Syftet med denna undersökning är att studera vilka möjligheter barn med annat modersmål än svenska får för att utveckla sina språk i förskolan. Jag har observerat verksamheten på förskolan och sedan utifrån min observation gjort kvalitativa intervjuer med två pedagoger och en barnskötare i förskolan i en invandrartät stadsdel i en större stad i södra Sverige.Resultatet visar att språkutvecklande aktiviteter genomsyrar barnens dagliga samvaro i förskolan. Detta sker både indirekt genom den dagliga löpande verksamheten och direkt genom planerade och organiserade aktiviteter. Observationerna och intervjuerna visar att modersmålet är det som lägger grunden för en god språkutveckling och detta arbetar personalen dagligen med.

Genom att läsa berättelser för elever i skolår 1 och 2 har vi undersökt vilka positionerbarn antar när de dramatiserar sagokaraktärer som sysslar med teknik. En saga medtraditionella könsroller lästes för en grupp elever och samma saga men med omvändakönsroller lästes för en annan grupp. Eleverna fick välja roller till dramatiseringarna i degrupper de delats in i och motivera sina rollval i samtal med oss. Utifrån elevernasrollval, saker de säger under samtalen samt en enkät de fyllt i syftar undersökningen tillatt visa på elevernas tendenser att identifiera sig, eller inte identifiera sig, med sagornaskaraktärer beroende på kön. Utifrån detta har vi ur ett genusperspektiv diskuterat hurbarn kan påverkas av sagokaraktärer som förebilder och på vilket sätt de litteräraförebilderna kan ha betydelse för att skapa ett intresse för teknik. / By reading stories for students in school year one and two we have studied which positions children take when they dramatise characters which interact with techniques in fairy tales. A fairy tale with traditional gender roles was read to a group of students and the same fairy tale, but with changed gender, was read to another group. The students choose roles together in their groups to dramatise the story, then they had to motivate why they choose the role they did. From their choice of character, things they say during conversations and a questionnaire they filled in the study aim to show how the students tense to identify, or not identify, themselves with characters of the fairy tale, depending on gender. From this we have, through a gender perspective, discussed how characters in fairy tales can effect the children as role models and in which way literary role models can be important to create an interest for technology.

<p>Uppsatsen är en närläsning av Patricia C. Wredes bok <em>Dealing with Dragons </em>och undersöker huruvida boken i fråga är en parodi eller travesti på de klassiska sagorna, t.ex. Törnrosa och Askungen. Jag tar också reda på om det går att läsa boken på olika sätt beroende på hur stor förkunskap man har om de gamla sagorna. Gérard Genette har skrivit boken <em>Palimpsestes: La</em> <em>littérature au second degré</em>, och jag har med hjälp av en svensk översättning använt mig av hans teorier om hypotext - hypertext, parodi, travesti och transformation. Jag tar även hjälp av Jack Zipes och hans bok <em>The Brothers Grimm - From Enchanted Forests to the Modern</em> <em>World. </em>Dessutom används Barbara Walls bok <em>The Narrator's Voice - The Dilemma of</em> <em>Children's fiction </em>för att reda ut begreppet dubbelt tilltal.</p><p>Uppsatsen är indelad i tre delar med tillhörande underrubriker: Inledning, analys och slutdiskussion. Under analysdelen tar jag upp Wredes sätt att använda sig av direkt och indirekt transformation samt om hänvisningarna till bl.a. Grimms sagor är inslag av parodi eller travesti. Metoden jag använder mig av är att visa och analysera utdrag ur boken som är direkt eller indirekt transformerade från sedan länge befintliga sagor eller legender.</p><p>Resultatet av analysen når sitt syfte och svarar på frågeställningen. Slutsatsen är att boken <em>Dealing with Dragons </em>till största delen är en parodi på kända sagor, men att inslagen av travesti är nödvändiga och behövs för den roliga och lite snälla tonen som boken tillhandahåller.</p>

