Genom skrivandet av min essä har jag undersökt begreppet inkludering och då speciellt inkludering av elev i behov av särskilt stöd som tar sig yttring i ett problemskapande beteende. Beteendeproblem hos individen påverkar kollektivet, i detta fall klasskamrater, och det påverkar mig som lärare i fritidshem. I min roll som pedagog i skolan och på fritidshemmet ställs jag inför situationer med barn i behov av särskilt stöd, BIBAS, där mina verktyg inte fungerar och mitt bemötande inte har någon effekt. Under skrivandets gång har jag synliggjort mina egna tankar och min erfarenhet genom att reflektera över dem samt ställt dem mot andra pedagoger, tänkare och erfarenheter. Det som för mig blivit tydligt är att många är vägarna att gå till målet, att forma trygga och reflekterande samhällsmedborgare. Det finns inte endast ett sätt att bemöta människor, bemötandet behöver formas om för varje person man möter. Jag har kommit fram till att det arbetssätt som jag så starkt talat för, lågaffektivt bemötande och ett salutogent synsätt, är det som jag når kollektivet optimalt med,men inte alltid samtliga i kollektivet. Då och då möter jag en individ där vägen mot målet inte är så lätt att gå, jag kan inte gå den själv utan behöver lämna över stafettpinnen till någon som kan mer än jag om denna väg för att få individen i mål.

Syftet med det här arbetet var att undersöka elevhälsopersonalens syn på sitt arbete i elevhälsan. Studiens kvalitativa forskningsansats innebär att empirin har samlats in med hjälp av intervjuer i fokusgrupper.Våra teoretiska utgångspunkter är ramfaktorteorin och KASAM. I syfte att få svar på studiens två frågeställningar,”Vilka faktorer anser elevhälsans personal påverkar möjligheten att arbeta förebyggande och hälsofrämjande?” och “Hur upplever elevhälsans personal sina möten med avseende på innehåll och möjligheter till samverkan?”, har personal ur två elevhälsoteam intervjuats. De två elevhälsoteamens personal representerar ett lokalt elevhälsoteam som finns på en skola och det andra teamet är ett centralt organiserat team som finns representerade på flera olika skolor. Resultatet visar att faktorer som kan påverka elevhälsopersonalens möjligheter till att arbeta förebyggande och hälsofrämjande kan bero på närheten till den skola de arbetar i, tiden som avsetts för elevhälsoarbete och möjligheten till samverkan inom elevhälsan och med skolorna de representerar. Den lokala elevhälsan har prioriterat tid, medvetenhet, kontinuitet och genom detta, menar de, har möjligheten att jobba förebyggande och hälsofrämjande ökat. De anser att känslan av sammanhang uppstår genom att de finns närvarande i det dagliga arbetet, nära skolan. Den lokala elevhälsan framhåller vikten av tydlig mötesstruktur. Vidare menar de att samverkan handlar om att det man gör tillsammans blir synligt. Den centrala elevhälsan menar att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet sker hela tiden genom att de avsatt gemensamma mötestider och rutiner på de skolor de representerar. Mötesstrukturen varierar från skola till skola och samverkan, anser de, handlar om gemensam samsyn och förståelse, men att det fungerar olika på olika skolor dels beroende på olika anställningsvillkor. Sammanfattningsvis indikerar studien vikten av goda mötesrutiner och att möjligheten till att utveckla elevhälsoarbetet ges tid och vikten av att samverka för att få en förståelse för det gemensamma elevhälsouppdraget

No description available.

Syftet med denna studie var att analysera läroböcker som används inom ämnet naturvetenskap. Analysen av läroböckerna utfördes för att undersöka hur hälsa sätts i perspektiv utifrån innehållet. De perspektiv som studerades var det biomedicinska perspektivet och det salutogena perspektivet på hälsa, vilka studerades i relation till kursmålet elever ska få en förståelse för mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra (Skolverket, 2011). Undersökningen utfördes genom en tematisk analys som både var teoristyrd och empiristyrd. De teman som först bearbetades fram var begrepp från kursmålet ovan; Mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer. Metoden hölls dock öppen vid den aktiva läsningen för att nya teman skulle kunna upptäckas, vilket gjorde att analysen blev mer empiristyrd. Analysverktyget var tabeller som visade på citat från de studerade läroböckerna. Tabellerna var konstruerade utifrån två huvudkategorier; den biomedicinska kategorin och den salutogena kategorin. Under båda huvudkategorierna fanns det tre underkategorier som var till för att förenkla analysarbetet. Citaten kunde utifrån denna förenkling beskrivas som att de innehöll ett fokus på sjukdom/skada eller på ett fokus som främjar hälsan. De läroböcker som analyserades var naturvetenskapligt inriktade och riktade mot årskurserna 1-6. Det resultat som analysen ledde fram till var att läroböckerna framförallt riktar in sig på det biomedicinska perspektivet vilket den tidigare forskningen också hade visat. Undersökningens mest intressanta slutsats var att det salutogena perspektivet bredde ut sig mer i läroböckerna som var riktade mot mellanstadiet vilket inte hade åbevisats i tidigare forskning.

