Under alla mina år som sångerska har jag alltid haft som största problem att beröra människor med mitt uttryck utanför scenen. Det vill säga när jag spelar in sång i studio och allt kroppsspråk samt all publikkontakt fattas i ekvationen. Jag har aktivt jobbat hårt med detta från ett sångarperspektiv i flera år och hittat olika vägar för att förstärka min kommunikation från studiorummet till högtalarna. Det jag ville göra med detta arbete var att isolera tre olika tekniker jag har provat på för att se om ett av dem är allra mest effektivt för att beröra lyssnaren. Jag har länge jobbat som sångproducent och tog steget till musikproducent för ett par år sedan. Följaktligen ville jag även jobba från ett producentperspektiv och ge både sångaren och producenten i mig utmaningen att generera ett så starkt uttryck som möjligt. Utmaningen ligger framförallt i att sångaren i mig ofta försöker låta fint medan producenten i mig har som huvuduppgift att vara objektiv och titta på vad som genererar mest uttryck. Jag har skrivit en låt specifikt till det här arbetet som jag spelat in 3 gånger; en helt intuitiv version, en sångtekniskt planerad version samt en manipulerad version. Den intuitiva är från ett sångarperspektiv, den sångtekniskt planerade är en kombination av sång och produktion och den manipulerade är helt baserad på producentval. Jag använde mig i slutskedet av en referensgrupp på 10 personer för att se om jag lyckades nå fram till dem som lyssnare så de berördes. Jag ställde frågan ”Blev du berörd av någon version?” rakt ut till dem och fick 10 stycken ”Ja” tillbaka. Mitt syfte med arbetet var att se om jag kunde konkretisera ett arbetssätt för att lättare hitta ett uttryck som berör. Utifrån referensernas svar och mina egna upplevelser kände jag att jag lyckades.

Den här uppsatsen beskriver arbetet med utvalda delar av Schuberts sångcykel Winterreise och vilka tolkningsmöjligheter jag som kvinnlig sångare har när jag framför ett verk med manlig huvudperson. I diskussionen redogörs tre möjliga tolkningar, där den slutliga tolkningen blir att se flickan i sångerna och huvudpersonen som en och samma person. De sju utvalda sångerna kommer efter min analys att spelas in. / <p>1. Gute Nacht. 2. Gefrorne Tränen. 3. Erstarrung. 4. Auf dem flusse. 5. Frühlingstraum. 6. Die Nebenssonen. 7. Der Leiermann. Pianist Matilda Lindholm</p><p></p>

Den här uppsatsen beskriver arbetet med utvalda delar av Schuberts sångcykel Winterreise och vilka tolkningsmöjligheter jag som kvinnlig sångare har när jag framför ett verk med manlig huvudperson. I diskussionen redogörs tre möjliga tolkningar, där den slutliga tolkningen blir att se flickan i sångerna och huvudpersonen som en och samma person. De sju utvalda sångerna kommer efter min analys att spelas in. / <p>Inspelning:</p><p>1. Gute Nacht. 2. Gerfrorne Tränen. 3. Erstarrung. 4. Auf dem Flusse. 5 Frühlingstraum. 6. Die Nebensonnen. 7. Der Leiermann</p><p>Sång: Ninni Molin</p><p>Piano: Matilda Lindholm</p>

Syftet med detta arbete var att undersöka hur sång kan appliceras i övning och instudering. Genom att sjunga, spela på munstycke och slutligen spela utvalda passager ur Vaughan Willams tubakonsert sats 1 och 2, som är väl använd vid tubaprovspelningar, försökte jag överföra sångaspekter och kvaliteter på mitt tubaspel. Områden jag fokuserade på var klang, användning av olika vokaler och musikaliskt uttryck. För att kunna höra resultatet och eventuella skillnader spelade jag in mig själv. För att utöka min kunskap har jag läst om de fysiologiska aspekterna om sång och vokalljud, Arnold Jacobs metod “Song and Wind” och bakgrund kring Vaughan Williams och hans tubakonsert. Jag kom fram till att sång som instuderingsmetod ger mycket goda resultat främst musikaliskt. Det sätt och de vokaler som var lättast att sjunga på var inte alltid de som var bäst lämpade att använda i tubaspelet

Syftet med undersökningen har varit att utveckla min förmåga inom jazzimprovisation med hjälp av ett valt övningsschema och genom att pröva en sångmetod (Weir, 2001) där förmågan att höra tonartsförändringar tränats. Övningsperioden varade i fyra veckor, med totalt 20 övningspass. Med hjälp av att föra loggbok under övningens gång och genom jämförelser av egen improvisation före och efter övningsperioden följdes läroprocessen. En egen analys av inspelade vokala improvisationer och reflektioner från en yttre bedömare visade hur den egna vokala improvisationsförmågan utvecklats. Sångmetoden visade sig vara ett effektivt verktyg som ökade min förmåga att kunna följa harmoniska förlopp, både gehörsmässigt och teoretiskt.

