No description available.

Problemområde Det finns en idag studier om fan loyalty och consumer loyalty men vi upplever att det finns en lucka om hur just relationen, kommunikationen och samarbetet ser ut mellan klubbar och deras supporterorganisationer idag. Vi upplever att den varierande storleken på supporterskaran är en underutnyttjad potential som klubben har tillgång till som resurs. Syfte Syftet med den här studien var att beskriva och analysera hur klubbar i svenska Division 1 herrar och deras supporterföreningar beskriver sitt samarbete. Med denna undersökning ville vi även ta reda på hur kommunikationen sker mellan klubbar och deras supporterföreningar. Undersökningen ämnade bidra med kunskap kring hur viktig relationen är för att stärka banden mellan klubbar och supporterförening. Metod Vår studie inriktade sig på hur kommunikationen och relationen såg ut mellan klubbar och deras supporterföreningar. Vi ville få ut så uttömmande svar som möjligt om hur respondenterna beskrev hur relationen och hur kommunikationen ser ut. För att kunna svara på syftet och de frågeställningar som tagits fram i samband med studien gjordes valet på att använda en kvalitativ ansats. Resultat Resultatet vi fick fram bland våra respondenter var att relationen är god mellan klubbarna och supporterföreningarna och att man har en överensstämmande syn när det gäller kommunikationen. Både parterna anser dock att relationen kan utvecklas ännu mer och att kommunikationen är a och o i detta. Något som kan hindra kommunikationen är att klubbarna är rädda för att supportrar vill gå in och vara med och fatta beslut, vilket enligt vår studie har fått fram att de inte vill vara beslutsfattande. Åsikter och tankar vill de gärna dela med sig av men de anser att kompetensen finns i föreningen för att fatta de bästa besluten för klubben. Nyckelord: Klubbar, supporterföreningar, kommunikation, samarbete, relation, fotboll.

Syftet med denna litteraturstudie var att studera sjuksköterskors interprofessionella relation och se vad vetenskapen funnit om hur samarbete mellan sjuksköterskor definieras och vilka faktorer som påverkar. Begränsning gjordes till engelskspråkig litteratur där databaserna Pub med, Samsök, Cinahl och ScienceDirect valdes och ur denna uppkom 15 vetenskapliga artiklar. Sökorden som användes var collaboration, nurses, relationships. Resultatet visar att samarbete definieras som delad makt, tillit och interaktion. Även att finna en lösning som tillfredsställer båda parterna är samarbete. Vidare innebär det att vara medberoende med utbyte av tillgångar och även gemensam prestation. Faktorer som bidrar positivt till samarbete är att uppskatta och beundra skillnader i tro, normer, principer och värdegrunder. Att justera kommunikation beroende på mottagare samt erkännande av andras kompetens och skicklighet bidrog till ett bra samarbete. Tid, plats och vilja att lösa konflikter är nödvändigt för positivt samarbete. Kritik, aggression och att vara reaktiv är å andra sidan negativa faktorer som påverkar samarbete ogynnsamt. Även att inte hålla sig objektiv i konflikter och bli defensiv är misskrediterande för samarbete. Likaså att inte veta vad människor som du arbetar med förväntar sig av dig och otillräckliga regler för konfliktlösning i arbetsplatsen bidrar negativt till samarbete mellan sjuksköterskor. Slutsatsen av detta arbete blir att mer forskning inom interprofessionell samarbete behövs, framförallt är det nödvändigt med ytterligare studier som systematiskt utvärderar samarbetsförbättringar som redan har tillämpats inom sjukvården. / The aim of this literature review was to study nurses inter professional relationship and see what science has found about how collaboration between nurses is defined and what factors influence. Limitations were made to English-speaking literature where the databases, Pub med, Samsök, Cinahl and Science Direct where chosen for the search and out of this came 15 scientific articles. The search words that were used were collaboration, nurses, and relationships. The results showed that collaboration is defined as shared power, trust and interaction. Similar to find a solution that satisfies both parties is collaboration. Further on it is to be co-dependent with exchange of assets and joint achievement. Factors that contribute positively to collaboration are to appreciate and admire differences in beliefs, norms, principles and bases of valuation. To adjust communication depending on the receiver and acknowledgement of others competence and abilities contributed to good collaboration. Time, space and desire to solve conflicts are also a necessity to positive collaboration. Criticism, aggression and to be reactive are on the contrary negative factors that affect collaboration unfavourable. Moreover, not to stay objectively in conflicts and become defensive is discrediting for collaboration too. At the same time, not knowing what people you work with expect from you, incompetent rules for conflict resolution at your work place contributes negatively to collaboration between nurses. The conclusion of this work is that more research about inter professional collaboration is needed, above all is it necessary with studies that systematically evaluates collaboration improvements that have already been applied within hospital treatment.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka entreprenöriellt lärande. Det som undersöks är vad entreprenöriellt lärande är, hur det genomförs som pedagogisk form i skolorna samt vilka lärandeteorier som utgör grunden. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Resultatet visar att entreprenöriellt lärande präglas av metalärande, ansvar, problembaserat lärande, samarbete och handledning. Lärarna arbetar processorienterat och är handledare i elevernas utvecklingsprocess. Det entreprenöriella lärandet innebär kontakt med det lokala näringslivet i form av projektarbeten och studiebesök. Det innebär också undervisning som präglas av samarbete, vilket skolmiljön och klassrummets utformning i de undersökta skolorna i viss mån ger stöd till. Långa lektionspass och ämnesövergripande projekt är också vanligt. Det entreprenöriella lärandet har sitt ursprung i de konstruktivistiska, sociokulturella teorierna.

