<p>Enligt styrdokumenten är det pedagogens ansvar att se till att eleverna, som individer, ska nå de nationella målen. De som känner barnen bäst är elevernas föräldrar och ett samarbete mellan hem och skola är en förutsättning för att eleverna ska kunna nå målen. Huvudsyftet med IUP (Individuella Utvecklings Planen) är att förbättra detta samarbete och att pedagog, föräldrar och eleven tillsammans gör upp en plan över elevens skolutveckling. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur pedagogerna och föräldrarna upplever detta samarbetet samt hur samarbetet kring IUP ser ut på en F-5 skola. Eftersom vi ville ha en djupgående undersökning har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsstrategi där vi använde semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer som forskningsmetoder. Vi intervjuade sex stycken pedagoger och sex stycken föräldrar samt utförde två deltagande observationer under två utvecklingssamtal där de använde IUP som grund. Vi kunde tydligt urskilja ett gemensamt mönster i respondenternas svar och i den tidigare forskningen, som vi använde till att kategorisera resultatet och resultatanalysen med. Vår undersökning visade att både pedagoger och föräldrar upplevde samarbete som en självklarhet men att det var svårt att praktisera detta samarbete i verkligheten. Alla ville ha en öppen och regelbunden kommunikation men det visade sig att både pedagogerna och föräldrarna ansåg att tiden inte räcker till för ett djupare samarbete. Flera av respondenterna tog upp förslaget med att använda Internet som ett verktyg för ett bättre och mer regelbundet samarbete. I det stora hela blir slutsatsen positiv och de flesta upplevde att samarbetet fungerade bra samt att IUP har varit ett bra redskap för att utveckla samarbetet mellan hem och skola.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare ser på lärarrollen, definierad utifrån uppfattningar om kunskap, elevinteraktion och lärarsamarbete. Kunskapssynen beskrevs utifrån behaviorism, kognitivism och sociokulturellt perspektiv. Relationen lärare–elev identifierades med ett par aspekter på lärares ledarskap, nämligen motivation och ledarstil. Lärares samarbete karaktäriserades som formellt respektive informellt. Den metod som användes var kvalitativ; sex lärare som hösten 2007 arbetade på en gymnasieskola i Mellansverige intervjuades. Resultatet visade att vissa av lärarna hade en sociokulturell syn på kunskap, men också att en behavioristisk kunskapssyn levde kvar. Om relationen till eleverna kan följande sägas: Såväl relationsorienterade som uppgiftsorienterade ledarstilar var synliga hos lärarna. För att inspirera eleverna i klassrummet utgick lärarna från framför allt yttre och interaktiva principer för motivation. Lärarnas samarbete bedrevs huvudsakligen inom arbetslagen och nästan uteslutande på informell grund.</p>

<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka entreprenöriellt lärande. Det som undersöks är vad entreprenöriellt lärande är, hur det genomförs som pedagogisk form i skolorna samt vilka lärandeteorier som utgör grunden. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Resultatet visar att entreprenöriellt lärande präglas av metalärande, ansvar, problembaserat lärande, samarbete och handledning. Lärarna arbetar processorienterat och är handledare i elevernas utvecklingsprocess. Det entreprenöriella lärandet innebär kontakt med det lokala näringslivet i form av projektarbeten och studiebesök. Det innebär också undervisning som präglas av samarbete, vilket skolmiljön och klassrummets utformning i de undersökta skolorna i viss mån ger stöd till. Långa lektionspass och ämnesövergripande projekt är också vanligt. Det entreprenöriella lärandet har sitt ursprung i de konstruktivistiska, sociokulturella teorierna.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Sjuksköterskor ligger högt på listan över yrken som har den sämsta psykosociala arbetsmiljön, vilket kan leda till stress. <strong>Syfte:</strong> Att belysa sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress samt deras uppfattningar om hur stress påverkar omvårdnadsarbetet. <strong>Metod:</strong> Litteraturöversikt där 13 kvalitativa artiklar bearbetats och analyserats med innehållsanalys. <strong>Resultat:</strong> Analysen resulterade i tre kategorier; ”orsaker till arbetsrelaterad stress”, ”konsekvenser” och ”stressförebyggande åtgärder” med nio underkategorier samt ett övergripande tema; ”organisationens roll i sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress”. Resultatet visade att orsaker till arbetsrelaterad stress beror på flera faktorer som organisatoriska faktorer, otillfredsställande ledarskap och bristande samarbete mellan kollegor och andra yrkeskategorier. Alla dessa omständigheter påverkar omvårdnadsarbetet och sjuksköterskor tvingas prioritera och arbeta under press vilket medför en upplevelse av att inte räcka till, sämre vårdkvalitet samt risk för patientsäkerheten. Detta gör att många sjuksköterskor funderar över att lämna yrket. <strong>Diskussion och konklusion:</strong> Organisatoriska faktorer har en betydande roll i sjuksköterskors upplevelse av stress.<strong> </strong>Åtgärder på flera plan är nödvändiga för att nå en förändring eftersom arbetsrelaterad stress och de efterföljande konsekvenserna som uppstår är ett mångfacetterat problem. Kvantitativ forskning som undersöker hur arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan kan påverka patientsäkerheten, samt huruvida neddragningar i vården verkligen är gynnsamt i längden, är något vi efterlyser.</p>

