Syftet med det här projektet var att jag skulle utöka mina kunskaper och färdigheter i sång och lära mig att dista rösten, för att sedan använda denna sångteknik i en låt som jag har skrivit. Detta innefattade att undersöka vilka tekniker som behövs för att sjunga distat, hur en lär sig sjunga distat på ett hälsosamt sätt, samt reflektera över på vilket sätt jag ville använda dist i min låt. Min metod för att utföra detta var att ta sånglektioner, lära mig från andra källor såsom böcker, internet och youtube, och framförallt genom att öva oerhört mycket. Arbetet har gett mig förmågan att använda sångtekniker som jag tidigare inte behärskade, och gett mig en ny förståelse för hur sång kan användas på olika sätt i låtskrivning.

I detta examensarbete undersöker jag sångproduktion genom att hämta inspiration av andras verk. Jag fördjupar mig i bakgrundssång och provar olika verktyg för att producera sång. Syftet med arbetet är att utvecklas som producent till både andra sångare och mig själv. Metoden har gått ut på att producera tre av mina egna låtar genom att hämta inspiration från fem referenslåtar. Referenslåtarna har analyserats utifrån de tre aspekterna dubbar, stämmor och effekter. Dessa verktyg har sedan använts i produktionsprocessen. Arbetet har resulterat i sångarrangemang till de tre låtarna “Already Lost”, “A memory of your past” och “Nice Guy” där jag har använt mig av de verktyg jag upptäckte under analysen för att förstärka sångens budskap.

This study explores the use of song lyrics in three high school level educational textbooks for teaching Spanish in the course Modern languages 3. The topic is investigated by asking questions on how song lyrics are used in the textbooks, to what extent they are used and what students are expected to do and learn from the song lyrics. The investigation is carried out using qualitative content analysis by Boréus and Kohl (2018). The results show that song lyrics are used in the investigated textbooks in different ways, among others as texts with questions or exercises to work with, with the intention of developing students reading comprehension skills or to practice oral communicative ability. Song lyrics are also used as cultural reference and, to a much lesser extent, for entertainment. Song lyrics are used as a supplement to chapters in a textbook too. It was found out that song lyrics in the textbooks are used in a limited number.

Hur kan vi veta vad det är för slags musik vi hör? Vad är det som är det typiska i varje genre och som gör dem så unika? Hur kan vi veta hur vi ska sjunga i olika genrer för att få den speciella fraseringen, utsmyckningarna, vokalljudet och svänget? Denna studie undersöker vokal genrespecifik uppförandepraxis i folksång, klassisk sång och rocksång, samt hur sångpedagoger uppfattar sig arbeta med sångelever inom respektive genre. Intervjuer med verksamma sångpedagoger har genomförts. I resultatet av studien framträder ett antal parametrar för vad som är vokal genrespecifikt uppförandepraxis i folksång, klassisk sång och rocksång. Resultatet förde också bland annat med sig en modell som visar en genrers uppbyggnad. Genrerna kan inte jämföras sinsemellan under samma premisser då de verkar under olika verksamhetssystem. Undersökningen visar hur pedagoger uppfattar sig undervisa genrespecifikt samt vilka redskap och begrepp dessa använder i undervisningen. Resultatet i denna studie kan ha betydelse för sångare och sångpedagoger som vill närma sig en, för dem, ny genre men också få verktyg att kartlägga en redan bekant musikalisk stil.

I mitt arbete "Att gestalta en text i ett ackompanjemang" har jag valt att utifrån Fredmans epistel no 6 "Hör klockorna med ängsligt dån..." av C.M Bellman fördjupa mig i hur jag som instrumentalist kan lyfta fram en text i ett ackompanjemang och på så sätt bidra till ett kammarmusikaliskt samarbete mellan sångare och instrumentalist, där båda samverkar för att berätta sångens handling. Arbetet består av en överblick över C.M Bellmans liv och verk, en historisk bakgrund till "Hör klockorna med ängsligt dån..." samt en redogörelse för hur jag utifrån dessa två har arrangerat en gitarrstämma som enligt mig understryker vistextens handling. I min slutreflektion för jag ett resonemang kring orden samspel och samverkan samt på vilket sätt jag har utgått ifrån dessa när jag har arrangerat "Hör klockorna med ängsligt dån..." Min slutsats är att det kanske inte alltid är nödvändigt att som instrumentalist arrangera ett ackompanjemang ”ord-för-ord” såsom jag har gjort. Djupast sett handlar det snarare om en grundinställning hos instrumentalisten att vilja sätta sig in i en text och aktivt fundera kring sin egen berättarroll.