Den här studien handlar om barnen förskoleklassens matematiska utveckling och strategier de använder sig av när de räknar. Den utforskar även hur barn samarbetar när de jobbar i grupp med matematiska problem. Två undersökningar genomfördes med filmkamera, den första under­sök­ningen delades upp i två delar. I den första delen intervjuades några barn ett och ett för att fastställa var barnen i klassen befinner sig utvecklings­mässigt, i den andra delen fick barnen i stora grupper om fyra till sex barn lösa matematiska problem tillsammans. Denna undersökning ledde vidare till undersökning nummer två som skedde vid ett annat tillfälle. Under­sökning nummer två gick ut på att barnen i mindre grupper på två och en grupp med tre barn tillsammans delade upp olika mängder objekt i två plastburkar. I under­sök­ning nummer ett framkom att barnen använder sig av en mängd olika räkne­strategier när de ska lösa en uppgift. I under­sökning nummer två framkom det tecken både på att barnen samarbetar och att samarbetet ibland uteblir. Hur som helst anser jag att de kan ha användning av att arbeta i grupp inom matematiken, men att det är viktigt att de tidigt får träna på att jobba tillsammans.

Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka metoder och strategier idrottslärare använder för att få elever att samarbeta i grupp. Detta utifrån arbetssätt som konflikthantering och kommunikation. Vidare var vår mening att undersöka vad lärarna ansåg att deras arbetsmetoder hade för effekter på eleverna.   Vår teori bygger vi på Svedbergs (2007, s.192) modell som presenterar hur gruppens samarbete beror på tre faktorer i lärandet.   Metoden i undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med öppna frågor. Tanken var att undersöka vad som var det centrala i lärarnas arbetsmetoder för att främja gruppsamarbetet i undervisningen. Vidare ville vi även undersöka hur de intervjuade lärarna beskriver sin ledarstil. Till undersökningen valdes sex idrottslärare där samtliga arbetade på skolor som var skilda från varandra. Med tanke på att två av dessa lärare för närvarande arbetar på gymnasiet, och resterande på högstadiet, kan det ha en påverkan på våra resultat.     Utifrån undersökningens resultat fann vi att gruppens samarbete beror på hur läraren använder sina arbetsverktyg med hjälp av de riktlinjer som kursplanen idrott och hälsa och skolans värdegrund belyser kring gruppsamarbete. Dessa arbetsverktyg tolkade vi till att kommunikationen var det centrala arbetsverktyget för lärare för att främja gruppsamarbetet. Inom kommunikationen belyste lärarna feedback, konflikthantering och att skapa en trygg miljö bland eleverna. Resultaten visade även att det råder liten skillnad i vilka arbetsmetoder lärarna använder i undervisningen. Ett antagande vi gör är att arbetslagen lärare ingår i på skolan har en avgörande roll för hur lärare arbetar, med tanke på att resultaten visar på små skillnader för hur lärare med större yrkesvana kontra lärare med mindre yrkesvana arbetar. Syftet med lektionen var även en avgörande faktor till vilken arbetsmetod som valdes. Samtliga lärare beskriver sitt ledarskap som en demokratisk ledarstil med en handledarroll.

Studien visar hur det ämnesövergripande arbetet ser ut i skolan i år 4-6 och i år 7-9 samt hur det arbetet förändras från år 4-6 till år 7-9, i en kommun i Sverige. Studien visar även på vad lärarna, som intervjuats, anser vara för och nackdelar med att arbeta ämnesövergripande samt om dessa lärare ser en vinst för både lärare och elever med att arbeta ämnesövergripande i skolan. Studien utgår från dessa frågeställningar: - Vilka ämnen förekommer mest frekvent i det ämnesövergripande arbetet? - Hur ser planering, organisation och utförande ut för det ämnesövergripande arbetet i år 4-6 samt i år 7-9? - Vilka för- och nackdelar kan lärarna se med att arbeta ämnesövergripande?   Det som kommit fram i studien är att man, i kommunen studien bedrevs i, arbetar mer ämnesövergripande i år 4-6 än i år 7-9. Det kommer också fram att man i båda grupperna, år 4-6 och år 7-9, ser ämnesövergripande arbete som en fördel då det gäller att samarbeta lärare emellan samt att sambedöma elev resultat. Lärarna i studien upplever att eleverna ser kopplingar mellan ämnena bättre vid ett ämnesövergripande arbetssätt, trots att eleverna ibland ser det som en genväg och forcerar ett arbetsområde. Fördelarna med ett ämnesövergripande arbetssätt är många och nackdelarna få, enligt lärarna som intervjuades i just denna studie. Den nackdel som nämns mest frekvent är att tiden inte räcker till för samplanering kring ett ämnesövergripande arbetsområde samt att rektorerna inte alltid ser att de behöver skjuta till tid genom att dra ner tid på något annat.

