Introduktion: Den ökade globaliseringen bidrar till ett hårdare företagsklimat i Sverige. Denna utveckling återspeglar sig hos de svenska underleverantörer och legotillverkare som befinner sig i globala försörjningskedjor. För att kunna behålla sin position i dessa försörjningskedjor måste dessa underleverantörer och legotillverkare identifiera vilka aktiviteter och egenskaper som värdesätts av deras kunder. Syfte: Rapportens syfte är att identifiera och belysa de aktiviteter och faktorer som kan ge en svensk legotillverkare konkur-rensfördelar, genom att undersöka legotillverkarens nuvarande relationer och situationer med strategiskt viktiga kunder. Metod: Rapporten bygger på en fallstudie där ett företag har varit utgångspunkt. Fallstudien bygger på en kvalitativ metod som består av intervjuer med fallföretags kunder. Intervjuerna utgör det empiriska materialet som tillsammans med den teoretiska referensramen har legat till grund för analysen. Slutsats: Rapporten slutsats är att det finns möjligheter för en svensk legotillverkare att fortsätta vara konkurrenskraftig trots den globala konkurrensen. De bör fokusera på de aktiviteter och faktorer som deras kundföretag värdesätter. De aktiviteterna och faktorerna kan sammanfattas enligt följande: flexibili-tet, automatisering, proaktivitet, engagemang och ökat an-svarstagande.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man inom affärslivet i Norge och Sverige hanterar och uppfattar tidsdimensionen och försöka belysa om detta har effekt på det subjektivt upplevda samarbetet. Ett antal människor på ledningsnivå inom norsk-svenska bolag har deltagit i studien, som har omfattat enkäter, ”Cottle-tester” och intervjuer. Respondenterna har först fått ge uttryck för sin bild på sig själva och därefter hur de uppfattar ”motparten” med hänsyn till tidsaspekten. Sedan mättes den beroende variabeln, det upplevda samarbetet, med en enkät. Resultaten visade att den bild man har av sig själv inte alltid stämmer överens med den bild motparten har, dessutom verkar norrmän vara något mer positiva i sin syn på samarbetet med svenskar än tvärtom. Både N och S visade att de var mer inriktade på framtid och nutid än förtid, men det fanns en skillnad mellan grupperna när det gällde förtid. Det fanns också en skillnad mellan grupperna när det gällde inställningen till att vara punktlig, och hålla sig till fastlagda planer, där den svenska gruppens poäng var högre än den norska gruppens poäng. Intervjuerna visade att det finns en önskan om att vara bättre förberedd inför mötet med ”grannarna”, något som gällde särskilt de svenska respondenterna. Många respondenter var engagerade och delade med sig av sina erfarenheter, vilket tyder på att ämnet upplevs som angeläget.

Detta examensarbete är en studie av hur nyexaminerade lärare uppfattar den första tiden i yrket. Vi har valt att undersöka vilka upplevelser lärare har, hur behovet av stöd har tillgodosetts, hur samarbetet med kollegor/arbetslag fungerat och slutligen vilka orsaker de intervjuade lärarna ser som skäl för att lämna yrket. För att få en bild av hur den första tiden uppfattas har vi valt att göra åtta kvalitativa intervjuer med lärare i grundskolan som arbetat upp till tre år i yrket. Intervjuerna fokuserar framför allt på det första året som yrkesverksam efter examen. Mycket av den tidigare forskning som gjorts på området visar att den första tiden är tung och krävande vilket också bekräftas i denna undersökning. Flertalet av dessa lärare menar att de inte var förberedda på den höga arbetsbelastningen, de dolda skolkoderna och avsaknaden av samarbete med kollegor. Lärarna i studien anser att det är viktigt att nyexaminerade får det stöd som de behöver under den första tiden. Avsaknaden av stöd ses som en orsak till att lämna läraryrket. Man anser att stödet kan komma från olika håll som andra nyexaminerade lärare, kollegor, arbetslag, skolledare och mentorer. Enligt ÖLA00, ett avtal mellan lärarförbunden och kommunförbunden, ska alla nyexaminerade lärare tilldelas en mentor under det första året. Ett fungerande mentorskap ses som det mest fördelaktiga stödet bland de intervjuade samt i den tidigare forskningen. Det framkommer dock att det är ett fåtal av de intervjuade som har ett fungerande mentorsstöd av en formellt utsedd mentor.