Hälsofrämjande ledarskap är ett komplext fenomen som innefattar att främja hälsan i arbetslivet med hälsofrämjande aktiviteter. Studien fokuserade på det salutogena perspektivet, hälsa och hälsofrämjande arbete, arbetsrelaterad stress, arbetsmiljölagen samt ledarskapsteorier som kan kopplas till det hälsofrämjande ledarskapet. Studien syftade till att undersöka ledares upplevelser av hälsofrämjande ledarskap och resurser som främjar deras hälsa. Elva ledare från två organisationer deltog i studien.  Halvstrukturerade intervjuer genomfördes som kategoriserades genom meningskoncentrering. Analysen resulterade i ett antal slutsatser som var gemensamma för flertalet av respondenterna. Majoriteten av ledarna ansåg sig inte vara hälsofrämjande ledare och var fokuserade på fysiska friskvårdsåtgärder snarare än psykosociala. Ledarna  hade en uppfattning om att det rådde otydlig ansvarsfördelning, bristande kunskap  om hälsofrämjande ledarskap, men tillgång till hälsofrämjande resurser. / Health promotion leadership is complex and includes promoting health in the workplace. The study focuses on the salutogenetic perspective, health promotion, work-related stress, work environment legislation and leadership theories that can be linked to health promotion leadership. This study aims to investigate if leaders have knowledge about health-promoting leadership and access to resources that are health promoting. Eleven leaders from two organizations participated. Semi-structured interviews were conducted thematised through meaningful concentrator. The analysis showed several recurring statements amongst a majority of the respondents which were that the leaders did not view themselves as health- promoting leaders and their focus were on physical working environment rather than psychological. The perception of responsibility in the matter was unclear in both organizations and the leaders generally lacked knowledge of health promotion leadership while having access to health promoting resources.

Denna studie handlar om problematisk skolfranvaro och arbetet med att framja narvaro i skolan. Syftet med studien ar att bidra med kunskap om, pa vilka satt kommunala handlingsplaner for okad skolnarvaro, realiseras och konkretiseras i en skolverksamhet. Genom att utga fran tva kommunala handlingsplaner med tydlig inriktning mot framjande och fdrebyggande verksamhet ar studiens syfte att utifran elevhalsopersonalens perspektiv undersoka hur arbetet omsatts med tanke pa framjandet av skolnarvaron. Studien bestar av atta intervjuer med elevhalsopersonal i verksamheten och en representant fran ett centralt narvaroteam. Undersokningen baseras pa fragestallningar som; Hur tillampas handlingsplanen i verksamheten? Vilka atgarder anser elevhalsan som speciellt framgangsrika for det forebyggande arbetet med att framja skolnarvaro? Hur arbetar elevhalsan med detta forebyggande arbete och vilka samverkansformer anses betydelsefulla for att framja narvaro? Vilka svarigheter och mojligheter ser elevhalsopersonalen med handlingsplanen? De teoretiska ramar som anvands i studien ar ett salutogent perspektiv enligt Aaron Antonovskys teori om KASAM samt Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori. Resultatet i studien visar att alla medverkande skolor kanner att handlingsplanen fungerar som ett stod i narvaroarbetet liven om arbetet varierar mycket mellan skolorna. De fiesta anser sig liven ha fatt battre kontroll pa franvaron och insatser satts in tidigare an forut. De fiesta skolor ser det som positivt att planen har ett fokus pa det framjande och forebyggande arbetet. Detta visar att narvaroarbete ar ett komplext arbete dar det galler att genom fasta rutiner fa balans i systemet och i ett tidigt skede kartlagga elevens situation, skapa goda relationer, gora anpassningar och satta in stodinsatser for att aka narvaron.

Studiens syfte var att ta reda på hur yrkesverksamma lärare i ämnet idrott och hälsa såg på delen hälsa i ämnet. Studien ämnade undersöka hur lärarna undervisade i hälsa, hur de tolkade begreppet hälsa och hur de såg på hälsan relaterat till ämnets kunskapskrav och centrala innehåll. Tidigare forskning visar på att den fysiska aktiviteten med framförallt bollspel och lekar dominerar undervisningen i idrott och hälsa samt att innehåll kopplat till olika perspektiv på hälsa får lite utrymme. Studiens empiri bygger på semistrukturerade intervjuer med tolv legitimerade lärare i idrott och hälsa i södra Sverige där intervjuerna kretsade kring lärarnas syn på hälsa och realisering av detta i undervisningen av ämnet. Resultatet analyseras med hjälp av olika teoretiska infallsvinklar innefattande: läroplansteorin, patogena och salutogena perspektivet, KASAM och hälsokorset. Sedan avslutas studien med en diskussion där resultatet kopplas samman med tidigare forskning. Studiens resultat visade bland annat på att den största delen av undervisningen i hälsa i ämnet sker genom fysisk aktivitet. Många lärare kunde själva se att de inte fick med hela hälsoperspektivet i undervisningen, men visste till exempel inte hur de skulle få in den psykiska och sociala hälsan på ett bra sätt eller hur det skulle ha tid med detta. Nästan alla lärare ansåg att hälsa är ett komplext och svårtolkat begrepp.

