Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva tankar kring instrumentval och genus hos gymnasieelever vid estetiska programmet. Den huvudsakliga frågan är varför killar och tjejer väljer de instrument de gör. I undersökningen intervjuades två killgrupper och två tjejgrupper från två olika gymnasieskolor. Resultatet visar att det är många faktorer som tillsammans avgör vilket instrument en elev väljer. Grupperna bekräftade att det inte var en jämn fördelning mellan kön och instrument och det var företrädelsevis tjejer som satsade på sång. Många uttryckte en vilja att det skulle se annorlunda ut även om ingen var beredd att ändra på sig själv. Några av de tydligaste faktorerna kring anledningarna till instrumentval är påverkan från idoler, föräldrar och kompisar. Uppmuntran verkar också vara en viktig faktor. En anledning till att så få killar sjunger visar sig inte bara handla om rädslan för vad som verkar uppfattas som sångens feminina sidor, utan även om att tiden då de väljer instrument är en känslig period röstligt just för killar. Deltagare i undersökningen uttryckte att de gärna nu skulle kunna tänka sig att spela ett instrument som de menar är typiskt för det andra könet, att det skulle vara ”häftigt”. De menar dock att det inte tidigare skulle varit möjligt för dem att välja så när de var i den åldern då mycket går ut på att passa in och inte sticka ut. Nu menar de att det är för sent att byta inriktning med sitt musicerande. Det verkade i samtliga grupper finnas en stor rädsla att bejaka könsmönster även om de på många sätt verkade göra precis det.

Denna studie syftar till att beskriva och analysera musikens roll i förskolebarns språkutveckling, med fokus på barns semantiska utveckling. Musikens roll för barns begreppsutveckling testades i en undervisningsmetodik där barn fick höra på en sång. En kontrollgrupp skapades och gavs en annan undervisning, där kontrollgruppen fick höra sången omskriven till en sagoversion. Det som observerades var hur barn reagerar när en vuxen berättar en saga eller när ett de hör en vuxen sjunga, i vilken grad barnen deltar i sagoberättandet/sången samt hur sagoberättande/sång kan bidra till barnens begreppsutveckling. För att mäta barns ordförråd gjordes ett test före och efter undervisningsförsök. Resultatet utgår från en förskola med barn i åldern 16-30 månader. Observationerna dokumenterades via videoinspelning, för att i vidare bemärkelse kunnat transkriberas, presenteras och analyseras. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare studier inom samband mellan musik och språk samt högläsning och språk. Undersökningens resultat visar ingen stor skillnad på sång eller högläsning som språkstimulerande metod för barns begreppsinlärning. Dock visade det att sång och högläsning ger barn möjlighet att tillägna sig nya begrepp. Detta arbete avslutas i en diskussion om förskolans roll i barns språkutveckling, samt vad vi bör ta reda på i framtidens forskning.

Magisteruppsats i musikpedagogik (80 poäng)

<p>Bilaga: 1 DVD Musiken ur föreställningen: 1. J.H. Roman: sats 1 och 2 ur Sinfonia i G-dur; 2. J.H. Roman: sats 1 ur Drottningholmsmusiken; 3. G.B. Pergolesi: ur Salve Regina; 4. J.H. Roman: ur kantaten Piante Amiche; 5. F.A. Uttini: Louise est l'astre qui nous éclaire (Lovisa, en stjärna på himlen); 6. J.M.: Kraus: Er starb ur Der Tod Jesu (Han är död); 7. J.H. Roman: Han skall låta regna; 8. C.P.E. Bach: sats 1 1 och 2 ur Symfoni för stråkar, C-dur; 9. G.B. Pergolesi: ur Stabat Mater; 10. J.M. Kraus: Ditt liv en kedja var ur Sorgemusik över Gustav III; 11. J.H. Roman: Assagio II g-moll, Con Spirito; 12. J.M. Kraus: Te Decet ur Requiem (Döden mig famnar) Medverkande: Christina Larsson Malmberg - sopran, Catalina Langborn - barockviolin, Johannes Jacobson - barockviolin, Andrea Ravandoni - barockviola, Magnus Malmros - barockcello, Rami Jawhari Jansson - dans.</p>

Denna undersökning syftar till att få en inblick i hur några sångpedagoger arbetar med och tänker kring tolkning och musikaliskt uttryck. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med sex sångpedagoger med olika bakgrund, arbetsplats och genreinriktning. I min undersökning kommer jag fram till att det trots pedagogernas olika bakgrund i genrekunskap, utbildning, och nivå på elever finns många gemensamma nämnare för hur deras arbete med tolkning och uttryck går till. Att flera av informanterna använder begreppet interpretation under intervjuerna ser jag som att begreppen inte verkar påverka mitt resultat, då jag tolkar det som att informanterna menar samma sak och att innebörden är densamma. Jag anser även att svaren på intervjuerna pekar på att det hos några av informanterna finns en osäkerhet om vad arbetet med tolkning och musikaliskt uttryck kan leda till och att de därför inte i så hög grad medvetet använder detta i sin undervisning. Att arbeta med tolkning och musikaliskt uttryck kan innebära en mängd olika saker vilka har gemensamt att skapa medvetenhet om det egna uttrycket. Detta kan enligt litteraturen, Rydberg - Asplind med flera, leda till mer personligt uttryck samt bättre teknik. / The purpose of this study is to gain knowledge of how some vocal teachers work with and reflect on interpretation and expression. Six vocal teachers with different background, place of work and genre expertise were interviewed. The study shows that the interviewees share many denominators in the way they approach interpretation and expression despite their differences in background and genre, and it is clear that they have a common understanding of the terms interpretation and expression.   There is an indication, however, that some of the teachers are unsure of the effects of working with interpretation and expression and therefore they do not focus on these in their teaching. Working with interpretation and expression can involve many things which all entail creating awareness of self-expression. According to the literature (e.g. Rydberg-Asplind), such awareness can lead to a more personal expression and a better technique.