No description available.

Denna studies syfte var att ta reda på hur skogen kan användas som pedagogiskt hjälpmedel i slöjdundervisning. Vilka möjligheter ger en skolskog eleverna att utveckla sin kreativitet och fantasi? Genom en fallstudie på en stor skola i en norrländsk stad har lärare och elever i år tre till fem intervjuats om sin skolskog samt observerats där. De ämnen som behandlats har varit skolskogsundervisning och slöjdundervisning. Resultat som framkommit är att elevernas hjälpbehov minskar och att de är mindre stressade över att hinna med sin uppgift. Detta gör att eleverna hinner ta del av intryck som de utsätts för, vilka i skogen är många. Eleverna lär sig att lösa problem tillsammans och inspireras av naturen i sina alster. Utomhuspedagogik bör användas i undervisning då det tillför något som inte kan hanteras lika bra i en klassrumssituation.

Konkurrens har varit den gällande synen under en lång tid för hur företag ska tänka och agera på en marknad. Konkurrens medför bland annat till innovation och ökad vinst, det ger även lägre priser till kunden. Senare har dock samarbete blivit mer vanligt eftersom det exempelvis kan ge minskade kostnader, högre kvalitet och en ökad utdelning på lång sikt. Allt eftersom marknaden förändras har en blandning av dessa uppstått, det vill säga coopetition. Detta innebär att två eller flera aktörer samarbetar trots att de även är konkurrenter. Coopetition kan sägas ha alla de fördelar konkurrens och samarbete har, det vill säga att aktörerna både kan stärka varandra och inspirera varandra att utvecklas.   Det övergripande syftet med uppsatsen är att förbättra förståelsen för hur mindre kommuner med liten befolkning som delvis konkurrerar med varandra kan samarbeta för att tillsammans utveckla turismen i regionen. Syftet har delats upp i tre delsyften där vi vill identifiera drivkrafter till coopetition för mindre kommuner med avseende på turism, samt se hur dessa samspelar på olika nivåer för att kunna skapa en ökad attraktivitet. Slutligen vill vi med studien även visa hur mindre kommuner kan hantera coopetition för att utvecklas.

I omvårdnadsarbetet behövs förmågan att samarbetaoch kommunicera för att ge god vård. Dialog anses nödvändig vid hälso- ochsjukvårdsarbete då informationsutbyte ger ökar kunskap och bidrar tillkollektivt ansvar. Såväl patienter sompersonal på de svenska sjukhusens vårdavdelningar vittnar om att samarbetetmellan professioner inte är optimalt. Syftet med studien varatt undersöka vilka faktorer som skapar ett fungerande vårdteam. Studien genomfördes som en litteraturstudie där nio vetenskapligaartiklar utgjorde underlaget för resultatet. Ett välutvecklat vårdteam med godkommunikation och gott samarbete bör utveckla goda relationer. Goda relationerkommer ur att arbeta mot gemensamma mål, respektera varandras professionellakompetens och att lyfta och bearbeta konflikter. För att detta ska uppnås krävsgod kommunikation. Kommunikationen mellan medlemmarna i teamet underlättas ommedlemmarna talar ett gemensamt språk. Ett sätt att styra kommunikationen motett gemensamt språk kan vara att införa kommunikationshjälpmedel med SBAR somett gott exempel. Problem bland nya medlemmar i ett vårdteam är oförståelse förhur mycket arbete som ligger bakom att bygga ett effektivt team med godkommunikation. Ett team skapas inte av att bara sätta ihop en grupp människor,teamarbete kräver arbete.  En rekommendationär att tidigt i alla utbildningar, som leder till att bli en del av ettvårdteam utbildas och diskutera detta. Dock bör även personal i vårdteam fåchans till fortsatt utbildning i vårdteamsarbete och kommunikation. Merforskning inom området som studien syftar till behövs och speciellt forskningmot svenska förhållanden. / Within caring the ability to collaborate and communicate is needed in order to provide good care. Dialog is considered essential in healthcare work, the exchange of information increases knowledge and contributes to collective responsibility. Patients and staff at Swedish hospital wards testify that cooperation between professions is not optimal. The aim of this study was to examine what factors creates a functioning team. The study was conducted as a case study in which the result was based on nine scientific papers. A well-developed healthcare team with good communication and collaboration develops good relationships. Good relationships come out of working toward common goals, respecting each other’s professional expertise and processed conflicts. Communication between team members is facilitated if members speak a common language. One way to enhance the communication of a common language can be the introduction of specific communication aids with SBAR as a good example. A problem among new team members is the lack of understanding of how much work is behind building an effective team with good communication. A team is not created by simply putting together a group of people, teamwork requires work. One recommendation is that early in any training, which leads to being part of a healthcare team, educate and discuss this issue. However, staff in care teams should also get the chance for further education in communication and teamwork. More research in the area in which the study aimed is needed, especially research on Swedish conditions.

