig i omvårdnaden. Sången är en evident och lättillgänglig omvårdnadsintervention som tar med hela människan på hennes villkor. Sången värnar samtidigt om människans värdighet, vilket kan leda till lindrande av hennes lidande. Människan sjunger från vaggan till graven i alla kulturer och formas där av sångens betydelse. Sången ryms i minnet, och styr människan att visa påverkan vid sångaktivitet. Detta leder ofta vidare till en djupare samvaro med ökad samverkan. / The study wanted to show the song possibilities in caregiving situations. With a growing elderly population in the western world, the searches for new and effective health interventions are important. The study shows that the use of song in caregiving is an evident and accessible care intervention for reaching the older person. Using the song in caregiving is an evident and accessible approach which includes the whole person on her condition. A qualitative literature study was conducted based on ten scientific articles. Content analysis resulted in three themes; the song brings success in collaboration, the song generates an increased quality of life and the song touches the patient's life world. The result shows that the individual feel involved, significant and protected in her dignity, which is a relief in suffering. Humans sing from the cradle to the grave in all cultures and it is in young years that she is formed of the songs meaning. The song fits in memory, and directs man to show the influence of singing activity. This often leads to a deeper understanding and increased interaction.

Uppsatsens syfte är att få en förståelse för hur pedagoger arbetar med musik tillsammans med barn i åldern ett till åtta år. Resultatet erhölls genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger. Undersökningen visade att pedagogerna tycker det är viktigt att använda musik tillsammans med yngre barn, men hur musik används i verksamheten varierade. Av resultatet framgick också att pedagogerna anser att musik är en artefakt i barns språkliga respektive motoriska utveckling. Litteratur som tagits fram för uppsatsen stärker pedagogernas svar. Den teoretiska ansatsen som valts för arbetet är det sociokulturella perspektivet och det pragmatiska synsättet. Detta för att musik är socialt och kan utövas med hjälp av praktiska aktiviteter.