Hittills under mina år av sång-studier har jag haft svårt att motivera mig till och prioritera den vokala uppvärmningen. Trots en medvetenhet om dess betydelse har den tid den tagit snarare stressat mig och jag har känt att den varit en del av övningspasset jag snabbt ville ta mig igenom. För att öka min motivation och kunskap valde jag att i detta arbete fördjupa mig i den vokala uppvärmningen. Mitt syfte var främst att undersöka hur stor betydelse den har för kvaliteten på övningspasset samt hur den kan bidra till min möjlighet att hitta och forma min röst.  I det här arbetet har jag valt att studera sångpedagogen Bo Rosenkulls kategorisering av vokal uppvärmning. Det har blivit ett verktyg som hjälpt mig strukturera vilka delar en ”optimal” vokal uppvärmning bör innehålla. Utifrån dessa kategorier har jag provat olika uppvärmningsövningar och utvecklat uppvärmningen till att värma hela kroppen. Inte bara rösten som tidigare. Slutsatsen är att en grundlig vokal uppvärmning har stor effekt på resten av övningspasset och är en viktig del i arbetet att bygga och forma instrumentet rösten. I detta arbete upplever jag att uppvärmningsövningarna haft stor effekt men det krävs en längre undersökningsperiod för att se exakt hur stor.  Jag har också upptäckt att det finns många olika sätt att värma upp på och att det finns mycket kvar för mig att fördjupa mig i.

Syftet med denna studie är att undersöka sångpedagogstudenters uppfattningar om arbetsmetoder gällande det sångtekniska momentet stöd. Även frågan om vad som karaktäriserar sångpedagogstudenternas definition av vad stödet är och upplevelser av möjliga hinder för att utföra stödarbetet berörs. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med fyra sångpedagogstuderande på högskolenivå. Studenterna som intervjuats studerar vid två olika musikhögskolor i Sverige. Analysen har gjorts genom en tematisk analys och har inspirerats av en hermeneutisk tolkningsansats. Resultatet visar att sångarna har en mängd varierande arbetsmetoder, bestående av praktiska övningar men de använder sig även av olika mentala övningar eller förhållningssätt som verktyg för att möjliggöra stödmuskulaturens arbete. Det framkom även att stödet ses som en förutsättning för sång, men att det varierar från olika genrer och röstkvaliteter hur mycket aktivitet i stödmuskulaturen som krävs. I diskussionen diskuteras bland annat att distinktionen mellan aktivitet och statisk spänning framkommer som viktig i stödarbetet, och frågan kring om olika genrer kräver olika mycket stödarbete tas upp. Även de mentala aspekterna som kom fram ur resultatet diskuteras, där en slutsats som dras är att sångare kan vinna på att ha ett holistiskt synsätt på stöd.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur några elever på högstadiet upplever lärarens formativa bedömning. Studien lägger sitt fokus på den feedback som läraren ger under lektionstid vid momenten spel på ackordsinstrument och sång samt om feedbacken upplevs som likvärdig av pojkar och flickor. Studien visar att de flesta eleverna upplever att den formativa bedömningen är likadan till pojkar och flickor. Däremot visar den även att var tredje elev upplever att den formativa bedömningen inte är likadan till pojkar och flickor. Genom intervjuer har studien visat att anledningarna till att den formativa bedömningen upplevs olika till pojkar och flickor beror på flera faktorer. Dels kan det bero på lärarens förväntningar på eleverna, dels elevens motivation och prestation.

<p>Vi har valt att studera barns spontana musicerande för att se vilken/vilka funktioner/syften den har och vilka faktorer som påverkar det spontan musicerande, samt vid vilka situationer den fö-rekommer. Vi har valt att begränsa oss genom att observera barn i 6-9 års ålder, på tre olika skolor, i tre veckor under vår VFU (verksamhetsförlagd utbildning). För att få veta vad pedago-gerna har observerat har vi även gjort kompletterade intervjuer med dem.</p><p>Vi har sett att varje tillfälle till spontanmusicering är påverkat av ett flertal faktorer, som vad barnen för stunden håller på med och vilken sinnesstämning de befinner sig i. Vårt huvudresul-tat har varit att glädje är en av de starkast påverkande faktorerna för barns spontana musiceran-de. De situationer och funktioner där spontanmusicerandet genereras är skiftande men vi har sett användningsområden som tidsfördriv, socialt umgänge, kinesestetiskt mm.</p><p>Av intervjuerna med pedagogerna har vi fått fram att de inte har trott att spontanmusicering fö-rekommer i särskilt stor utsträckning men att samtliga pedagoger ändå är eniga om att spontan-musicerandet är viktigt och utvecklande för barnen. På vilket sätt det är viktigt och utvecklande är pedagogerna dock inte helt eniga om.</p>