Min studie har varit fokuserad på de klassiska sagorna och dess vara eller icke vara i 2000-talets skola och förskola. Arbetet har gått ut på att undersöka om pedagoger idag använder sig av klassiska sagor i sin undervisning och hur motiveras i så fall användandet. Metoden jag valt att använda mig av är strukturerade intervjuer med fyra oberoende pedagoger – två förskollärare och två lågstadielärare. De artefakter jag hade med mig vid intervjuerna var endast papper och penna då jag inte ville att det skulle bli en orättvis bedömning vid utskriften – detta för att två av intervjuerna gjordes på telefon och inspelning inte var möjlig. Mitt syfte med min studie har varit att undersöka om det går att använda de klassiska sagornas innebörd och betydelse i dagens pedagogiska verksamhet eller om dessa gamla sagor tjänat ut sitt syfte. Utifrån mitt syfte har jag tagit fram tre frågeställningar som legat till grund för arbetet med studien: 1. Om och Hur arbetas det med klassiska sagor i dagens förskola och lågstadium? 2. Finns det en medveten tanke bakom arbetet med sagorna och i så fall hur motiveras användandet? 3. Vilka olika synsätt har det funnits runt klassiska sagor genom tiderna och hur ser vi på dessa sagor idag? Resultatet blev ett betydligt bättre resultat än jag hoppats på och det visade att den klassiska sagan fortfarande har en plats i dagens undervisning men att arbetet med sagorna anpassas efter pedagogens eget syfte. Det personliga intresset var av stor vikt för de intervjuade respondenterna. Signifikant för de fyra respondenterna var att sagorna använts bland annat till att stärka elevernas självkänsla och det egna jaget.

Utgångspunkten för detta examensarbete har varit sago- och barnlitteraturanvändning i undervisningen i skolår 3. Syftet var att undersöka hur litteraturarbetet bedrevs på några skolor med olika pedagogiska inriktningar. Ett syfte var också att undersöka lärarnas och elevernas uppfattningar om detta arbete och hur dessa uppfattningar skiljer sig åt mellan de skolor där sagor och barnlitteratur används mycket jämfört de där sagorna inte har en framträdande plats. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa lärarintervjuer och kvantitativa elevenkäter. Intervjuer genomfördes med lärare på tre olika skolor och 40 elever deltog i enkätundersökningen. Resultatet av undersökningen visade att arbetssätt och användningsfrekvens varierade mycket liksom uppfattningarna om arbetet, vidare så kom det fram att varierad och flitig litteraturanvändning i skolan inte automatiskt betyder att eleverna får ökad läslust och en mer positiv inställning till arbeta med sagor och barnlitteratur. Däremot tycktes val av arbetssätt och elevernas möjligheter att påverka innehållet betyda mer i detta sammanhang.

Den här studien syftar till att analysera hur genus görs i sagor som blir lästa i förskolan. I min studie analyserar jag folksagor och konstsagor från 1800-talet samt moderna sagor. Metoden jag använder är kvalitativ litteraturanalys med ett poststrukturalistiskt perspektiv på genus. Resultatet visar att de äldre sagorna förstärker de traditionella könsrollerna medan de nyare sagorna försöker utmana dem. Det manliga är norm i sagor och kvinnan ses på som det andra könet. Forskning visar att litteratur påverkar barnens identitetsskapande och hur barnen uppfattar omvärlden. Min analys kan användas för att uppmärksamma förskollärare på vikten av att vara normkritisk i valet av sagor. För att kunna uppnå läroplanens mål om jämlikhet och lika rättigheter oavsett könstillhörighet, måste förskollärare vara medvetna om vilka normer sagorna de läses speglar. / This study aims to analyze representations of gender in fairy tales read in preschool. I have analyzed folk tales and literary fairy tales from the 19th century and contemporary tales. The method I have used is qualitative literature analysis with a poststructuralist perspective on gender. The results show that older fairy tales maintain the traditional gender roles more than newer fairy tales. The male is norm and women are considered the other sex. My analysis can be used to draw the attention of preschool teachers to the importance of norm criticism in storytelling. Research shows that literature affects how children perceive the world and children's identity formation. In order to achieve the curriculum's goals of gender equality and equal conditions regardless of gender, preschool teachers need to be aware of the norms the fairy tales they read to children contain.

Denna adaptionsstudie analyserar vad som händer med H.C. Andersens saga ‘’Den fulaankungen’’ när den adapteras till en bilderbok, genom att jämföra sagan i sagosamlingenSagor och berättelser 1835–45 (1982) med bilderboken Den fula ankungen (2020). Syftetmed analysen är att undersöka ändringar av innehåll och språk, vilket innehåll som har blivitillustrerat, samspelet mellan bild och text samt styrningen av adaptionen. Studien utgår frånen kvalitativ komparativ metod och använder sig av bland annat Göte Klingbergs fyraadaptionsformer och Ulla Rhedins bilderbokskoncept. Resultatet av analysen visar att saganhar adapterats till bilderboken genom att innehållet har komprimerats och kortats ner samtgenom att språket gjorts enklare och mer vardagligt. I bilderboken har de viktigastehändelserna blivit illustrerade och bilderna utgår för det mesta från textens beskrivningar.Analysen tyder på att det nya bilderboksformatet och anpassningar till yngre barn har styrtadapteringen.

