Det här examensarbetet handlar om processorienterad skrivundervisning och om analys av elevtexter. Arbetet består dels av ett försök med processkrivning som undervisningsmetod i år sju men även av en analys av det textmaterial som undervisningen genererade. Den huvudsakliga forskningsmetoden som använts utgörs av analyser av elevernas texter. Undersökningsmaterialet består av en komparativ textanalys av tio elevers texter i två versioner (I och II). Syftet är att studera hur elevernas texter förändrats under arbetets gång och vilka eventuella samband som textförändringarna kan tänkas ha med undervisningen. Målet kan sägas vara att undersöka i vilken utsträckning analys av elevernas texter kan användas för att utvärdera ett specifikt undervisningsprojekt. Studien syftar även till att belysa vilken typ av kunskap om skrivande som detta arbetssätt kan främja hos elever. Studien visar att analys av elevtexter i sin kontext kan ge belägg för brister i undervisningens upplägg, likväl som förtjänster i densamma. Resultatet av studien ger indikationer på att eleverna vid detta arbetssätt har getts möjlighet att träna sin språkliga medvetenhet. Det är även möjligt att i studien se tecken på att eleverna genom detta arbetssätt har getts tid att reflektera över sina texter, vilket i sin tur lett till textförbättringar av kommunikativ och innehållslig art.

Uppsatsen handlar om flickor, pojkar och teknik sett ur ett genusperspektiv. I undersökningen har 23 barn i åldrarna 4-5 år intervjuats kring vardagsteknik med utgångspunkt från två sagor berättade med flanoteknik. För att ge barnen en känsla för sagornas huvudpersoner användes dockor. Syftet var att se om det finns förebilder i sagor och i barnens närmiljö som påverkar deras intresse för teknik. I anslutning till detta gjordes barnintervjuer under videoinspelning. Sagorna med Emma och Totte som huvudpersoner bryter mot traditionella könsmönster då det är flickan som lagar saker med enklare verktyg och pojken som använder sig av hushållsteknik och bakar. Resultatet visade att en övervägande andel av de intervjuade barnen valde att identifiera sig med en sagofigur av det egna könet. Det framkom också att barnen kände sig mer bekanta och deltog oftare i aktiviteter kring vardagsteknik med hushållsredskap och bakning än vad de använde enklare verktyg och lagade saker.

Uppsatsen handlar om flickor, pojkar och teknik sett ur ett genusperspektiv. I undersökningen har 20 barn i åldrarna 2-3 år intervjuats. Undersökningen utgår från två sagor, Emmas verkstad och Totte bakar. Sagornas huvudpersoner bryter det könsstereotypa mönstret i sina aktiviteter. Utifrån sagornas teknikaktiviteter intervjuas barnen. För att barnen lättare skulle kunna svara på frågor användes dockor föreställande Emma och Totte. Syftet med undersökningen var att se om det finns förebilder i sagans värld som barn i 2-3 års ålder kan känna igen sig i, samt i figurernas aktiviteter. Hela undersökningen med intervjuer videoinspelades. Undersökningens resultat visar att barnen inte företrädesvis väljer figur av samma kön som dem själva, men att den empatiska förmågan är stor och kan påverka deras val. Resultatet visar att de deltagande barnen var mer bekanta med att baka än att laga saker.

Mitt syfte är att, inom förskolan, undersöka vad pedagoger och barn tar med sig efter att ha läst en bok. Jag har valt att använda mig av sagor i olika genrer för att de ska kunna relatera till sagor av olika karaktär. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer i en fallstudie med en komparativ ansats där jag har valt att jämföra barn och pedagogers upplevelser av böcker. För pedagogerna använde jag mig av en gruppdiskussion medan barnens intervjuer var enskilda. Resultatet visar att pedagogerna anser att sagorna kan vara våldsamma men samtidigt en kunskapskälla. Berättelserna kan hjälpa barnen att bearbeta händelser och kan innebära att barnen identifierar sig med huvudpersonen. Det fanns både likheter och skillnader mellan pedagogernas och barnens svar.

No description available.