<p>Ekumenik, dvs. kyrkliga enhetssträvanden, är en väletablerad företeelse inom kristna kretsar i Sverige. Religionsmöten relateras ofta till konfliktsituationer, men religionsdialog har också uppmärksammats som ett sätt att främja samexistens och öka förståelsen mellan olika religiösa grupper. Omtanke, medlidande och välgörenhet har en central plats inom alla världsreligionerna. Kan då det sociala arbetet vara en arena för religionsöverskridande samarbete? I studien fokuseras lokala kristna församlingars inställning till interreligiöst samarbete kring socialt arbete. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med rep-resentanter från Svenska kyrkan, Katolska kyrkan, Pingstkyrkan och Frälsningsarmén. Resultatet pekar på skillnader mellan å ena sidan Svenska kyrkan och Katolska kyrkan och å andra sidan Pingstkyrkan och Frälsningsarmén. De förstnämnda har en positivare inställning till samarbete över religionsgränser och ett mångreligiöst samhälle. Fri-kyrkorna har en mer reserverad hållning till ett religionsöverskridande samarbete och tenderar att fokusera mer på svårigheter än på möjligheter i interreligiös samverkan. Det framkommer även att inriktningen på församlingarnas sociala arbete påverkas mycket av personliga initiativ och möjligheten till interreligiöst samarbete är följaktligen beroende av enskilda personers intresse i frågan.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka varför elever väljer att arbeta i grupp, då de har möjlighet att välja arbetsform, vad de har för uppfattning om samarbete, samt hur eleverna organiserar arbetet inom grupperna. Den litteraturstudie som ligger till grund för den empiriska undersökningen berör grupparbete som metod, undersökningar i och om grupparbete, samt utvecklings- och motivationsteorier. Den empiriska undersökningen består av intervjuer av 10 elever i en klass och observationer av 2 klasser vid några tillfällen då de arbetat i grupp. Intervjuer och observationer har sedan analyserats ur ett kvalitativt perspektiv och redovisas i form av löptext. </p><p>Resultatet tyder på att eleverna väljer grupparbete av anledningar som kan ses ur olika perspektiv. De värdesätter friheten de har genom valmöjligheten av både gruppsammansättning och tillvägagångssätt i"bifrostarbetet". Man inser nyttan med att arbeta i grupp genom att man på ett effektivt sätt kan lära av varandra. De visar också att de förstår vikten av att kunna samarbeta, - även om det kan vara svårt att leva upp till. </p><p>Diskussionen och avslutningen tar dels upp varför elever väljer grupparbete som form och hur man samarbetar inom grupperna, dels vad eleverna tycker är viktigt när man arbetar i grupp.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att genomlitteratur och en empirisk studie undersöka hur relationen familjehem - skolan kan se ut. Studiens problemformuleringar är: Hur kan familjehem uppleva relationen till skolan? Hur kan lärare uppleva relationen till familjehem? Hur kan socialsekreterare uppleva relationen familjehem - skola? Arbetet består av två delar. Den första delen består av en litteraturgenomgång där lagstiftning och olika förhållanden kring familjehemsplacerade barn presenteras. Den andra delen är en resultatdel där fem ostrukturerade intervjuer presenteras, varav två med familjehemsmammor, två med lärare och en med socialsekreterare. Resultatet tyder på att relationen familjehem - skola i stort sätt är positiv samt fungerar bra. Vissa problem tas upp då det rör barn med behov av särskilt stöd. Lärarna i studien anser att relationen är positiv eftersom kontakten med familjehemmen blir så tät. Av studien framkommer att socialtjänsten inte har något stort samarbete med skolan. I arbetet finns tips till lärare som får familjehemsplacerade barn i klassen.</p>

