Syftet med denna självobservationsstudie är att utforska tillvägagångssätt vid instudering av sång utifrån ett textfokus. I detta arbete beskrivs huvudsakligen tre metoder för sig och när de används kombinerat. Metoderna till instudering är lyssna, rösten och skriva.  Studien är baserat på sociokulturellt perspektivet samt annan relevant information om instudering. Metoden som används i arbetet är videor från övningstillfällen samt loggbok som antecknats efter varje övningstillfälle. Studien är baserad på mig själv där jag under två veckor fört 14 loggboksinlägg och två videoinspelningar när jag aktivt arbetar i 20 minuter per inlägg under hösten 2017. I resultatet visas hur jag använt de tre metoder som är min röst, skrift och hörseln som användes vid instudering av två olika sånger. Slutligen diskuteras resultatet i förhållande till bakrundskapitlet. / This self-observation purpose is to find new ways to learn song with text focus. The study presents three different methods for them self and when they are integrated in each other. The methods that been used is listening, The voice and writing. The study is based on Sociocultural perspective and other relevant research when it comes to studding songs. the method I’ve used for this study is video recording when I practise and notes from practise sessions. For two weeks, I gathered information and 14 practice sessions with two films. One session was 20 minutes each and was gather autumn 2017. Later on, in the result I will present how I used these three methods which are voice, writing and listening which I used to learn the two-different song. At the end the result will be discussed to the earlier research.

No description available.

I denna kvalitativa studie undersöks sång som undervisningsmetod i svenska som andraspråk (SVA) för vuxna. Studien har ett induktivt perspektiv och utgår från några körledares, lärares och utbildningsledares kunskaper, erfarenheter och tankar, alla inom verksamheter där sång används som undervisningsmetod i SVA för vuxna. Sång som undervisningsmetod är ett eftersatt forskningsområde, särskilt när det gäller vuxna i svensk kontext. Resultatet i studien bekräftar dock internationell forskning som visar att viktiga språkförmågor som uttal, ordinlärning, ordföljd och även grammatik har fördelar av att tränas genom sång. Eftersom flera av dessa ofta är svåra för vuxna SVA-inlärare att tillägna sig, är en slutsats att sång är relevant som undervisningsmetod. Denna studie pekar även på betydelsen av sångval, metodik och organisation för att nå de positiva effekterna, aspekter som är svagt representerade i tidigare forskning. En slutsats är att informanterna i hög utsträckning arbetar i överensstämmelse med kunskap som finns inom andraspråkspedagogiken, men att sång som undervisningsmetod skulle kunna utvecklas ytterligare i ett ömsesidigt utbyte och lärande i mötet mellan musikpedagogiken och andraspråkspedagogiken, i både teori och praktik. Mer forskning, metodmaterial och specialskrivna sånger samt mer utbildning på området skulle förmodligen göra att fler lärare skulle känna sig trygga i att använda sång i SVA-undervisningen för vuxna, och det skulle bli lättare att motivera användandet av sång som undervisningsmetod.

<p>Har kyrkan något att ge en människa som söker motvikter till den yttre pågående strävan? Ett svar på den frågan kanske en blick emot kyrkokörsången skulle kunna ge. Många människor går till sina respektive körrepetitioner varje vecka för att ge en del av sin tid åt sången, fortbildningen, förberedelserna inför framträdanden, gemenskapen och vilan från vardagen. Finns där också en upplevelse av en transcendent dimension som än mer motiverar sångaren att ge av sin tid till kyrkokören?</p><p>Denna uppsats vill ge några aktiva kyrkokörsångares svar på denna fråga. Rubriken på denna uppsats; ”Vad man ändå fått vara med om…”, är ett citat från en av intervjuerna.</p><p>Jag är intresserad av att veta om det finns körsångare som har fått en känsla av att erfara en annan dimension än det vi kallar verkligheten, under utövandet eller avlyssnandet av körsång.</p><p>Termen man brukar använda för denna dimension, i religionsvetenskapliga sammanhang är ”das ganz Andere”. Många människor grubblar över existentiella frågor: om det finns ett liv efter döden, om Gud finns och om han eller hon i så fall kommunicerar med oss. Och om det finns människor som genom körsången tycker sig ha anat ”något mer”, hur påverkas dessa i så fall av denna upplevelse?</p>