Mental ill-health has increased in the community and especially among young people. Stress is considered as a conduciveness cause to the increasing mental ill-health and stress can lead to angst, worry, depression etcetera. The purpose with this study is to investigate how school nurses and welfare officers in high schools within defines and works with stress among the youths. The study also investigates how the school nurses and the welfare officers work to prevent stress in the schools and if there is cooperation between the two professions. The study is based on a social constructive perspective and a system-thinking. The study has been performed from a qualitative method in the shape of semi-structural interviews. The result of the study shows that school nurses and welfare officers defines stress diversely. The school nurses talks about stress as a natural and physiological reaction that makes people to perform whereas the welfare officers talks about stress as something that is difficult to define and as an imbalance between resources and demands on the individual. The causes of stress explain the respondents be the demands from the environment, the family situation and the situation in school. The respondents’ work with stress is not clear and there are no guidelines. Instead, the work is geared to the youths that are stressed.

Syftet med detta arbete är att undersöka varför elever väljer att arbeta i grupp, då de har möjlighet att välja arbetsform, vad de har för uppfattning om samarbete, samt hur eleverna organiserar arbetet inom grupperna. Den litteraturstudie som ligger till grund för den empiriska undersökningen berör grupparbete som metod, undersökningar i och om grupparbete, samt utvecklings- och motivationsteorier. Den empiriska undersökningen består av intervjuer av 10 elever i en klass och observationer av 2 klasser vid några tillfällen då de arbetat i grupp. Intervjuer och observationer har sedan analyserats ur ett kvalitativt perspektiv och redovisas i form av löptext. Resultatet tyder på att eleverna väljer grupparbete av anledningar som kan ses ur olika perspektiv. De värdesätter friheten de har genom valmöjligheten av både gruppsammansättning och tillvägagångssätt i"bifrostarbetet". Man inser nyttan med att arbeta i grupp genom att man på ett effektivt sätt kan lära av varandra. De visar också att de förstår vikten av att kunna samarbeta, - även om det kan vara svårt att leva upp till. Diskussionen och avslutningen tar dels upp varför elever väljer grupparbete som form och hur man samarbetar inom grupperna, dels vad eleverna tycker är viktigt när man arbetar i grupp.

I förskolans läroplan (Skolverket, 2010) beskrivs att föräldrar ska ha ett nära samarbete med förskolan, bland annat ska föräldrar vara delaktiga i och ha inflytande över verksamheten. Förskolan ska ge föräldrarna goda förutsättningar för det. Det leder fram till syftet med studien om vad föräldrar har för uppfattningar om förskolans verksamhet. I fem kvalitativa intervjuer, med föräldrar ställs följande forskningsfrågor: * Vilken kännedom har föräldrarna om förskolans pedagogiska uppdrag? * Vilka förväntningar har föräldrarna på förskolan? I studien framkommer det att respondenterna har övergripande mycket kännedom om förskolan, vilket också överrensstämmer med deras förväntningar på förskolan.  Den förälder som har fått ta del av hur läroplanen konkretiseras i verksamheten, har också en vidare insikt i arbetet på förskolan, vilket kan ge ett djupare samarbete. Även den delade vårdnaden som förekommer kring barnet, påverkar hur samarbetet ser ut, bland annat beroende på föräldrarnas respekt för personalens profession. Det framkommer också att föräldrarna anser att det förekommer mycket och flera olika sorters lärande under barnens förskoledag.