Ämnet för uppsatsen är muntligt berättande och syftet är att undersöka vilken plats det har i arbetet bland förskollärare. Muntligt berättande har, i tidigare forskning visat sig ha, många sidovinster såsom språklig utveckling, värdegrundsarbete och fantasi. Muntligt berättande har en lång tradition i Sverige och den lever kvar men nu i filmer. Därför blev det intressant att undersöka vilken plats det har i det pedagogiska arbetet bland förskollärare. Metoden som valdes var intervju och fyra förskollärare har intervjuats. Resultatet visar att alla förskollärare använder sig av muntligt berättande i olika former. De som framkom var muntligt berättande av sagor, muntligt berättande av vardagshändelser och dialogisk högläsning. De använde de olika formerna för olika syften. Muntligt berättande av sagor användes i främst för att barnen skulle utveckla språket, fantasi och känslomässigt. Dialogisk högläsning användes i störst utsträckning för att utveckla barnens språk. När förskollärarna berättade ur sin egen eller barnens vardag skedde det spontant med värdegrundssyfte. Alla förskollärarna framhöll att de skulle vilja använda muntligt berättande av sagor i större utsträckning, då de ser att det har goda effekter i barnens utveckling, men att bristen på tid var den största aspekten som hindrade dem. Nu förekom det främst vid särskilda tillfällen och ovanan leder till att mer förberedelsetid krävs. Förskollärare behöver prioritera arbetet med muntligt berättande av sagor för att det ska användas regelbundet i verksamheten. De förskollärare som blivit intervjuade har utifrån sin syn på berättande delgivit hur det arbetar med de muntliga berättande i vardagen och hur viktigt det är att berätta.

<p>Examensarbetet handlar om berättartraditioner i Sydafrika och om hur lärarna, i en skola i Sydafrika, använder sig av sagor i sin undervisning. För att förstå hur de lever, i en före detta kåkstad i Sydafrika, och hur ursprungsbefolkningens skolsituation ser ut har jag även skrivit om Sydafrikas historia och om skolans utveckling där. Intervjuer och observationer har gjorts med lärarna på deras skola i Sydafrika.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att samtliga, av de fyra lärarna, använder sig av sagor i skolan. I de lägre klasserna berättar lärarna sagor från deras egen kultur medan de bland de äldre barnen även läser konstsagor. Många av de afrikanska sagorna är fabler. Lärarna anser att det är viktigt med sagor i skolan, för att det är en del av deras kulturarv, och för att man genom generationer har använt sig av sagor för att bilda och uppfostra barnen.</p><p>Nyckelord</p><p>Berättartraditioner</p><p>Curriculum 2005</p><p>Sagor</p><p>Sydafrika</p> / <p>This is a paper about traditions of storytelling in South Africa and how the teachers in a school in South Africa use storytelling in their teaching. To understand how they live in a former shanty town in South Africa and what their school situation is like I have also written about South African history and about the school development for the African people. Interviews with teachers and classroom observations have been carried out in their school in South Africa.</p><p>The result of the study shows that all four teachers use storytelling in school. The teachers in the lower classes tell mostly traditional African stories and when the pupils get older the teachers also use stories with known authors. Many of the African stories are fabels. The teachers think that storytelling in school is important because it is a part of the culture passed on through the generations and because stories have long been used in educating and bringing up their children.</p><p>Keywords</p><p>Curriculum 2005</p><p>South Africa</p><p>Storytelling</p><p>Traditions of storytelling</p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p>My examination paper is about how you can work with fairytales as an educational tool in order to strengthen young students’ self-esteem. Specialist literature and findings show that the fairytale can be used in order to strengthen self-esteem. As teachers we have a big part in this to help the students to develop and make them trust their own abilities. You can work with fairytales in many different ways and it’s often popular among the students. The purpose with this paper is to check how fairy tales and self-esteem are connected and how you can work with it in school.</p><p>The methods I’ve used are a combination of observation and qualitative interview. I have studied two different schools where I observed two teachers, in this case when they read fairytales and then I interviewed them. During the interview I used a recorder to get as much information as possible of the interview and to be able to listen many times.</p><p>Both of the teachers I interviewed worked with fairytales but in different kind of ways. Lena used fairytales as an inspiration to work creative with for an example drama, art, storytelling etc. while Lisa used fairytales to work with the text and the language.</p><p><strong>Keywords: </strong>working with fairytales, fairytales, self-esteem, educational tool. <strong></strong></p>