<p>I mitt examensarbete har jag valt att undersöka de tankar som finns kring vem som spelar vilket instrument. Vilka ord, som har med utseende respektive personlighet att göra, förknippar studerande vid en svensk musikhögskola samt en svensk folkhögskola med de utvalda instrumentalisterna; -klassisk tubaist, fiolspelande folkmusiker, klassisk tvärflöjtist, afrosångaren, afrotrummisen, klassisk pianist? Vilket kön, vilket utseende och vilken personlighet tänker de sig att respektive instrumentalist har? Genom en enkätundersökning har jag försökt ta reda på detta. Jag delade ut enkäter till studerande vid en svensk musikhögskola samt till musikstuderande vid en svensk folkhögskola. Av 201 utdelade enkäter fick jag in 49 svar. Jag tycker mig se tydliga skillnader kring vilka ord som förekommer till de olika instrumentalistgrupperna. Respondenternas uppfattning om vilket kön instrumentalisterna har är i de flesta fall väldigt överensstämmande</p> / <p>In my degree project I have chosen to examine the thoughts that exist around who plays which instrument. What kind of words –related to looks and personality - do students at a Swedish university of music associate with the following instrumentalists: classical tuba player, folk music violinist, classical flutist, afro singer, afro drummer, classical pianist? Which gender, looks and personality do they think the respective instrumentalist have? Through a survey, I have attempted to answer this. I handed out the surveys to students at a Swedish university of music, and to music students at a Swedish folk high school. From a total of 201 surveys, 49 responded. I think there are clear differences concerning which words relate to the different instrumentalists. The respondents’ opinion regarding the gender of the instrumentalists are generally in accordance.</p>

I mitt examensarbete har jag valt att undersöka de tankar som finns kring vem som spelar vilket instrument. Vilka ord, som har med utseende respektive personlighet att göra, förknippar studerande vid en svensk musikhögskola samt en svensk folkhögskola med de utvalda instrumentalisterna; -klassisk tubaist, fiolspelande folkmusiker, klassisk tvärflöjtist, afrosångaren, afrotrummisen, klassisk pianist? Vilket kön, vilket utseende och vilken personlighet tänker de sig att respektive instrumentalist har? Genom en enkätundersökning har jag försökt ta reda på detta. Jag delade ut enkäter till studerande vid en svensk musikhögskola samt till musikstuderande vid en svensk folkhögskola. Av 201 utdelade enkäter fick jag in 49 svar. Jag tycker mig se tydliga skillnader kring vilka ord som förekommer till de olika instrumentalistgrupperna. Respondenternas uppfattning om vilket kön instrumentalisterna har är i de flesta fall väldigt överensstämmande / In my degree project I have chosen to examine the thoughts that exist around who plays which instrument. What kind of words –related to looks and personality - do students at a Swedish university of music associate with the following instrumentalists: classical tuba player, folk music violinist, classical flutist, afro singer, afro drummer, classical pianist? Which gender, looks and personality do they think the respective instrumentalist have? Through a survey, I have attempted to answer this. I handed out the surveys to students at a Swedish university of music, and to music students at a Swedish folk high school. From a total of 201 surveys, 49 responded. I think there are clear differences concerning which words relate to the different instrumentalists. The respondents’ opinion regarding the gender of the instrumentalists are generally in accordance.

Har kyrkan något att ge en människa som söker motvikter till den yttre pågående strävan? Ett svar på den frågan kanske en blick emot kyrkokörsången skulle kunna ge. Många människor går till sina respektive körrepetitioner varje vecka för att ge en del av sin tid åt sången, fortbildningen, förberedelserna inför framträdanden, gemenskapen och vilan från vardagen. Finns där också en upplevelse av en transcendent dimension som än mer motiverar sångaren att ge av sin tid till kyrkokören? Denna uppsats vill ge några aktiva kyrkokörsångares svar på denna fråga. Rubriken på denna uppsats; ”Vad man ändå fått vara med om…”, är ett citat från en av intervjuerna. Jag är intresserad av att veta om det finns körsångare som har fått en känsla av att erfara en annan dimension än det vi kallar verkligheten, under utövandet eller avlyssnandet av körsång. Termen man brukar använda för denna dimension, i religionsvetenskapliga sammanhang är ”das ganz Andere”. Många människor grubblar över existentiella frågor: om det finns ett liv efter döden, om Gud finns och om han eller hon i så fall kommunicerar med oss. Och om det finns människor som genom körsången tycker sig ha anat ”något mer”, hur påverkas dessa i så fall av denna upplevelse?