No description available.

In 1998 years' curriculum for the preschool stands it those children under school age will get possibility that” communicate with the aid of differently expression shapes” and an example that is mentioned in the governing document is song and musical.   The purpose with this study is to examine how the song and the music are used from a language development perspective in three different preschools' activities. In the essay, I review to earlier research around the music’s' and the song's possibilities for the child's linguistic development. In the essay, it is discussed about some important factors that obstruct music situations in the preschool that the curriculum for the preschool (Lpfö98) not specific describes what expression shapes as song and music will contain and that deficiency on musical education at pedagogues.   The method for the study was to collect empirical materials through observations on three different preschools. The observations were structured and the wide study was used a special registration schedule formulated for the study. The field notes described how music situations occur in the daily activity. The study's result was summarized and was processed, and then was linked this to the previous research around the matter. The all in all results show that pedagogues often uses song and musical in the activity, about than in various way, that does not need to be described in the preschools' work plans or week schedules.

Syftet är att arbeta fram förslag på ett antal musik- och rytmikövningar med sexåringar i förskoleklass som målgrupp. Övningarna syftar till att ge sexåringar goda förutsättningar att utvecklas till starka, självständiga och trygga personer och baseras dels på tidigare forskning om sexåringars psykologiska och musikaliska utveckling, dels på valt strävansmål för normer och värden i Lpo 94 och valda strävansmål i grundskolans kursplan i musik. Övningarna är indelade i grupper utformade för att utveckla elevens förmåga att respektera andra människors egenvärde och ta ansvar för andra människor. De ska bidra till att bygga upp en känsla för samhörighet och solidaritet, ansvar och samarbetsförmåga i sexårsgruppen. Övningarnas innehåll ska även bidra till att bygga upp elevens tillit till den egna sångförmågan och på så vis medföra att eleven blir medveten om den sociala betydelse tilliten till sångförmågan har. Därigenom kan eleverna ges möjlighet att använda sången i gemensamt musicerande.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur sex förskollärare beskriver musik som ett pedagogisk redskap i deras verksamhet. De frågeställningar som tas upp är:</p><p>- Hur beskriver förskollärare att de utövar musik i förskolan?</p><p>- Hur beskriver förskollärare musikens betydelse för barns utveckling?</p><p>Vi har valt att göra en kvalitativ studie med intervjuer som metod för att förstå förskollärarnas egna erfarenheter och åsikter i ämnet.</p><p>Resultatet visar att musik är en viktig del i förskolans verksamhet. Barnen använder musik i sin lek och spontansången är ett vanligt inslag som används vid exempelvis blöjbyten och påklädning. Musiken kan användas för att göra tråkiga stunder roliga, men också som ett hjälpmedel att fånga barns intresse och koncentration för att lära sig nya saker. Musik förbättrar barnens motorik, kroppsuppfattning och koordination. Musik har också stor betydelse för barnens språkutveckling, då den tycks ha en satsmelodi som är lättare att förstå och härma. Den glädje, gemenskap och rytm som uppstår i musikutövandet tillsammans är en orsak till att språket främjas. Musik kan också ge barnen möjlighet att bli delaktiga i aktiviteter och förskollärarna framhäver att barn tycker om musik, de blir glada av den och vill ha musik i sin vardag.</p>

<p>Syftet är att arbeta fram förslag på ett antal musik- och rytmikövningar med sexåringar i förskoleklass som målgrupp. Övningarna syftar till att ge sexåringar goda förutsättningar att utvecklas till starka, självständiga och trygga personer och baseras dels på tidigare forskning om sexåringars psykologiska och musikaliska utveckling, dels på valt strävansmål för normer och värden i Lpo 94 och valda strävansmål i grundskolans kursplan i musik. Övningarna är indelade i grupper utformade för att utveckla elevens förmåga att respektera andra människors egenvärde och ta ansvar för andra människor. De ska bidra till att bygga upp en känsla för samhörighet och solidaritet, ansvar och samarbetsförmåga i sexårsgruppen. Övningarnas innehåll ska även bidra till att bygga upp elevens tillit till den egna sångförmågan och på så vis medföra att eleven blir medveten om den sociala betydelse tilliten till sångförmågan har. Därigenom kan eleverna ges möjlighet att använda sången i gemensamt musicerande.</p>