Uppsatsen är en närläsning av Patricia C. Wredes bok Dealing with Dragons och undersöker huruvida boken i fråga är en parodi eller travesti på de klassiska sagorna, t.ex. Törnrosa och Askungen. Jag tar också reda på om det går att läsa boken på olika sätt beroende på hur stor förkunskap man har om de gamla sagorna. Gérard Genette har skrivit boken Palimpsestes: La littérature au second degré, och jag har med hjälp av en svensk översättning använt mig av hans teorier om hypotext - hypertext, parodi, travesti och transformation. Jag tar även hjälp av Jack Zipes och hans bok The Brothers Grimm - From Enchanted Forests to the Modern World. Dessutom används Barbara Walls bok The Narrator's Voice - The Dilemma of Children's fiction för att reda ut begreppet dubbelt tilltal. Uppsatsen är indelad i tre delar med tillhörande underrubriker: Inledning, analys och slutdiskussion. Under analysdelen tar jag upp Wredes sätt att använda sig av direkt och indirekt transformation samt om hänvisningarna till bl.a. Grimms sagor är inslag av parodi eller travesti. Metoden jag använder mig av är att visa och analysera utdrag ur boken som är direkt eller indirekt transformerade från sedan länge befintliga sagor eller legender. Resultatet av analysen når sitt syfte och svarar på frågeställningen. Slutsatsen är att boken Dealing with Dragons till största delen är en parodi på kända sagor, men att inslagen av travesti är nödvändiga och behövs för den roliga och lite snälla tonen som boken tillhandahåller.

No description available.

<p>Sammanfattning</p><p>Det här är en tur i sagans land, där jag visar er vad pedagogerna använder högläsning av sagor till och vilka syften som är bakomliggande. Genom litteraturen får ni en bild av vad högläsning av sagor skapar, hur sagoarbete bör ske enligt författarna och arbetets syfte. Jag har valt att använda metoden intervju med två pedagoger i en förstaklass. Resultatet i min metod d.v.s. mina intervjuer visar de två pedagogernas arbete med högläsning av sagor och deras åsikt om vad högläsning av sagor kan ge till barnens utveckling. Arbetet har gett mig stora kunskaper om arbete med högläsning av sagor och jag har fått många svar på frågorna om hur arbetet bör ske och i vilket syfte. De två pedagogerna jag intervjuat i dagens skola använder arbete med högläsning av sagor för bl.a. språkutveckling, motivation, fantasi, gemenskap och vidarearbete. Deras arbetssätt skiljer sig en aning, men grundtanken är densamma, att högläsning av sagor är bra och ger mycket för eleverna, både i hemmet och i undervisningen.</p> / <p>Abstract</p><p>This is a journey to the land of tales, where I will show you what teachers use reading tales aloud for as well as the purpose of reading the tale aloud. Through the litterature you will get an idea of what reading tales aloud creates, how working with tales should occur according to the writers and the purpouse of the work. I have used interviews as a method in my essay and two teathers have bin interviewed. The result of my method in other words my interviews show the two teachers work with reading tales aloud and their views on how reading tales aloud benifits development in children. The essay has given me deep knowledge about the work of reading tales aloud and I have received answers to the questions about how you should work with this, and to what purpose reading tales aloud is used for. The two teachers I met in present day school use the reading of tales aloud for the benifit of, lingual development, motivation, emagination, togetherness and further work. There are some differncies between the two teachers way of working with tales, but they have the same basic idea, that the reading of tales aloud is good and benifits the pupils a lot, both at home as well as in teaching.</p>

Sammanfattning Det här är en tur i sagans land, där jag visar er vad pedagogerna använder högläsning av sagor till och vilka syften som är bakomliggande. Genom litteraturen får ni en bild av vad högläsning av sagor skapar, hur sagoarbete bör ske enligt författarna och arbetets syfte. Jag har valt att använda metoden intervju med två pedagoger i en förstaklass. Resultatet i min metod d.v.s. mina intervjuer visar de två pedagogernas arbete med högläsning av sagor och deras åsikt om vad högläsning av sagor kan ge till barnens utveckling. Arbetet har gett mig stora kunskaper om arbete med högläsning av sagor och jag har fått många svar på frågorna om hur arbetet bör ske och i vilket syfte. De två pedagogerna jag intervjuat i dagens skola använder arbete med högläsning av sagor för bl.a. språkutveckling, motivation, fantasi, gemenskap och vidarearbete. Deras arbetssätt skiljer sig en aning, men grundtanken är densamma, att högläsning av sagor är bra och ger mycket för eleverna, både i hemmet och i undervisningen. / Abstract This is a journey to the land of tales, where I will show you what teachers use reading tales aloud for as well as the purpose of reading the tale aloud. Through the litterature you will get an idea of what reading tales aloud creates, how working with tales should occur according to the writers and the purpouse of the work. I have used interviews as a method in my essay and two teathers have bin interviewed. The result of my method in other words my interviews show the two teachers work with reading tales aloud and their views on how reading tales aloud benifits development in children. The essay has given me deep knowledge about the work of reading tales aloud and I have received answers to the questions about how you should work with this, and to what purpose reading tales aloud is used for. The two teachers I met in present day school use the reading of tales aloud for the benifit of, lingual development, motivation, emagination, togetherness and further work. There are some differncies between the two teachers way of working with tales, but they have the same basic idea, that the reading of tales aloud is good and benifits the pupils a lot, both at home as well as in teaching.

