Hur framställs egentligen kvinnliga karaktärer i sagor och har dessa framställningar någon påverkan på barn i deras skapande av den egna könsidentiteten? Vi har utifrån forskning försökt besvara hur kvinnliga karaktärer framställs i traditionella sagor, samt hur barn uppfattar karaktärer i traditionella och i feministiska sagor. Då skolan har i uppdrag att aktivt motverka stereotypiska könsmönster och ge elever möjlighet till att finna sin unika egenart, anser vi att det är av hög relevans att studera hur de texter elever möter kritiskt kan granskas utifrån ett genusperspektiv.   Litteraturstudiens resultat bygger på en granskning av vetenskapliga artiklar där samtligt material varit av internationell karaktär. Forskningen visar på att kvinnliga sagokaraktärer ofta framställs som stereotypiska. Det framgår vidare att dessa stereotypiska föreställningar speglas i de sätt på vilka barn uppfattar kvinnliga sagokaraktärer. Barn har svårt att se utanför de stereotypiska ramar inom vilka karaktärer framställs och därmed blir de feministiska karaktärerna inte accepterade utan tenderar istället att motarbetas. Vi har valt att göra den här granskningen utifrån teorier om genus.

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att planera, genomföra och utveckla en lektionssekvens i naturvetenskap där sagan och berättandet som form används som metod. Undervisningen handlade främst om fotosyntes och fröets livsbetingelser. Eleverna gick i årskurs fyra. Resultatet bestod av planering, genomförande och utvärdering av fem lektionstillfällen, samt en enkät där elevernas inställning till sagoläsning och sagoskrivning undersöktes. Slutsatsen är att eleverna var positivt inställda till sagoläsning, men inte lika positiva vid sagoskrivning. Sagoläsning kan vara ett bra komplement till de ofta opersonliga naturvetenskapliga faktatexterna. Att reflektera och bearbeta innehållet i sagan genom exempelvis gemensamma samtal framstår som en viktig del för att stimulera elevernas lärande. </p>

<p>Det här examensarbetet handlar om processorienterad skrivundervisning och om analys av elevtexter. Arbetet består dels av ett försök med processkrivning som undervisningsmetod i år sju men även av en analys av det textmaterial som undervisningen genererade. Den huvudsakliga forskningsmetoden som använts utgörs av analyser av elevernas texter. Undersökningsmaterialet består av en komparativ textanalys av tio elevers texter i två versioner (I och II). Syftet är att studera hur elevernas texter förändrats under arbetets gång och vilka eventuella samband som textförändringarna kan tänkas ha med undervisningen. Målet kan sägas vara att undersöka i vilken utsträckning analys av elevernas texter kan användas för att utvärdera ett specifikt undervisningsprojekt. Studien syftar även till att belysa vilken typ av kunskap om skrivande som detta arbetssätt kan främja hos elever.</p><p>Studien visar att analys av elevtexter i sin kontext kan ge belägg för brister i undervisningens upplägg, likväl som förtjänster i densamma. Resultatet av studien ger indikationer på att eleverna vid detta arbetssätt har getts möjlighet att träna sin språkliga medvetenhet. Det är även möjligt att i studien se tecken på att eleverna genom detta arbetssätt har getts tid att reflektera över sina texter, vilket i sin tur lett till textförbättringar av kommunikativ och innehållslig art.</p>

<p>Mitt syfte är att, inom förskolan, undersöka vad pedagoger och barn tar med sig efter att ha läst en bok. Jag har valt att använda mig av sagor i olika genrer för att de ska kunna relatera till sagor av olika karaktär.</p><p>Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer i en fallstudie med en komparativ ansats där jag har valt att jämföra barn och pedagogers upplevelser av böcker. För pedagogerna använde jag mig av en gruppdiskussion medan barnens intervjuer var enskilda.</p><p>Resultatet visar att pedagogerna anser att sagorna kan vara våldsamma men samtidigt en kunskapskälla. Berättelserna kan hjälpa barnen att bearbeta händelser och kan innebära att barnen identifierar sig med huvudpersonen. Det fanns både likheter och skillnader mellan pedagogernas och barnens svar.</p>

