In this project I have composed and arranged music for a concert, which was to be played with a combination of instruments never before tried by me. I have explored different approaches to composition and arranging with the goal of becoming more comfortable than earlier in this process. I am emphasizing a few different techniques for composing such as improvisation, randomization and limitation and I describe how I have used these when writing my new songs. Subsequently I explain how I have rearranged three of my older songs and also describe the implementation of rehearsals as well as the concert itself. Towards the end of my thesis I share my insights and experiences of the writing methods I have explored through the project. I point out what has worked out well and what can be improved in my upcoming projects. I reflect upon the importance of lyrics, meaningfulness and making use of what one already possesses. The project has had its setbacks but above all it has provided me with new attitudes and working methods which I will most likely benefit from in the future. / <p>Medverkande musiker: Clara Fornander (sång), Gustav Renberg (gitarr), Ester Thunander (fiol), Filip Magnusson (fiol), Tomas Sjödell (kontrabas), Edvin Fridolfsson (trummor).</p><p>Repertoar: 1. ”A dream within a dream” (C. Fornander), 2. ”The turning of seasons” (C. Fornander), 3. ”Continuation” (C. Fornander), 4. ”Lay your trust in me” (C. Fornander), 5. ”Hold me, unfold me” (C. Fornander), 6. ”Tamara” (C. Fornander), 7. ”Tidig morgon” - (C. Fornander, E. Södergran). </p><p>Youtube-länkar till låt 1-2 och 4-7:</p><p>1. https://www.youtube.com/watch?v=IIjawwWIHR8</p><p>2. https://www.youtube.com/watch?v=D7Qy7StCzeo</p><p>4. https://www.youtube.com/watch?v=LIsu2MHodGo</p><p>5. https://www.youtube.com/watch?v=yGk4aCE16KQ</p><p>6. https://www.youtube.com/watch?v=YTetLeU3i2c</p><p>7. https://www.youtube.com/watch?v=yu1E_7bAFi4</p>

Ljud, rytm och ögonkontakt är några av de viktigaste grunderna för att ett spädbarn ska utveckla sin kontakt- och kommunikationsförmåga (Riddersporre &amp; Söderman, 2012). Sången och musiken är enligt Eriksson (2013) en viktig byggsten för att kunna utveckla sin kommunikation och hon menar även att alla relationer bygger på just kommunikation (Eriksson, 2013). Tidigare forskning visar att sång, rim och ramsor bidrar till barns språkutveckling bland annat genom ökat ordförråd och verbal kommunikation, men även att barn lär genom sina sinnen, genom att ta efter de vuxna, i de olika miljöer de befinner sig i och i interaktion med andra (Huartas &amp; Parra 2014; Gildon, 2021; Kultti, 2013; Ehrlin, 2015; Campanelli, 2021). Barn har rätt att erövra olika estetiska uttrycksformer (Skolverket, 2018) och på så sätt utöka sina möjligheter för kommunikation. Att främja språkutvecklingen hos barn är viktigt då trygghet och känslan av samhörighet förstärks genom att det språkliga självförtroendet stärks (Jönsson et al. 2009). Syftet med studien var att få en förståelse för och inblick i hur utbildade förskollärare ser på sång, rim och ramsor som ett hjälpmedel för språkutveckling hos barn. Vad förskollärarna ser som betydelsefullt och hur språkutveckling med fokus på sång, rim och ramsor sker i verksamheten. Metoden som har använts i studien är kvantitativ i form av enkätfrågor. Totalt svarade 150 personer på enkäten och resultatet i vår studie visar att förskollärarna anser att sång, rim och ramsor bidrar till barns språkutveckling och därmed ökad kommunikation främst genom ökat ordförråd och ökat verbalt språk.

Syftet med studien är att bidra till kunskap om förskollärares utsagor av hur de genom ett normkritiskt arbetssätt förhåller sig till sånger i förskolan. Frågeställningen som besvarats är: Hur beskriver förskollärarna ett normkritiskt arbetssätt i relation till sång i förskolan? Den metod som används är kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Studien har en poststrukturell utgångspunkt och analysen bearbetades utifrån en diskursanalys.  Resultatet visar att förskollärarna beskriver arbetet med normkritik i förskolan som betydelsefullt, att förskollärarnas bild av arbetssättet varierar och att sång i förskolan prioriteras olika. Resultatet visar även att det framkommer olika diskursiva teman gällande bevarandet av sånger i relation till att introducera nya sånger. Förskollärarna upplever även utmaningar men också förutsättningar i det normkritiska arbetetssättet och att det ständigt krävs reflektion och dialog för att synliggöra normer och maktförhållanden i förskolan i relation till sång som uttrycksform.

