Denna studie syftar till att undersöka vilka spår av den sociokulturella teorin, med fokus påsamarbete och vilken gång lärandet har, som vi kan finna i matematikböcker för de yngreåldrarna. Vi har analyserat fyra läroböcker i matematik och fokuserat på avsnittet då eleverna förförsta gången möter bråk. Läroböckerna är utgivna av olika förlag och dess gemensammanämnare är att de är skrivna utifrån det nu gällande styrdokumentet, Lgr11. För att undersökadetta har vi genomfört både en kvantitativ och en kvalitativ textanalys. I den kvantitativa delen avvår textanalys använde vi oss av analysbegreppet samarbete. Detta för att se hur stor del avuppgifterna i läroboken som är tänkta att göra tillsammans med någon. Vår kvalitativa textanalysgjordes utifrån analysbegreppen abstrakt och konkret där vi analyserade både text och bild iuppgifterna för att med utgångspunkt i dessa begrepp få syn på om uppgifterna går från detabstrakta till det konkreta, ett lärande som förespråkas av Lev Vygotskij. Den kvantitativatextanalysen visar att endast ett fåtal uppgifter i de analyserade delarna av läroböckerna är ämnadeatt göras tillsammans, ett resultat som inte skiljer sig märkbart mellan de olika läroböckerna.Resultatet av den kvalitativa textanalysen uppvisar ett varierat utfall, men tre av de fyraläroböckerna visar ändå tendenser på att ha gången från det abstrakta till det konkreta. Detta tillskillnad från den fjärde läroboken som till största delen består av abstrakta uppgifter.

Licentiatavhandling Ronneby : Blekinge tekniska högskola, 2006.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Denna studie har haft som syfte att undersöka hur skolkuratorer arbetar med elever som har diagnosen ADHD i två kommuner som skiljer sig åt gällande medicinering av ADHD. I de två kommunerna finns 11 skolkuratorer verksamma och för att få en heltäckande bild av deras arbete valdes metodformen enkät för att bespara tid. Enkäterna var utformade med öppna frågor för att nå det viktigaste i skolkuratorernas arbetsätt och erfarenheter. Svaren har sedan tematiserats och kategoriserats och sedan har en jämförelse mellan kommunerna gjorts. De resultat som framkom var att skolkuratorerna har ett individanpassat arbete där Lidingös skolkuratorer känner mer oro för eleverna när de gäller svårigheterna med arbetet och Nynäshamns skokuratorer upplever det svårt att hålla samtal med elever som har diagnosen ADHD.  Skolkuratorerna samarbetar mycket med annan personal men skiljer sig åt när det gäller andra aktörer. Lidingös kuratorer arbetar mycket med föräldrarna till eleven och kuratorerna i Nynäshamn samarbetar med barn- och ungdomspsykiatrin. Vidare önskar kuratorerna mer tid, fler kuratorer och kompetensutveckling för att kunna utföra sitt arbete på bästa möjliga sätt. Slutsatsen är att diagnosen ADHD inte gör någon skillnad i arbetet utan skolkuratorerna arbetar efter individens problematik - men att i kommunen Lidingö med färre medicinerade elever arbetar skolkuratorerna mer med föräldrarna än i kommunen Nynäshamn med dubbelt så många elever som medicineras.