Syftet med denna studie är att utforska vilka kunskaper och färdigheter några etable- rade sångare anser behövs för att sångare ska kunna bli etablerade och erkända. Studien utgår från sociokulturellt perspektiv och baseras på kvalitativa intervjuer med tre sång- are: En jazzsångerska, en operasångare och en popsångare. Samtliga tre informanter betraktas som etablerade och erkända inom sin respektive genre. I bakgrundskapitlet ges en beskrivning av hur musikbranschen ser ut på 2010-talet, vilka deltagare, arenor och maktfaktorer som existerar. Marknadsföring och personligt varumärke tas upp samt hur mental inställning beskrivs höra samman med framgång. Dessutom får läsaren en bild av på vilket sätt dagens musiklärarprogram ägnar sig åt undervisning i marknadsfö- ring, frilans- och branschkunskap. I resultatet framkommer att musikbranschen är en hård värld att vistas och verka i. Informanterna är därför eniga om att det krävs en trygg och speciell personlighet för att nå framgång. Dessutom krävs social kompetens och stark passion. En beskrivning ges av vilken nytta informanterna har haft av sin utbild- ning på vägen mot att bli etablerad sångare. De anser dock att det finns många brister i utbildningarna och att det alltså finns många förbättringsområden. / The purpose of this study is to explore what knowledge and skills some established singers consider necessary for singers to become established and recognized. The study starts from a socio-cultural perspective and is based on qualitative interviews with three singers: a jazz singer, an opera singer and a pop singer. All three interviewees are regarded as established and recognized in their respective genres. In the background chapter a description is given of how the music industry appears in the 21st century – the participants, venues and power factors that exist. Marketing and personal image promotion are considered together with how the mental attitude is associated with success. In addition, the reader gets a picture of how today's music teacher programmes are dedicated to education in marketing, freelance and knowledge of the industry. It emerges from the results that the music industry is a hard world to live and work in. Those interviewed therefore are unanimous in the need for a secure and special type of personality to achieve success. In addition, social skills and a strong passion are indispensable. A description is given of what use those interviewed gained from their education, on the way to becoming established singers. They believe that there are many deficiencies in training today and that consequently there are many areas for improvement.

Vad är för- och nackdelarna med att sceniskt gestalta musik? Intervju med Karin Rehnqvist, Kent Olofsson, Mattias Petersson och Martin Fröst. Reflektioner egna arbeten: Föreställningen Någon borde ta tag i det här... på Folkoperan 26 april 2014. Rörelse, röst och spel för stråktrio ensemble recherche. / <p>Bilaga: 1 DVD</p><p>Titel: Någon borde ta tag i det här...</p><p>Text och Musik: Maria Lithell Flyg</p><p>Medverkande: KammarensmbleN (Jörgen Pettersson, Anders Kilstrom, Kristian Möller, Ivo Nilsson, Jonny Axelsson) Thomas Sepp, Disa Krosness, Jonas Jurström, samt förinspelad röst Maria Lithell Flyg.</p><p>Dirigent: Andreas Eriksson</p><p>Koreografi: Disa Krosness</p><p>Scenografi och rekvisita: Maria Lithell Flyg</p><p>Kostym: SaraLo Serra</p><p>Smink/Mask: Amelia Cazorla</p><p>Ljudtekniker LarsEmil Öjeberget och Jerker Eklund</p><p>Ljus och Ljussättning: Mats Andreasson</p><p></p><p>Föreställningen gavs två gånger kl 14.00 och 20.00</p> / examensprojekt

Syftet med denna studie är att beskriva tillvägagångssätt för att lära personer som sjunger ”falskt” att sjunga mer ”rent”. I bakgrundskapitlet presenteras olika teorier kring orsaker till tondövhet och falsksång utifrån forskning och litteratur, samt metoder som rekommenderas för det praktiska arbetet med detsamma. Vidare redogörs för det didaktiska perspektiv som studien har som teoretisk utgångspunkt. I metodkapitlet beskrivs den kvalitativa intervjun, vilken är den metod som använts för att genomföra resultatet. I resultatet sammanfattas fyra intervjupersoners beskrivningar av sina teorier kring orsakerna till tondövhet och falsksång, samt även deras metoder för arbete med personer som är tondöva/sjunger falskt. Resultatet diskuteras i relation till bakgrundskapitlet i diskussionskapitlet, där informanternas synsätt på ämnet, samt deras metoder jämförs med forskares och författares synsätt och metoder. / The purpose of this study is to describe procedures of teaching persons who sing “out of tune” to sing more “in tune”. In the background chapter different theories from research and literature for reasons behind tone deafness and poor pitch singing is presented, along with methods that are recommended for the practical work with it. Furthermore the didactic perspective that the study has as its theoretical basis is described. In the method chapter the qualitative interview method, which has been used to carry out the result, is presented. The result summarises four interviewed persons´ descriptions of their theories around the reasons behind tone deafness and poor pitch singing, along with their methods for working with persons who are tone deaf/sing out of tune. The result is discussed in relation to the background chapter in the discussion chapter, where the interviewing persons’ views on the subject, along with their methods are compared to the researchers' and authors’ views and methods.