No description available.

<p><strong>Abstract </strong></p><p><strong>   </strong></p><p><strong>Titel:</strong><strong>                  </strong>Vad upplever elever som meningsfullt i skolan?</p><p>                       – en salutogen studie vid en hälsofrämjande skola</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Nivå:</strong>              C-uppsats i ämnet pedagogik</p><p> </p><p><strong>Författare:       </strong>Ellika Berggren och Ebba Franson</p><p> </p><p><strong>Datum:              </strong>2010-01</p><p> </p><p><strong>Handledare:    </strong>Inger Ahlgren<strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p> </p><p><strong><em>Syftet:</em></strong> Elever i grundskolan som upplever skolan som meningsfull har större förutsättningar att uppleva hälsa och välmående i framtiden. För att kunna förstärka meningsfullheten i skolan är det enligt tidigare forskning viktigt att utgå från elevernas perspektiv. <em>Syftet </em>med studien är att mäta ett antal högstadieelevers KASAM i en hälsofrämjande skola och undersöka deras tankar kring att gå i skolan. Fokus kommer att ligga på vilka faktorer några av dessa elever kan uppleva som meningsfulla, och i så fall på vilket sätt dessa faktorer uppfattas som meningsfulla. Hela syftet kommer att utgå från ett salutogent perspektiv.</p><p> </p><p><strong><em>Metod:</em></strong> Studien präglas av en kvantitativ och kvalitativ inriktning. Antonovskys kortfattade livsfrågeformulär användes för att mäta elevernas KASAM. I enkätundersökningen deltog 57 elever i årskurs 8 i en hälsofrämjande skola. Bortfallet av dessa utgjorde 15, 7 %. Utav de återstående 48 eleverna valdes 4 personer ut för att delta i en intervjuundersökning. Dessa var en flicka och en pojke med hög KASAM samt en flicka och en pojke med låg KASAM.</p><p> </p><p><strong><em>Resultat:</em></strong> Medelvärdet av samtliga elevers KASAM-poäng var 66, 7. Den faktor som intervjupersonerna med hög KASAM gemensamt upplevde som meningsfull i skolan var prestation. Utöver den ansåg flickan med hög KASAM att kompisarna var viktiga. Pojken med hög KASAM upplevde utöver prestation att lärarna, organisation och struktur, trygghet samt undervisning var meningsfulla. De faktorer som intervjupersonerna med låg KASAM gemensamt upplevde som meningsfulla var ämnena, kompisarna, prestation och trivsel. Utöver detta upplevde flickan med låg KASAM att fri tid och lärarna var meningsfulla.</p><p> </p><p><strong><em>Nyckelord: </em></strong>Salutogent perspektiv, KASAM, meningsfullhet, hälsofrämjande skola, elever<strong> </strong></p>

Abstract    Titel:                  Vad upplever elever som meningsfullt i skolan?                        – en salutogen studie vid en hälsofrämjande skola   Nivå:              C-uppsats i ämnet pedagogik   Författare:       Ellika Berggren och Ebba Franson   Datum:              2010-01   Handledare:    Inger Ahlgren     Syftet: Elever i grundskolan som upplever skolan som meningsfull har större förutsättningar att uppleva hälsa och välmående i framtiden. För att kunna förstärka meningsfullheten i skolan är det enligt tidigare forskning viktigt att utgå från elevernas perspektiv. Syftet med studien är att mäta ett antal högstadieelevers KASAM i en hälsofrämjande skola och undersöka deras tankar kring att gå i skolan. Fokus kommer att ligga på vilka faktorer några av dessa elever kan uppleva som meningsfulla, och i så fall på vilket sätt dessa faktorer uppfattas som meningsfulla. Hela syftet kommer att utgå från ett salutogent perspektiv.   Metod: Studien präglas av en kvantitativ och kvalitativ inriktning. Antonovskys kortfattade livsfrågeformulär användes för att mäta elevernas KASAM. I enkätundersökningen deltog 57 elever i årskurs 8 i en hälsofrämjande skola. Bortfallet av dessa utgjorde 15, 7 %. Utav de återstående 48 eleverna valdes 4 personer ut för att delta i en intervjuundersökning. Dessa var en flicka och en pojke med hög KASAM samt en flicka och en pojke med låg KASAM.   Resultat: Medelvärdet av samtliga elevers KASAM-poäng var 66, 7. Den faktor som intervjupersonerna med hög KASAM gemensamt upplevde som meningsfull i skolan var prestation. Utöver den ansåg flickan med hög KASAM att kompisarna var viktiga. Pojken med hög KASAM upplevde utöver prestation att lärarna, organisation och struktur, trygghet samt undervisning var meningsfulla. De faktorer som intervjupersonerna med låg KASAM gemensamt upplevde som meningsfulla var ämnena, kompisarna, prestation och trivsel. Utöver detta upplevde flickan med låg KASAM att fri tid och lärarna var meningsfulla.   Nyckelord: Salutogent perspektiv, KASAM, meningsfullhet, hälsofrämjande skola, elever