Lagerhantering handlar inte bara om den fysiska produkten, utan även om information som berör produkter i lager. För att underlätta informationen för lagerhantering internt och externt kan affärssystem eller andra datoriserade system användas. Affärssystem kan vara stora och komplexa och utnyttjas inte alltid fullt ut. Därför var syftet med denna studie att förklara i vilken utsträckning företag använder affärssystem för att stödja information för lagerhantering internt och externt. Vår teoretiska referensram är uppbyggd genom tre olika avsnitt som är en utbyggnad av problemområdet. Avsnitten är Lagerhantering och logistik, Affärssystem samt Samarbete med kunder och leverantörer och utgör strukturen för uppsatsen. För att få en klarare bild av det praktiska området genomförde vi pilotintervjuer på ett konsultbolag i affärssystembranschen. Vi har utfört en kvalitativ studie där vi intervjuat tre svenska företag för att få deras syn på användandet av affärssystem. Resultatet av denna studie visar att företagen i studien använder de funktioner i affärssystem som stödjer intern lagerhantering i medel-låg utsträckning. Även de funktioner som stödjer extern lagerhantering används i medel-låg utsträckning.

Syftet med denna studie är att få en tydligare bild av hur det är att arbeta i arbetslag med olika yrkesroller. Studien ger en översikt av lärares och fritidspedagogers historia samt om deras yrken, samarbete, arbetslag och tidigare forskning på området. Jag valde att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer. Jag intervjuade åtta pedagoger varav tre var fritidspedagoger och fem var lärare, från tre olika skolor samt genomförde tre arbetslagsobservationer, en observation per skola. Mitt resultat visar att det inte är någon större skillnad mellan lärares och fritidspedagogers yrkesroller i arbetslaget. Respondenterna upplever att det är individen i sig som kan ha problem med en annan individ, inte att skillnaden mellan en lärare och en fritidspedagog är så stor att det uppstår konflikter mellan yrkesrollerna. Däremot kan det finnas underliggande hierarkiska mönster. För att undersöka detta krävs ytterligare forskning.

Syftet med denna studie är att utifrån ett destinationsutvecklingsperspektiv studera Stockholms hotellsektors samarbete med Stockholm Visitors board. Det visas i studien att turism har stor betydelse för världsekonomin och Sverige. Destinationer, liksom företag, konkurrerar med varandra för att locka turister. För att bli mer konkurrenskraftig kan destinationen genom samarbete effektivisera sin marknadsföring av platsen och få alla parter att dra åt samma håll. Stockholm Visitors Board som har huvudansvaret för marknadsföring av Stockholm är då undersökningsobjektet. Eftersom det finns ett mål att utöka antalet gästnätter i Stockholm blev hotellen i Stockholms stad det andra undersökningsobjektet. För att besvara studiens två frågeställningar har fyra hotell valts ut för att diskutera hotellens roll i samarbetet med Stockholm Visitors Board. Slutsatsen som kan dras efter studien är att Stockholm Visitors Board delvis inte nått ut till alla hotell vilket kan bero på bristande i kommunikation, hög kostnad samt att ett flertal hotell inte ser nyttan av samarbetet. / The purpose of this study is, from a destination development perspective, to study the hotel sector’s collaboration with the tourism promotion agency Stockholm Visitors Board, in Stockholm. It is shown in this study that tourism is of great importance for the world economy, and for Sweden. Destinations, as well as corporations, are competing with each other to attract tourists. To become more competitive, the destination can, through cooperation, streamline their marketing to get all parties to pull together. Stockholm Visitors Board, who has the primary responsibility for the promotion of Stockholm, became the object under examination. Since there is a goal to increase the number of guest nights in Stockholm, the hotels in Stockholm became the second survey item. To answer the study's two issues, four hotels have been chosen to discuss the hotels' role in the cooperation with Stockholm Visitors Board. The conclusion that can be drawn from the study is that Stockholm Visitors Board did not reach out to all hotels which may be due to a lack of communication, high cost, and that many hotels do not see the benefits of cooperation.