Syftet med detta arbete är att få en ökad insikt i vad svenska lärare har för attityder till arbete med sång, rim och ramsor i engelskundervisning för grundskolans tidigare år. Frågeställningarna är: 1. Vad har lärarna i studien för attityder till arbete med sång, rim och ramsor inom engelskundervisning? 2. Hur arbetar lärarna i studien med sång, rim och ramsor inom engelskundervisning? 3. Hur ser lärarna i studien på vikten av sin egen roll i arbetet med sång, rim och ramsor i engelskundervisning? I studien utfördes sex stycken semi-strukturerade intervjuer med lärare som arbetar eller nyligen arbetat med engelskundervisning för årskurserna F-3 i en mellanstor kommun i sydvästra Sverige. I resultatet framkom att det finns betydande skillnader i hur individuella lärare arbetar med och ser på arbete med sång, rim och ramsor. Även flertalet likheter framkom, som i sin tur liknade de resultat från tidigare forskning som tas upp i bakgrunden. Flera lärare har en mycket positiv attityd till arbete med sång, rim och ramsor i engelskundervisningen, men det råder stora skillnader i hur lärarna upplever det faktiska värdet för engelskundervisningen och elevernas språkutveckling. Hur lärarna arbetar med sång, rim och ramsor varierar också stort mellan olika lärare, men återkommande knöt lärarna dessa moment till de teman och övriga ämnen som behandlades i undervisningen. Gemensamt var också en bredd i material och medieringsmetoder, samt ett multimodalt arbete som ofta kombinerade ljud, bild och rörelser. Gällande lärarnas roll var de helt eniga i att lärarens engagemang och deltagande hade en stor inverkan på hur arbetet med sång, rim och ramsor mottogs av eleverna. Enligt intervjusvaren deltog alla lärarna i dessa moment, och lät sig inte hindras av faktorer som självförtroende eller bristande kunskaper. Som vidare forskning föreslås mer djupgående studier i lärares attityder, kombinerat med fältstudier och elevintervjuer, för att på så vis uppnå en mer heltäckande bild av arbete med sång, rim och ramsor i svensk kontext.

I den här uppsatsen har jag undersökt hur musik kan vara främjande för barns språkutveckling. Jag har studerat gemensamma aspekter mellan musik och språk och undersökt hur pedagoger arbetar med musik som en språkfrämjande metod i förskolan. Jag har besökt fyra förskolor, på varje skola har jag intervjuat en pedagog och observerat en musiksamling. Jag har observerat både yngre och äldre barn, från ett år till sex år gamla. Ingen av skolorna har musik som profil, men pedagogerna förklarade att de sjunger och musicerar regelbundet med barnen. De resultat jag har kommit fram till visar att musik och språk har gemensamma komponenter som ton, rytm, pauser och melodier. Genom observationerna kunde jag se att musiken skapade kommunikation mellan barn och pedagoger, att barnen imiterade melodier och rytmer i tal och sång, att de övade sitt lyssnande och att pedagogerna använde hjälpmedel som rörelser och bilder tillsammans med musiken, vilket kan främja ordförståelsen. Pedagogerna ansåg att de använder musik och sång för att kommunicera med barnen, att träna melodier i språket, de trummar rytmer på stavelser och som hjälp vid inlärningen av nya ord och begrepp. / In this essay I have investigated how music can promote children’s language development. I have studied common aspects between music and language and investigated how teachers in preschool work with music as a method for language development. I have visited four schools, in each school I made an interview with one preschoolteacher and one observation of children and teachers when they sang and made music together. I have observed both younger and older children, from one to six years old. None of the schools have music as a profile for their work, but the teachers explain that thay sing and make music with the children regularly. The results I have received show that music and language have common components like tone, rythm, pauses and melodies. During the observations I could see that the music created communication between the children and the teachers, that the children imitated melodies and rythms in speech and song, they practiced their ability to listen and the teachers used tools like movement, pictures and objects together with the music, which can be promoting for the understanding of words in the song. The teachers considered that they use music and songs as a way of communicating with the children, to practice melodies in the language, make rythms with syllables and as a support by learning new words and concepts.