Abstract My examination paper is about how you can work with fairytales as an educational tool in order to strengthen young students’ self-esteem. Specialist literature and findings show that the fairytale can be used in order to strengthen self-esteem. As teachers we have a big part in this to help the students to develop and make them trust their own abilities. You can work with fairytales in many different ways and it’s often popular among the students. The purpose with this paper is to check how fairy tales and self-esteem are connected and how you can work with it in school. The methods I’ve used are a combination of observation and qualitative interview. I have studied two different schools where I observed two teachers, in this case when they read fairytales and then I interviewed them. During the interview I used a recorder to get as much information as possible of the interview and to be able to listen many times. Both of the teachers I interviewed worked with fairytales but in different kind of ways. Lena used fairytales as an inspiration to work creative with for an example drama, art, storytelling etc. while Lisa used fairytales to work with the text and the language. Keywords: working with fairytales, fairytales, self-esteem, educational tool.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur flanosagan som berättarform kan utveckla barns lärprocesser. Syftet är vidare att försöka förstå om flanosagans unika egenskaper kan påverka barns kommunikation och lärande. Frågeställningarna som ligger till grund för det här arbetet är: *Hur ser förskollärare på vilka kvalitéer flanosagan har som berättarform? *Hur ser förskollärare på barns lärande i arbetet med flanosagan? * Hur ser förskollärare på barns lärande i arbetet med flanosagan? Frågeställningarna gjorde att metoden blev intervjuer med öppna frågor för att ta reda på förskollärarens syn på vad flanosagor ger för lärande. Intervjuer gjordes på tre förskolor på landet med åtta olika lärare. Det fanns inte mycket information och forskning om den här unika formen av berättande. Resultatet visade att lärarna på förskolan använder sig av flanosagor samt att de såg möjligheter i lärandet med hjälp av dem. Respondenterna upplevde att berättandeformen innebär ett konkret material som fångar barnen och är flexibelt så det går att använda till nästan allt lärande. Materialet användes mer i arbetet med de yngre barnen, men samtidigt sågs möjligheten att med hjälp av datorn kunna göra egna sagor med de lite äldre barnen. Nackdelen ansågs vara att det tar tid att bygga upp ett förråd av sagor.

Examensarbetet handlar om berättartraditioner i Sydafrika och om hur lärarna, i en skola i Sydafrika, använder sig av sagor i sin undervisning. För att förstå hur de lever, i en före detta kåkstad i Sydafrika, och hur ursprungsbefolkningens skolsituation ser ut har jag även skrivit om Sydafrikas historia och om skolans utveckling där. Intervjuer och observationer har gjorts med lärarna på deras skola i Sydafrika. Resultatet av undersökningen visar att samtliga, av de fyra lärarna, använder sig av sagor i skolan. I de lägre klasserna berättar lärarna sagor från deras egen kultur medan de bland de äldre barnen även läser konstsagor. Många av de afrikanska sagorna är fabler. Lärarna anser att det är viktigt med sagor i skolan, för att det är en del av deras kulturarv, och för att man genom generationer har använt sig av sagor för att bilda och uppfostra barnen. Nyckelord Berättartraditioner Curriculum 2005 Sagor Sydafrika / This is a paper about traditions of storytelling in South Africa and how the teachers in a school in South Africa use storytelling in their teaching. To understand how they live in a former shanty town in South Africa and what their school situation is like I have also written about South African history and about the school development for the African people. Interviews with teachers and classroom observations have been carried out in their school in South Africa. The result of the study shows that all four teachers use storytelling in school. The teachers in the lower classes tell mostly traditional African stories and when the pupils get older the teachers also use stories with known authors. Many of the African stories are fabels. The teachers think that storytelling in school is important because it is a part of the culture passed on through the generations and because stories have long been used in educating and bringing up their children. Keywords Curriculum 2005 South Africa Storytelling Traditions of storytelling

Abstract The aim of this essay is to understand the view of man as a creature in the Norse culture by studying rituals and ritual actions in conjunction with homicide. The material on which the study is based is called the Icelandic sagas, which are important source of information to the Norse culture. To achieve the purpose, I used a qualitative content analysis and qualitative narrative analysis along with ritual theories based on Roy A Rappaport among others. The questions are for instance: - What ritual actions occur in connection with the homicide, according to the Icelandic sagas? - What are the differences in how individuals are treated in passages where the ritual actions in relation to homicide and homicide cases investigated and why? The results show four different types of ritual acts in relation to homicide. These are rites of passage, seid, gifts and ritual acts related to the use of blood. That there existed differences between individuals in the saga litterature can be seen in the size of the tombs and the punishments awarded to various people portrayed in the textual material. The reasons for these differences were for instance, dependent upon the reputation and position which the slain individual received in the hierarchy of society, how many kinsmen the central actors had around them, and finally the honor code expressed in the saga litterature. The study shows that homicide could be both a give and take away status, which directly affected the honor of people within honor and shame system and in relation to their social relationships in the Norse society.