Detta examensarbete handlar om förskollärares erfarenheter av sång och musik i förskolan. Syftet med studien är att synliggöra hur förskollärare resonerar kring barns möjligheter att få uttrycka sig genom sång och musik. Inför studien formulerades frågor om hur förskollärarna beskriver sitt arbete med sång och musik i förskolan, vilket syfte förskollärare har när de arbetar med sång och musik i förskolan samt vilka hinder och möjligheter förskollärare upplever med sång och musik. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Den teoretiska utgångspunkten utgjordes av det sociokulturella perspektivet.Resultatet i denna studie visar att förskollärare jobbar på olika sätt med sång och musik, och att det finns vissa gemensamma sätt. Förskollärarna beskriver även olika syften när de jobbar med sång och musik, ibland nämns inget syfte utan enbart en aktivitet. Resultatet visar även att alla förskollärare ser många fördelar med att jobba med sång och musik för barnet. De nämner även utmaningar som tid, kunskapsbrist och ljudnivån tas upp som kan hindra detta arbete.

Vårt syfte med detta arbete var att ta reda på hur musiken på två förskolor användes och på vilket sätt den var språkstimulerande. Vi har också observerat barnen och deras sätt att bearbeta musiken och sången. För att förklara det vi funnit i litteratur har vi valt att använda oss av bland annat Jon-Roar Bjørkvold, Ulf Jederlund och Berit Uddén, tre forskare som skrivit mycket om musikens betydelse för människan. Vi valde att göra observationer där vi följde barn och pedagoger i det dagliga livet på förskolan. Vi hade dock fokus på musikupplevelserna. Det vi har kommit fram till i vår studie är att sång och musik användes flitigt på förskolorna, inte bara en gång om dagen utan vid flera tillfällen. Vi noterade att pedagogerna var aktiva musikanter som uppmuntrade barnen till att sjunga och delta aktivt i aktiviteterna. Barnen använde sig av mycket spontansång och pedagogerna uppmärksammade barnen vid de flesta tillfällen i deras tankar kring musiken. Barnen samtalade, både med varandra och med pedagogerna, om sångernas innehåll. Vi noterade särskilt att inga planerade dialoger förekom i direkt anslutning till sångstundernas slut, då inte tid fanns avsatt för samtal.

Ämnet handlar om kommunikativ engelskundervisning i ett lekpedagogiskt perspektiv. Studien genomfördes som ett undervisningsförsök i tre klasser i skolår 4 under fyra veckor. Totalt fick varje klass 11 lektioner. Syftet med studien är att beskriva och försöka förstå på vilket sätt undervisningsförsöket kan antas representera ett meningsfullt arbetssätt för barnen. Frågeställningarna lyder:På vilka sätt kan barn inspireras att delta i kommunikativa sammanhang på engelska?Vilken roll spelar sång och rörelse; lek och dramatisering för barns inspiration och meningsskapande i kommunikativ engelska?I analysen av det empiriska materialet urskiljdes fyra inspirationskällor som utgör grunden för barnens inspiration och meningsskapande i kommunikativ engelska: uppgiftens karaktär, uppgiftens presentation, uppgiftens "scaffolds" och den musiska ramen. / The topic of this essay covers a communicative approach of English teaching in a playful and music-orientated perspective. The study was undertaken as a teaching experiment with three classes of children in their fourth year of school during a period of four weeks. Each class received 11 lessons. The purpose of the study is to portray and try to understand in what ways the experiment can be regarded as being meaningful to the children. The research questions are as follows:In what ways can children be inspired to participate in communicative practices in English?What is the importance of song and movement; play and dramatisation regarding children's inspiration to participate and make sense of communicative practices in English?In the analysis of the empirical material, four "sources of inspiration" were detected which are thought as representing how the children were inspired to participate and make sense of the teaching experiment: the character of the activity, the presentation of the activity, the scaffolding of the activity and the playful and music-orientated framework.