<p>Uppsatsen handlar om flickor, pojkar och teknik sett ur ett genusperspektiv. I undersökningen har 23 barn i åldrarna 4-5 år intervjuats kring vardagsteknik med utgångspunkt från två sagor berättade med flanoteknik. För att ge barnen en känsla för sagornas huvudpersoner användes dockor. Syftet var att se om det finns förebilder i sagor och i barnens närmiljö som påverkar deras intresse för teknik. I anslutning till detta gjordes barnintervjuer under videoinspelning. Sagorna med Emma och Totte som huvudpersoner bryter mot traditionella könsmönster då det är flickan som lagar saker med enklare verktyg och pojken som använder sig av hushållsteknik och bakar. Resultatet visade att en övervägande andel av de intervjuade barnen valde att identifiera sig med en sagofigur av det egna könet. Det framkom också att barnen kände sig mer bekanta och deltog oftare i aktiviteter kring vardagsteknik med hushållsredskap och bakning än vad de använde enklare verktyg och lagade saker.<strong></strong></p>

<p>Uppsatsen handlar om flickor, pojkar och teknik sett ur ett genusperspektiv. I undersökningen har 20 barn i åldrarna 2-3 år intervjuats. Undersökningen utgår från två sagor, Emmas verkstad och Totte bakar. Sagornas huvudpersoner bryter det könsstereotypa mönstret i sina aktiviteter. Utifrån sagornas teknikaktiviteter intervjuas barnen. För att barnen lättare skulle kunna svara på frågor användes dockor föreställande Emma och Totte. Syftet med undersökningen var att se om det finns förebilder i sagans värld som barn i 2-3 års ålder kan känna igen sig i, samt i figurernas aktiviteter. Hela undersökningen med intervjuer videoinspelades. Undersökningens resultat visar att barnen inte företrädesvis väljer figur av samma kön som dem själva, men att den empatiska förmågan är stor och kan påverka deras val. Resultatet visar att de deltagande barnen var mer bekanta med att baka än att laga saker.</p>

<p>Syftet med studien är att belysa hur barn i åldrarna tre till fem år tänker kring genus. Barnen fick lyssna på sagan ”Prinsessan Papperspåse” (Robert N. Munsch, 1980) och intervjuades sedan med utgångspunkt från sagan. Resultatet visar att barnen tänker relativt lika kring genus oberoende av kön och ålder. Både flickorna och pojkarna hade tydliga föreställningar om vad som är ett acceptabelt uppträdande av det motsatta könet. Framför allt hade de klara tankar om hur en flicka ska se ut om hon ska gifta sig. Att vara smutsig är för barnen inte acceptabelt, vare sig man är flicka eller pojke. Utan undantagsvis lade flickorna fokus på relationen mellan prinsessan och prinsen medan pojkarna lade fokus mer på draken och prinsen.</p>

No description available.

Syftet med denna uppsats har varit att planera, genomföra och utveckla en lektionssekvens i naturvetenskap där sagan och berättandet som form används som metod. Undervisningen handlade främst om fotosyntes och fröets livsbetingelser. Eleverna gick i årskurs fyra. Resultatet bestod av planering, genomförande och utvärdering av fem lektionstillfällen, samt en enkät där elevernas inställning till sagoläsning och sagoskrivning undersöktes. Slutsatsen är att eleverna var positivt inställda till sagoläsning, men inte lika positiva vid sagoskrivning. Sagoläsning kan vara ett bra komplement till de ofta opersonliga naturvetenskapliga faktatexterna. Att reflektera och bearbeta innehållet i sagan genom exempelvis gemensamma samtal framstår som en viktig del för att stimulera elevernas lärande.