This essay is a creative study of how characters are depicted in Terry Pratchett’s Discworld, based on three novels of Pratchett, translated to Swedish: Häxor i Faggorna (1994), Svinvinternatt (2005), and Levande musik (2001). The creative part will be a short story written by me, where I put the well-known character Näcken from Swedish folklore into Pratchett’s imaginary world Discworld. I will use two academic texts about Näcken, Näcken (2008) by Jochum Stattin and Erotiska väsen(2010) by Ebbe Schön, as a base for my creative writing. To study how Pratchett writes and uses allusions in his works, White Knowledge and the Cauldron of story: The Use of Allusion in Terry Pratchett’s Discworld by William T. Abbott and The intertextual use of the Fairy Tale in Postmodern Fiction by Kevin P. Smith will guide me. The purpose of this essay is to study how Pratchett changed folklore characters to fit into his world.

Sagor har under alla tider varit verktyg för att underhålla, inspirera och utbilda speciellt barn. För många av oss har sagan spelat en central och viktig roll i vår uppväxt och från dom har vi minnen som aldrig försvinner. Vi minns rytmen i texten, färgerna i bilden eller personen som berättade dom. Trolland är ett projekt som med sagans värld undersöker hur en lärandemiljö för barn kan utformas. Projektet söker inspiration i, men eftersträvar inte att vara, en sagovärld likt den som Tove Jansson beskriver i sitt författarskap. Likt flera små bergstoppar tittar förskolan Trolland upp i Vasalunds villastad. Fasadens brända yta reflekterar ljuset likt snö på ett berg. Och liksom ett berg har den också borrat sig ner och stadigt rotat sig i den sluttande tomten på Charlottenborgsvägen. Utifrån kan den upplevas som en mörk och vemodig byggnad, mörk, med gapande fönster och en hög fasad mot syd. På gården har en grop gjutits in som fylls med vatten under årets regniga dagar. Den samlar på naturens tårar, säger barnen. Men inuti har byggnaden en varmare ton av trä och kork. Hit kommer varje dag 45 barn som delas upp i tre avdelningar. De minsta huserar på bottenvåningen med egen ingång och tillgång till en avskiljd gård. De delar våning med förskolans kök och matsal. Flera smala trapplopp tränger sig in mellan fyra volymer och binder samman planen. Byggnadens mellersta plan delas av förskolans äldre barn uppdelade i två avdelningar. Här finns huvudentrén som också kopplar planet till förskolans stora gård. Det översta planet används genemsamt av huset. Här finns ett rörelserum med förskolans eget universum, och genom takfönstret, högt upp, syns det stora universum under vinterhalvårets mörka mornar. I ateljén vätter ett stort fönster mot sydväst. Det går från golv till tak och man kan få svindel om man står riktigt nära. / Tales has always been a tool to entertain, inspire and educate children in particular. For many of us the saga played a central and important role in our upbringing and from them we have memories that will never disappear. We remember the rhythm of the text, the colors in the image or the person who told them. Trolland is a project that with the fairytale world explores how a learning environment for children can be designed. The project seeks inspiration in, but do not aspire to be, a fairytale world like the one that Tove Jansson describes in her writing. Like several small peaks the preschool Trolland shows itself among the houses in Vasalunds. The facades scorched surface reflects light like snow on a mountain. And like a mountain, it has also drilled down and firmly rooted in the sloping plot at Charlottenborg road. From it can be seen as a dark and melancholy building, dark, with gaping windows and a high facade facing south. At the yard a pit fills with water during the rainy days. It collects the tears of the nature, the children say. But inside, the building has a warmer tone of wood and cork. Here comes every day 45 children divided into three sections. The section for the youngest, on the ground floor, got a private entrance and access to a secluded yard. They share the floor with the preschool kitchen and dining room. Several narrow flights of stairs penetrates into four volumes and binds together the plan. The building's middle floor is shared by the preschools older children divided into two sections. Here are the main entrance, which also connects the plane to the preschools large yard. The top floor is for shared use of the house. Here is a movement room with the preschools own universe, and through the skylight, high up, you can see the vast universe during the winter dark mornings. The studio overlooks a large window facing south. It goes from the floor to the ceiling and one can get dizzy if you stand really close.