Denna studie har som syfte att synliggöra, beskriva och reflektera kring de faktorer som konstituerar fenomenet interpretationsprocess. För att spegla fenomenet från två håll genomförs två interpretationer av en grafiskt noterad solosång, och för att kunna kvalitetsbeskriva förloppen i denna praktikbaserade studie, används en metod där interpreten pendlar mellan rollen som praktiker och forskare, och reflekterar i och över handling.         I förhållande till text och notation har den ena interpretationsprocessen sin utgångspunkt i sångarens livsvärld samt dennes tolkning av några symboler, medan den andra tar sin utgångspunkt i sångarens upplevelse av några bilmekanikers livsvärldar, samt deras tolkningar av samma symboler. Som metodisk grund används fenomenologin, vars två grundläggande teser är: en vändning mot sakerna, samt en följsamhet mot sakerna. Det som undersöks är interpretens erfarenheter och det sätt på vilket fenomenet interpretationsprocess framträder, och både verbala samt klingande exempel på denna levda och upplevda erfarenhet redovisas. Resultatet jämförs även med tidigare forskning inom liknande områden.         Resultatet visar att några av de centrala faktorer som konstituerar de båda interpretations-processerna är textanalysens (i vid bemärkelse) betydelse, närvaron av publikframförande- och kommunikationstanken, växlingen mellan praktik och reflektion, samt det egna skapandets omfattning och karaktär. Tolkningen av den verbala texten samt notationen utgjorde stommen för vad som skulle kommuniceras, och tankarna på en närvarande publik påverkade både instrumentet och själva tolkningen. Interpretations-processen präglades i hög grad av en växelverkan mellan praktiskt musicerande och reflektion, och av pendlandet mellan del och helhet, förförståelse och förståelse. Interpreten fungerade i hög grad som medkompositör, och skapandet präglades av både spontanitet och övervägda val.         Interpretens olika val och ställningstaganden speglas i de klingande gestaltningar som återfinns på skivan.

Föreliggande arbete inriktar sig på kommunikation mellan sångare och medmusiker i ensemblesammanhang utifrån det multimodala och designteoretiska perspektivets syn på kommunikation och lärandeförutsättningar. Med hjälp av videoobservationer av min egen kommunikation i en ensemble på högskolenivå har jag analyserat fram vilka olika semiotiska resurser som används samt intentionerna bakom dem. Resultatet visar att kommunikationen ensemblemedlemmarna emellan tillkommer först efter en tid in i lärandeprocessen och att det, för egen del, är sången som verkar som den främsta kommunikatören i det här sammanhanget.  Dynamik, tydlighet och lekfullhet skvallrar om säkerhet eller osäkerhet i form och melodi samt fungerar som en vägledning om var jag befinner mig i lärandeprocessen. I diskussionen tar jag bland annat upp hur den första ensemblelektionen byggs upp i enighet med det multimodala perspektivets syn på bra lärandeförutsättningar samt vad kroppsspråk har för betydelse för kommunikation i ensemblesammanhang. / The study focuses on how singers communicate with their fellow musicians in music ensembles considering the multimodal perspective of communication and learning conditions. With the help of video recordings of my own communication within an ensemble I have analysed which semiotic resources that are used and my underlying intentions with them. The result shows that the communication between the group members first are established after a while into the learning process and that the singing part shows to be the prime communicator for me in this case where dynamic, articulating and playfulness indicate security or insecurity about the form of the song and the melody. It also works as a guide to where I am at in the learning process. In the chapter on discussion I present, among other things, how the first ensemble lesson is created due to the multimodal perspective on favourable learning conditions and also the importance of body language for favourable communication in music ensembles.

Från notbild till kropp och intuition. Det uttrycket är essensen av detta examensarbete. Jag kommer att beskriva mitt instuderings- och fördjupningsarbete med rollkaraktären Cleopatra ur Händels opera Julius Caesar och tre av hennes arior. När man interpreterar operaarior har man mycket att förhålla sig till, den egna personliga tolkningen utvecklas och formas i flera steg. Denna kreativa process kommer jag att undersöka och dokumentera i denna text. Framförallt kommer jag att försöka få en djupare insikt i vem Cleopatra var som historisk person. Jag kan redan på förhand säga att hennes och mina livserfarenheter ter sig väldigt annorlunda. Just därför vill jag sätta mig in i och reflektera över hennes livsöde. Jag tror att det kommer att berika min gestaltning av henne i de tre ariorna ur operan. En annan infallsvinkel som jag kommer att vidröra är barocksång och formen för en barockaria. / <p>Bilaga: 1 CD</p>