No description available.

Musiken kan användas på många olika sätt i förskolan, den kan bidra till glädje hos barnen men kan också bidra till barns språkutveckling. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver hur musiken kan användas som verktyg till barns språkutveckling inom förskolan. Våra frågeställningar berör hur förskollärare använder musik i förskolan, samt hur förskollärare beskriver musikens betydelse för barns språkliga utveckling. Studien har utgått från ett sociokulturellt perspektiv där utgångspunkten är att förskolan är en social gemenskap. En kvalitativ metod har använts där fyra förskollärare har intervjuats genom semi-strukturerade intervjuer som sedan analyserades utifrån en tematisk analys. Resultatet synliggör förskollärares tankar kring att musiken kan ha en stor påverkan på barns språkutveckling. Genom musik och sång går det att utveckla barns ordförråd, likaså att öva på stavelser samt ljuda olika bokstäver. Det framkommer även i studien att hjälpmedlet TAKK är ett bra komplement till musiken, då barn som ännu inte har det verbala språket får möjligheten att utveckla sitt ordförråd och kan vara med i den sociala gemenskapen.

This project investigates how the use of creative writing, time restriction and movement could benefit the flow of first impulses to gain a greater freedom in composing and performing. The essay describes two different methods and its impact on a creative process resulting in four new compositions. Towards the end, this bachelor thesis depicts how the playful framework provided by the methods have helped connecting the creative process with a more playful, allowing attitude, which provides the foundation for a more authentic artistry. / <p><strong>Kompositioner och arrangemang (av Vendela Tegerstrand &amp; Filip Eriksson):</strong></p><p>One Word</p><p>Resting In My Arms</p><p>Figuring Out</p><p>Weary Head</p><p>Changing/No Speed Limit</p><p>Feels Like Water</p><p>Keepin' You Closer</p><p>Walk On Water</p><p></p><p><strong>Medverkande:</strong></p><p>Vendela Tegerstrand - sång</p><p>Filip Eriksson – el-, akustisk gitarr</p><p>Manfred Hulebo – piano</p><p>Oliver Löwenham – elbas</p><p>Jonatan Lindh – trumset</p><p>Johanna Moraeus – violin 1</p><p>Sara-Felicia Nyman Stjärnskog – violin 2</p><p>Ellen Alveteg – viola</p><p>Erik Elvkull – cello</p><p></p><p><em>I uppsatsen förekommer ljudexempel som även finns bifogade som bilagor.</em></p>

Studien undersöker undervisningsmetoder i gymnasiekurserna Instrument eller sång 1 samt 3 (INSÅ), med särskilt fokus på metoder riktade mot att pröva nya sångtekniker i relation till bedömning och betygssättning. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer samt semistrukturerade kvalitativa enkäter med sånglärare och sångelever på gymnasiet. Vidare har data analyserats genom ett existensfilosofiskt fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visar bland annat att sånglärarna beskriver att de besitter många sätt att lära ut samt använder sig av dem. De flesta elever är positiva till sångundervisningen i kurserna och beskriver undervisningen som en plats för utveckling. Studiens slutsats är att relationer mellan sånglärarna och eleverna alltid är befintliga och behöver finnas för att sångundervisning ska kunna bedrivas. Resultatet visar även att eleverna önskar att förutsättningarna kring bedömning och betygssättning ska förtydligas av sånglärarna. Sånglärarna beskriver bedömning och betygssättning som ett pågående arbete i kurserna.

Övergången från förskolan till förskoleklass är ett stort steg till alla barn. Enligt Läroplanen är förskollärarnas uppdrag att förbereda barn inför skolstarten genom olika aktiviteter. Ett sätt är att skapa femårskör där barnen genom socialisation, gemensam sång, lek och lärande har möjlighet att musicera tillsammans, lära känna nya kompisar och förstärka sin självsäkerhet. Syftet med denna uppsats är att förstå och analysera femårskörens roll i övergången från förskola till skola. Vi observerade när barnen övade sångerna och var med när kören hade genrep samt gjorde 4 olika gruppintervjuer med barnen och pedagogerna. Resultaten visar att barn lär och utvecklas genom samspel med varandra samt att gemensam sång är ett värdefullt redskap för att utveckla olika förmågor hos barnet. Gemensam sång och deltagande I femårskören ökar barnens självförtroende och självsäkerhet samt skapar glädje och samspel mellan barnen.