<p>Syftet med undersökningen är att synliggöra barns och vuxnas uppfattning om barnboken. Vi vill få kunskap om vad föräldrar, pedagoger och bibliotekarier har för roll genom att delge barn den kunskap och det innehåll som barnboken ger. När viss undersökning visar att barnbokslån går ner och annan undersökning visar att barnboken är viktig för barn, både språkligt och socialt, vill vi sätta detta i fokus.</p><p>Metoden grundar sig på kvalitativa studier genom enkäter med intervjufrågor till föräldrar, pedagoger och kommunens bibliotekarie samt intervjuer av barn på våra arbetsplatser. Undersökningen sätter vi i perspektiv till våra styrdokument Läroplanen för förskolan 1998 samt literatur vi anser relevant för vårt examensarbete.</p><p>Slutsatsen vi har dragit av genomförda undersökningar är att pedagoger och föräldrar samt biblioteken har ett stort ansvar när det gäller barnboken och varför den behövs. Det finns olika vägar att gå för att väcka barns intresse och hur vi gör är upp till varje vuxen att ta beslut om - huvudsaken är att vi läser för barn. Detta har framförallt den teoretiska delen styrkt. Ju mer vi läser för barn, både som pedagog och förälder, ju mer ger vi till barnen både socialt och språkligt.</p>

Den här uppsatsen undersöker Askungens förändring genom tiderna via ett intersektionellt perspektiv, där analys av maktförhållanden i sagan ingår. Analysen går igenom tre olika versioner av Askungen som jämförs med varandra. Jag har tagit hjälp av den tidigare forskningen som Jack Zipes och Bruno Bettelheim har ägnats sig åt inom detta område. Simone de Beauvoir och Michel Foucault teorier används i uppsatsen för att öppna upp sagan från flera håll.

My aim in this essay is to identify and explain the claims to power that women possessed and were able to wield over other individuals by examining women as a instigators of violence in the Icelandic saga literature. I sought to build upon the previous research on women's representation in the saga literature by further identifying and explaining the power of women. By using qualitative narrative analysis with an approach closely related to content analysis, I searched six Icelandic sagas of different character and featured the identified intrigues in a summary manner. The questions referred to the material are:  - Which expressions show that women's actions are a founding reason for men to engage in violence can be found in the material?  - How do the female actors exercise power in Old Norse literature?  In the light of works by Margaret Clunies Ross, Gro Steinlands, Birgit Sawyers and Jóhanna Katrín Fridriksdottirs and descriptions of women in the Viking Age context with the Norse religion combined with the theoretical starting points from John RP French, Bertram Raven and Sylvia Walby I have answered the questions of the study. The female characters’ claims to power found in the literature were found to be verbally based, in accordance with previous research, and therefore found in social interactions with other individuals.  The result shows that women’s power is established in five different power bases: reward, coercive, legitimate, reference and expertise, where coercion and expertise were the most prominent and frequently reproduced forms of power in the material. The descriptions of the woman's claims to power can demonstrate (1) that the woman had a powerful position in the Viking Age context, (2) highlighted as a cause of disorder which man must sort out - and then appears as the sovereign, (3) a Christian tendency and function as propaganda against paganism. But one of the most interesting and important aspects that this study highlights is that women's actions can be seen as destructive as they are a leading cause of violence in many cases, but the women do not always do this in pure malice, although malice may be present in some intrigue. Several women seem to have a constructive motive as they often want the family to escape the shame and instead perform great deeds which generate honor - which is the moral system that is found in paganism. By understanding women's motives in this way, one can understand that they want to achieve good even if it sometimes requires violent actions. These actions can also be viewed differently than in our modern societies which are characterized by a different mentality towards violence than was the case in Viking society.

Syftet med undersökningen är att synliggöra barns och vuxnas uppfattning om barnboken. Vi vill få kunskap om vad föräldrar, pedagoger och bibliotekarier har för roll genom att delge barn den kunskap och det innehåll som barnboken ger. När viss undersökning visar att barnbokslån går ner och annan undersökning visar att barnboken är viktig för barn, både språkligt och socialt, vill vi sätta detta i fokus. Metoden grundar sig på kvalitativa studier genom enkäter med intervjufrågor till föräldrar, pedagoger och kommunens bibliotekarie samt intervjuer av barn på våra arbetsplatser. Undersökningen sätter vi i perspektiv till våra styrdokument Läroplanen för förskolan 1998 samt literatur vi anser relevant för vårt examensarbete. Slutsatsen vi har dragit av genomförda undersökningar är att pedagoger och föräldrar samt biblioteken har ett stort ansvar när det gäller barnboken och varför den behövs. Det finns olika vägar att gå för att väcka barns intresse och hur vi gör är upp till varje vuxen att ta beslut om - huvudsaken är att vi läser för barn. Detta har framförallt den teoretiska delen styrkt. Ju mer vi läser för barn, både som pedagog och förälder, ju mer ger vi till barnen både socialt och språkligt.

No description available.