Die vorliegende Magisterarbeit ist die direkte Fortsetzung der Studie Die didaktische Umsetzung von Märchen – eine Literaturstudie. Hierbei handelt es sich in beiden Fällen an im Rahmen des Ämneslärarprogrammes an Högskolan Dalarna verfasste Examensarbeiten. Diese hier präsentierte Studie untersucht inwieweit die innerhalb der Forschung gepriesenen Märchentexte tatsächlich von Lehrkräften an den schwedischen Schulen und im Bereich des DaFUnterrichtes didaktisch umgesetzt werden. Mit Hilfe einer Unterrichtseinheit mit dem Thema „Märchen“ auf dem Gymnasium sowie einer unter Lehrkräften durchgeführten Umfrage betreffend deren Verwendung von Märchen im DaF-Unterricht konnte konstatiert werden, dass die im Literaturkanon stiefmütterlich behandelten Märchen mit Hilfe der meisten der befragten Pädagogen einen Weg in die Klassenzimmer gefunden haben. Die am Unterricht teilgenommenen Lernenden konnten gleichzeitig bestätigen, dass eine solche didaktische Umsetzung nicht nur Freude bereiten, sondern ebenfalls die Lernbereitschaft steigern und damit auch das Wissen erweitern kann.

This essay seeks to explore the relation between Crimson Bound and the fairy tale from which it derives from. Today, it is common to use fairy tales as a base for new literature, movies and tv-series and therefore it is interesting to study these new additions to our media. By applying Vladimir Propps extensive study of fairy tales to Rosamund Hodges Crimson Bound and the Brothers Grimms Little Red Cap I hope to come to an understanding of the differences and similarities that these two holds. Through this analysis I conclude that Hodges utilizes the functions that Propp states are specific to the fairy tale genre. I also conclude that, although Hodges closely follow the initial structure of Little Red Cap, she deviates from the fairy tale towards the ending. Besides the interesting similarities and the effect of the differences, the roles of the protagonist and the antagonist stands out. Therefore, a portion of this essay delves deeper into how the adaption to the fantasy genre affect these roles as well as how the relationship between then protagonist and antagonist alters due to this.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur folksagor praktiskt kan användas som stödmodeller för elevers skrivande av sagor i årskurs 3, samt hur elevers motivation påverkas av detta. Den tidigare forskningen belyser att stödmodeller är viktiga för elevers eget skrivande av sagor, samt att elevers motivation för att skriva påverkas av en rad olika faktorer. I studien används kvalitativa metoder i form av semistrukturerade lärarintervjuer och observationer för att samla in empiriskt material i syfte att besvara studiens frågeställningar. Den analysmetod som används för att bearbeta materialet är en tematisk analys och de teorier som ligger till grund för denna studie är motivationsteori, sociokulturella perspektiv och modellering. Genom studien framkommer det hur lärare väljer att arbeta med folksagor som stödmodeller för elevers eget skrivande, samt hur de anser att elevernas motivation påverkas av detta. Genom observationer analyseras och diskuteras de tecken på motivation som eleverna uppvisar vid undervisning. Resultatet visar att lärarna använder folksagor som stödmodeller för elevers eget skrivande på olika sätt, där lärarna anser att eleverna är motiverade av denna typ av uppgift och de kan urskilja tecken på motivation. Under observationerna kan också tydliga tecken på motivation urskiljas hos eleverna. / This study aims to contribute knowledge about how folk tales can be practically used as support models for students' writing of fairy tales in grade 3, as well as how students' motivation is affected by this. The previous research highlights that support models are important for students' writing of fairy tales, and that students' motivation to write is influenced by a number of different factors. In this study, qualitative methods in the form of semi-structured teacher interviews and observations are used to collect empirical material to answer the study's questions. The analysis method used to process the material is a thematic analysis and the theories underlying this study are motivation theory, socio-cultural perspective and modeling. The study reveals how teachers choose to work with folk tales as support models for students' own writing, as well as how they believe that students' motivation is affected by this. Through observations, the signs of motivation that the students show during teaching are analyzed and discussed. The result shows that the teachers use folk tales as support models for students' own writing in different ways, where the teachers believe that the students are motivated by this type of task, and they can distinguish different signs of motivation. During the observations, clear signs of motivation can also be discerned in the students.