Denna studie behandlar de didaktiska vinsterna med folksagor i undervisningen på gymnasiet. Vidare undersöks vilka sätt sagor kan användas på för att uppnå utvalda mål i svenskämnets centrala innehåll. I bakgrunden tecknas en bild över litteraturdidaktiken och läroplansteorins utveckling genom åren. Materialet består av en rumänsk och en svensk folksaga som analyseras utifrån av Joseph Campbells mytteori och utvalda delar av den tidigare forskningen som berör maktstrukturer, unga psykologiska utveckling samt sagans normativa innehåll. Metoden som används i detta arbete är arketypsanalysen som grundar sig i Carl Gustav Jungs teori om arketyper. I diskussionsavsnittet presenteras och diskuteras didaktiska vinster som den kompetenta och läsande elever och olika sätt att uppnå målen i det centrala innehållet med hjälp av folksagor. Några exempel på dessa sätt är möjligheten att urskilja och analysera hur makt porträtteras i sagor, hur unga psykologiska utveckling kan ta sig uttryck i sagokaraktärernas resa mot vuxenlivet eller hur berättelsens normativa innehåll kan synliggöra moraliska och etiska aspekter ur olika perspektiv. Avslutningsvis visas i denna studie att användningen av folksagor i litteraturundervisningen på gymnasiet har fördelar både gällande didaktiska vinster och sätt att uppnå målen i det centrala innehållet.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur motståndsläsning eller motströmsläsning (resisting reading) kan användas som verktyg i tolkning av tre svenskspråkiga normkritiska sagobilderböcker; Alexander Janssons, Sofia Jensfeldts och Silvy Strands Rödluvan (2018), Askungen (2018) och Skönheten & Odjuret (2021). Dessa tre sagobilderböcker ingår i Moderna sagor-serien som publicerats av OLIKA förlag AB. Med hjälp av text- och bildanalyser utifrån ett genusperspektiv ville jag undersöka vilka genusstrukturer och normkritiska perspektiv dessa tre barnböcker visar upp. I anknytning till detta undersökte jag hur tolkning av normkritiska sagor med hjälp av motståndsläsning och -skrivande som en del av litteraturundervisning kan bidra till undervisning av normkritik och demokrati i den svenska skolan. Resultatet visar att läsande och skrivande mothårs kan inkluderas i undervisning av litteratur exempelvis vid modersmålsundervisning där fokus ligger i normkritik och samhällets demokratiska värderingar.

Denna text är en uppsats om min konst. En kollage-artad sammanställning bestående av olika koncentrat, eller ska jag kalla det för koncentrerade förklaringar, tankelekar och processer. Text och bild består av de arbeten jag hittills odlat fram under min tid här på Konstfack, tillsammans med den mylla som dessa är sprungna ur.

Sagor är en av flera texttyper elever ska få ta del av under sin skolgång och sagan kan användas på flera sätt samt för olika syften. Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med kunskap om sagans didaktiska potential i svenskundervisningen i förskoleklass och årskurs 3. Studiens syfte avses besvaras med tre frågeställningar: Hur beskriver lärare i förskoleklass och årskurs 3 att de använder sagor i svenskundervisningen? På vilka sätt upplever lärare att elever utvecklas genom att ta del av sagor i svenskundervisningen? Vad finns det för likheter och skillnader mellan hur lärarna förklarar sagans användning i svenskundervisningen? Studiens frågeställningar besvaras genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer som transkriberades och analyserades genom en tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkt som studien utgår från är sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultatet för studien visar att lärare använder sagor för flera olika syften, men högläsning, skrivande och samtalande är det lärarna förklarar att de använder sagan för främst. Genom detta kan elever utveckla läsförståelsen, sitt sagoskrivande och lärarna upplever också att elever kan utveckla sina kompisrelationer när sagan används för att diskutera värdegrundsfrågor. I diskussionen diskuteras de metoder som används för studien. Även det resultat som framkommit i studien diskuteras och kopplas till tidigare forskning. Slutligen skrivs förslag på vidare forskning fram. / Fairy tales are one of several text types pupils should be exposed to during their schooling and the fairy tale can be used in several ways and for different purposes. This qualitative study aims to contribute knowledge about the didactic potential of fairy tales in Swedish teaching in preschool class and year 3. The purpose of the study is intended to be answered with three questions: How do teachers in preschool class and year 3 describe that they use fairy tales in Swedish teaching? In what ways do teachers feel that students develop by taking part in fairy tales in Swedish teaching? What are the similarities and differences between how teachers explain the use of fairy tales in Swedish teaching? The study's questions are answered through semi-structured qualitative interviews that were transcribed and analyzed through a thematic analysis. The theoretical starting point from which the study is based is socio-cultural perspective on learning. The results of the study show that teachers use fairy tales for several different purposes, but reading, writing and talking aloud are what the teachers explain that they use the fairy tale for primarily.  Through this, students can develop reading comprehension, their story writing and the teachers also experience that students can develop their friendships when the fairy tale is used to discuss basic values. The discussion discusses the methods used for the study. The results of the study are also discussed and linked to previous research. Finally, proposals for further research are presented.