<p>Muntligt berättande får en alltmer uppmärksammad roll inom det pedagogiska fältet. Detta arbete syftar till att belysa den skillnad som enligt facklitteraturen finns mellan muntligt berättande och högläsning samt lyfta fram pedagogiska vinster med respektive metod med fokus på muntligt berättande. Syftet är också att undersöka om och hur elever uppfattar skillnad mellan muntligt berättande och högläsning. Två frågeställningar förtydligar syftet: Finns det någon skillnad i hur elever uppfattar och kommer ihåg innehållet i en berättelse de fått muntligt berättad respektive uppläst? Finns det någon skillnad i elevers inlevelse i en berättelse de fått muntligt berättad respektive uppläst? Arbetet omfattar litteraturstudie och fältundersökning. Litteraturstudiens huvudsakliga resultat visar att båda metoderna bör ingå i ett djupare helhetsperspektiv i undervisningen. Fältundersökningen har genomförts i två klasser i år 2 där samtliga elever lyssnat till muntligt berättande och högläsning av två sagor. Datainsamlingen har omfattat både enkäter och intervjuer. Resultatet av fältundersökningen visar att eleverna i högre grad kommer ihåg innehållet efter en muntligt berättad berättelse än efter högläsning och att eleverna har en något djupare inlevelse efter berättandet, jämfört med högläsningen. Slutsatsen är att muntligt berättande och högläsning har många gemensamma pedagogiska vinster och bör gå hand i hand.</p>

Muntligt berättande får en alltmer uppmärksammad roll inom det pedagogiska fältet. Detta arbete syftar till att belysa den skillnad som enligt facklitteraturen finns mellan muntligt berättande och högläsning samt lyfta fram pedagogiska vinster med respektive metod med fokus på muntligt berättande. Syftet är också att undersöka om och hur elever uppfattar skillnad mellan muntligt berättande och högläsning. Två frågeställningar förtydligar syftet: Finns det någon skillnad i hur elever uppfattar och kommer ihåg innehållet i en berättelse de fått muntligt berättad respektive uppläst? Finns det någon skillnad i elevers inlevelse i en berättelse de fått muntligt berättad respektive uppläst? Arbetet omfattar litteraturstudie och fältundersökning. Litteraturstudiens huvudsakliga resultat visar att båda metoderna bör ingå i ett djupare helhetsperspektiv i undervisningen. Fältundersökningen har genomförts i två klasser i år 2 där samtliga elever lyssnat till muntligt berättande och högläsning av två sagor. Datainsamlingen har omfattat både enkäter och intervjuer. Resultatet av fältundersökningen visar att eleverna i högre grad kommer ihåg innehållet efter en muntligt berättad berättelse än efter högläsning och att eleverna har en något djupare inlevelse efter berättandet, jämfört med högläsningen. Slutsatsen är att muntligt berättande och högläsning har många gemensamma pedagogiska vinster och bör gå hand i hand.

Syftet med examensarbetet har varit att se sagans betydelse för ett barn i förskoleålderns språkliga utveckling. Syftet var även att undersöka hur pedagogers och föräldrars engagemang kan bidra.  Metoden som använts i examensarbetet är en kvalitativ undersökning på två förskolor med olika förutsättningar. Därefter har sedan jämförts likheter och skillnader mellan hur barnen tagit till sig av sagans ord och mening. Det har även gjorts enkätundersökningar där föräldrar och pedagoger har fått ge sin syn på hur de upplever att barn påverkas och utvecklas av sagor. Bland svaren har bl.a. pedagoger bidragit till examensarbetet med olika idéer på hur man kan locka barn till sagoläsning på ett pedagogiskt sätt. Det har genomgående under arbetets gång visat sig hur sagans betydelse, och flera olika roller, påverkar barnets språkliga utveckling men även hur sagan påverkar barnets självkänsla, trygghet, koncentration, nyfikenhet och fantasi. Det som lärts är vikten av att vara tydlig  likväl mot enspråkiga barn som flerspråkiga barn och att pedagogen är observant på att uppfatta barnets förståelse språkligt.