<p>Bilaga: 1 CD</p>

Som blivande lärare i åk F-3 är metoder kring språkutveckling synnerligen relevant att behärska. Genom att ge eleverna varierande undervisning och behärska uttrycksformer som bild, dans, musik och drama bidrar vi till att ge dem en meningsfull skolgång. Dock kan lärarna uttrycka en viss oro inför en sådan undervisning eftersom de anser att de inte har tillräcklig kompetens. Det väckte ett intresse för språkutveckling och varierande uttrycksformer, varpå musik var ett alternativ att granska forskning kring. Genom djupgående granskning och analys av relevant litteratur ämnar denna studie att undersöker relationen mellan musik och språkutveckling i termer av möjligheter och begränsningar. Syftet resulterade i två frågeställningar: Hur kan elevers språkutveckling, enligt forskning, gynnas av att integrera musik i undervisningen? Vilken betydelse har lärarens kompetens, enligt forskning, för elevers möjligheter att få språkundervisning som integrerar med musik? Vår studie besvarar frågorna genom grundlig sammanställning och analys från ett stort urval av tidigare forskning. Sången lyfts upp som en förutsättning för elevernas språkutveckling, på grund av att språk och sång har liknande mönster i form av rytm, tonhöjder och klang. Sång är inte en metod eller undervisningssätt som kostar någonting, dock behövs kunskap från läraren. Lärarens betydelse leder oss in på vår andra frågeställning vilket berör elevernas språkutveckling som integreras med musik. Litteraturstudiens resultat visar att lärarens kompetens utifrån utbildning och tolkning av styrdokument är en viktig del för att möjliggöra att elevers språkutveckling integrerat med musik blir meningsfullt. En god skolgång medför engagemang från eleverna och automatiskt en vilja att lära samt eventuellt förbättra resultaten Vår litteraturstudie visar att musik är en nyckelfaktor till stärkt undervisningssätt och elevengagemang - så sjung ut! Vidare forskning skulle kunna undersöka huruvida digitalisering av musik påverkar elevers språkutveckling och engagemang.

I studien undersöks de inslag av gehörs- och musiklära som förekommer inom enskild instrumentalundervisning på gymnasiet. Studien baseras på videoobservationer i fyra instrumentlärares klassrum med deras respektive elever. Det är en ordinarie lektion som observerats där gehörs- och musikteoretisk kommunikation studerats. I resultatet redogörs ett förvånansvärt högt användande av gehörs- och musikteoretiska inslag i undervisningen. Lärare och elever kommunicerar med varandra genom ett gemensamt musikaliskt språk. Resultatet redogör även lärarnas förmåga att i stor utsträckning kombinera olika kommunikativa medel för att förmedla kunskap till sina elever.

Körsång är idag en populär verksamhet som utövas av många människor i Sverige.Därför var syftet med denna studie att utveckla kunskapen om kördeltagares upplevelser av körsång och om det är så hälsofrämjande som många forskare påstår, eller om kör är en verksamhet som utövas bara för det egna nöjets skull. Om effekter av körsång upplevs, är det då något som följer med deltagarna i andra sammanhang i deras liv eller stannar det under repetitionen. Information kring detta område samlades in genom en kvalitativ studie där tre kördeltagare intervjuades angående deras upplevda effekter av att delta i en körverksamhet. Resultat av studien visade att deltagande i körverksamhet till stor del bidrar till positiva effekter, men att det också kan ge negativa effekter på individen beroende på kören i sig, det vill säga om kören håller rätt nivå för individen. Är nivån fel för deltagaren har det visat sig att en känsla av obehag kan uppstå, som sedan också kan medföra försämrat självförtroende. Är nivån däremot rätt har det visat sig att deltagandet i kör leder till efftekter som glädje, lugn, avslappning, pigghet och gruppsammanhållning samt stärkt självförtroende.

Studiens syfte var att undersöka hur språket och den muntliga framställningen hos nyanlända gymnasieelever, med svenska som andra språk, kan stimuleras med musik som metod. Jag ville också utforska vilka praktiska tillvägagångssätt som kan användas, i min egen praktik, för att stärka elevernas språkutveckling och muntlig framställning med musik som metod. Strategin för att omsätta mina forskningsfrågor krävde aktivt deltagande från min sida och valet av metod föll på en design inspirerad av aktionsforskning. Deltagarna i studien var två lärare som undervisar i svenska som andra språk och ca 28 elever, från två olika klasser, som studerar vid ett språkintroduktionsprogram. Den insamlade empirin består av lektioner med två klasser, semi- strukturerade intervjuer med lärarna och enkäter som besvarades av eleverna. Vid litteraturstudien fann jag stöd för tre teman; muntlig framställning, självkänsla och icke- kognitiva förmågor. Dessa tre teman visade sig harmoniera väl med valda undervisningsmetoder och utfallet i den insamlade empirin som transkriberades via en analysmetod. Resultatet indikerar att de tre temana är ett bärande skelett som ger stöd till en essens vilken kan sammanfattas enligt följande; förutsättningen för att eleven känner sig bekväm vid en muntlig framställning är en god självkänsla. Det i sin tur stärker icke- kognitiva ”dolda” förmågor som är av stor vikt för att eleven ska fungera väl i ett framtida samhälle.