Syftet med studien är att undersöka hur några pedagoger på lågstadiet arbetar med musik i språkutvecklande syfte samt varför de gör detta. Jag undersökte hur pedagogerna arbetar när de brukar musik i språkutvecklande syfte samt varför de arbetar på detta sätt. Som metod använde jag mig av en kvalitativ studie i form av observationer av två pedagogers undervisning samt halvstrukturerade intervjuer med samma pedagoger. Jag gjorde 10 stycken observationer av pedagogernas undervisning och en intervju med vardera informant. Resultatet visar att pedagogerna till största del använder liknande sätt att arbeta på utifrån kategorier jag konstruerat, men att dessa sätt kan skilja sig något åt. Pedagogerna framhäver liknande anledningar till varför de arbetar på det sätt som de gör, men viss diskrepans kan skönjas i deras uttalanden. Studien visar att pedagogernas bakgrund i form av utbildning och kontakt med verksamma forskare är betydelsefull för hur de arbetar samt vilka anledningar de anger till sitt sätt att arbeta. Den visar också att hur pedagogerna arbetar grundar sig i deras praktiska erfarenheter och att pedagogernas sätt att arbeta inte har någon utgångspunkt i vetenskapliga teorier.

I detta självständiga arbete undersöks hur sångpedagoger uppfattar sina elevers självbild och självkänsla i relation till sångrösten och sångundervisningen. Då rösten ofta är nära knuten till jaget och identiteten tycks elevers självkänsla och självbild påverka och forma undervisningen på olika sätt. Studiens syfte var att undersöka hur sångpedagoger uppfattar sina elevers relation till den egna rösten, arbetet med den relationen och hur den i sin tur tar plats i undervisningen. Material till studien har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tre sångpedagoger med varierande erfarenhet av yrket. Insamlat material har analyserats ur en fenomenografisk utgångspunkt. Resultatet visar att elevens självkänsla och självbild är något pedagogerna är medvetna om och tar stor hänsyn till i sin undervisning. Aspekter som upplevs påverka elevernas självkänsla och självbild innefattar bland annat en tilltro till processen, elevens mentala sångliga hinder samt trygghet i olika former. Resultatet diskuteras avslutningsvis i relation till tidigare forskning.

Studiens syfte är att belysa förskollärares uppfattningar kring barns inflytande i musikundervisningen som kan bidra till barns språkutveckling. Detta genom semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Med detta som grund kommer fenomenografin att agera som metodansats eftersom förskollärare ständigt uppfattar olika fenomen på olika sätt. I och med att förskollärare uppfattar fenomen olika, blir det en variation av förskollärarnas uppfattningar kring barns inflytande i musikundervisning och hur det kan främja barns språkutveckling.  Resultatet visar att förskollärarna uppfattar musikundervisningen som en bra metod, att på ett lustfyllt sätt främja barns språkutveckling. Detta genom att barn exempelvis får utveckla sin förmåga att artikulera samt förstå ord och rytmer som finns i musik och språk. Resultatet visar också att barns inflytande är av betydelse för att uppnå ett lustfyllt lärande i musikundervisningen. Slutsatsen visar att förskollärarna uppfattar att inflytande, musikundervisning och språkutveckling hänger samman med barns lustfyllda lärande. Slutsatsen visar också att det finns olika variationer i förskollärarnas uppfattningar, vilket skapar flera möjligheter att förklara fenomenet.

I denna studie har jag undersökt hur mitt musikaliska uttryck förändras och påverkas till följd av språkvalet mellan svenska och engelska. Texten och språket har varit i fokus för att se hur det bäst tillämpar mig som sångerska och låtskrivare. Anledningen till att jag utförde denna studie var att jag mer naturligt hittar ett uttryck och väljer att komponera min musik på engelska, trots att svenska är mitt modersmål. Därför ville jag undersöka hur mitt uttryck skildrar sig på det svenska språket, som bör ligga mig närmre om hjärtat.Undersökningen är uppdelad i två delar. Den första är ett översättningsarbete där jag översätter två av mina egna befintliga låtar. Undersökningens andra del består av en inspelningsprocess där jag analyserar hur översättningarna påverkar min sångteknik och mina röstkvalitéer.Jag hoppas att med detta examensarbete kunna belysa olika styrkor och svagheter i språken, och se var jag lättare hittar mitt sound och hur jag som sångerska och låtskrivare vill låta.