<p>Denna studie beskriver hur lärare arbetar för att uppnå delaktighet i bollspel samt undersöker hur elever i åk. 6 upplever delaktighet i förhållande till påverkande faktorer. Metoden är att kombinera vetenskaplig forskning med kvantitativ enkätundersökning och resultatet har analyserats utifrån de svar som fastställts.</p><p>Elevers förmåga att medverka i bollspel begränsas av fysiska och sociala faktorer vars innehåll påverkas i varierande omfattning. I anslutning till fysiska aspekter ska läraren primärt bedriva motoriska övningar som är underhållande och meningsskapande medan de sociala kretsar kring samarbetsövningar, motivationsskapande och kognitiv beteendeutveckling. I planeringen av genomförandet är det väsentligt att läraren arbetar efter delmål som repeteras regelbundet, vilket gör att motivation snabbare kan skapas.</p><p>Enkätundersöningens respondenter har ett högt intresse för Idrott & hälsa och de anser sig generellt vara delaktiga i bollspelen. Ett negativt inslag är dock att de själva inte får påverka lektionsinnehållet tillräckligt, men samtidigt hävdar de ändå att läraren anstränger sig för att uppnå delaktighet. Vidare är lärarens val av ledarstil centralt då det avgör elevernas möjligheter till inflytande. När tillåtande och demokratiska ledarstilar tillämpas får eleverna bestämma över valet av bollspel, regler samt bestraffningar.</p>

<p>This study examines work relations on a real estate agency. My interest is to examine how real estate agents apprehend their work relations, and how a recession can affect these relations. Previous research shows that the occurrence of competition in groups decreases the motivation to cooperate. A different research illustrates that reward interdependence is important to performance, and that task interdependence drives observed cooperative behavior. The study contained six interviews with real estate agents working on commission. The result of the present study shows that the employees are in general happy with both cooperation and the occurrence of competition. The reason to the occurrence of competition in the group is the reward system, which the employees would want to contain a fixed part in order to feel secure. Further, the results show that the employees would like their boss to distribute more feedback, and that the recession has affected the work relations in several ways. Now, the employees communicate and cooperate more, while the competition is more remarkable. The spirit among employees has been more strained as a result of low sale. The conclusion is that the real estate agents overall find their work relations satisfying, and that the present reward system is to prefer if they want to preserve these relations.</p>

<p>Syftet med denna studie var att beskriva hur intensivvårds- och akutmottagningssjuksköterskor upplevde samarbetet i traumateamet vid det akuta traumaomhändertagandet. Författaren till studien har valt att göra en intervjustudie medkvalitativ ansats. Fyra intensivvårdssjuksköterskor och sex akutmottagningssjuksköterskor vid ett medelstort sjukhus i östra Sverige deltog i studien. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Åtta kategorier framkom under analysarbetet: ’ledarskap’, ’organisation’, ’att inte hitta på akutrummet’, ’kompetens’, ’kommunikation inom traumateamet’, ’samarbete inom traumateamet’, ’stress och negativa känslor’ samt ’att känna omsorg’. Resultatet i föreliggande studie visade på betydelsen av ett gott ledarskap. Sjuksköterskorna uttryckte en önskan om att kirurgjour/traumaledare skulle ’ta kommandot’ och leda traumaomhändertagandet. Det visade också på vikten av att ha en bra organisation, som i det här fallet var ATLS-konceptet. Att inte hitta på akutrummet upplevdes som ett problem av sjuksköterskorna. Att ha erfarenhet och ha övat på traumaomhändertagande ansågs som viktigt av sjuksköterskorna. En god kommunikation inom traumateamet främjade enligt sjuksköterskorna samarbetet vid traumaomhändertagandet. Sjuksköterskorna upplevde att ett gott samarbete vid traumaomhändertagandet skapade teamkänsla. Stress upplevdes både som något negativt och något positivt av sjuksköterskorna. I studien lyfts både problem och positiva saker i traumaarbetet fram av sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna var positivt inställda till samövningar, som de tror skulle förbättra samarbetet. Det framkom i studien att kommunikation, ledarskap, erfarenhet och en bra organisation kan förbättra samarbetet i det akuta traumaomhändertagandet. Stress, dålig kommunikation och otydliga roller kan försämra samarbetet. Till viss del anser författaren att detta skulle kunna förbättras genom ytterligare övningar, detta i likhet med föreliggande studies resultat.</p>