Författare 1/Buconjic, D. Samarbetet. Samarbete mellan professionella och föräldrar till barn med funktionsnedsättningar inom korttidsverksamhet.  Examensarbete i Handikapp- och rehabiliteringsvetenskap. 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Socialpedagogiskt arbete inom funktionshinderområde, 2021.  Bakgrund: Det är många punkter som väcker nyfikenhet med arbete kring människor. Människan har en grundläggande, medfödd kommunikationsförmåga och ett behov av att kunna kommunicera, att ge och ta emot svar. Denna uppsats kommer att fokusera på professionellas uppgifter inom korttidsverksamhet, som i detta arbete handlar om samarbete med föräldrar till barn med funktionsnedsättningar. Denna typ av samarbete sker på en daglig basis inom kortidsverksamhetens insats och är viktig grund för en god relation mellan alla inblandande parter.    Syfte: Studiens syfte är att skapa en förståelse kring hur professionella inom korttidsverksamheter enligt LSS (§6 & §9) upplever samarbete med föräldrar till barn med funktionsnedsättningar. Detta utifrån organisatoriska och socialpsykologiska perspektiv. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med databaserad empiri på genomförda fokusgrupps intervjuer. I studiens empiriska del har det genomförts en intervju med fyra informanter med olika yrkestitlar, varav hälften (2) arbetar som socialpedagoger med kortare yrkeserfarenhet och resterande (2) arbetar som stödassistenter med längre yrkeserfarenhet. Informanterna arbetar på olika korttidsverksamheter och var slumpmässigt i tjänst dagen då intervjun ägde rum. Resultat: Efter analys av insamlad empiri från intervjuerna sammanställdes två huvudteman och fem underteman. Första huvudtemat handlar om samarbete och kommunikation, med kompletterande undertema i resultat och analysdelen: Samarbete & Kommunikation Kommunikation som hindrande faktor inom samarbete och  Kommunikation som ledande faktor inom samarbetet. Organisatoriska hinder och möjligheter Möjlighet kring kompetens  Professionaliseringsprocess och nya professioner  Vart finns hinder finns möjlighet  Studiens resultatet visar att ett samarbete mellan professionella och föräldrar till barn med funktionsnedsättningar är befintligt, men att det är i behov utav förbättring och utveckling. Brist på kunskap och kommunikationssvårigheter ansågs av informanterna som de största hindren för ett gott samarbete.  Det visade sig att evidensbaserad kunskap inom LSS saknas enligt tidigare forskning, vilket speglas i resultatet. Professionella utformar sina roller efter personliga preferenser. De viktigaste faktorerna kring samarbetet ansågs vara det socialpedagogiska arbetets struktur och ledarskap som var organisatoriska frågor. Avslutningsvis var informanterna eniga om att samarbetet mellan professionella och föräldrar till barn med funktionsnedsättningar samt olika aktörer som är inblandade i barnets nätverk är av stor vikt.  Slutsatser: Resultaten bekräftar påståenden från tidigare forskning inom samma ämne år 1992, som förklarar bristande kommunikation och missnöje från föräldrar med bar med funktionsnedsättningar. Resultatet från denna studie kan innebära att undersökningen har kastat nytt perspektiv i kommunikationsanalys av samarbetets möjligheter eller hinder utifrån Organisationsteori och Social representations teori.   Nyckelord: Kommunikation, Professionalitet, Organisatoriska hinder och möjligheter, Kunskap, Sociala representationer, Samarbete, LSS, Kortidsverksamhet. / Author 1/Buconjic, D. The Cooperation. Coorperation between professionals and parents of children with disabilities in short-term operations. Degree project in Disability and Rehabilitation Science. 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Pedagogical Work in the Disability Area, 2020.  Background: There are many subjects that evoke curiosity about working with people. The interest in man has a basic, inherent ability to communicate and a need to be able to communicate, give and receive answers. This essay focuses on the professionals' tasks in short-term operations, which in this essay focuses on the collaboration with parents of children with disabilities. This type of cooperation takes place on a daily basis within the short-term operations and is an important basis for a good relationship between all parties involved.  Aim: The aim of the study is to create an understanding of how professionals in short-term operations according to LSS (§6 & §9) experience cooperation with parents of children with disabilities, from an organizational and social psychological perspective. Method: A qualitative study was conducted with empirical data on completed focus group interviews. In the empirical part of the study, an interview was conducted with four informants having different professional titles, of which half (2) worked as social educators with shorter professional experience and half (2) worked as support assistants with longer professional experience. The informants came from various short-term operations and were randomly on duty the day that the interview took place.  Results: After the analysis of collected empirical data, two main themes and five sub-themes were compiled. The first main theme is about collaboration and communication with complementary sub-themes in the results and analysis part: Cooperation & Communication Communication as a barrier to cooperation Communication as a leading factor for cooperation Organizational barriers and opportunities Opportunity for competence  Professionalization process and new professions  Where there are obstacles, there is opportunity  The results show that a collaboration between professionals and parents of children with disabilities exists, but that it is in need of improvement and development. Lack of knowledge and communication difficulties were considered by the informants as the biggest obstacles to good cooperation. It turned out that evidence-based knowledge within LSS is lacking according to previous research, which is reflected in the results. Professionals design their roles according to personal preferences. The most important factors around the collaboration were considered to be the structure and leadership of the social pedagogical work, which were organizational issues. In conclusion, the informants agreed that the cooperation between professionals and parents of children with disabilities and various actors involved in the child's network is of great importance.  Conclusions: The results confirm claims from previous research on the same subject in 1992, which explain the lack of communication and dissatisfaction from parents with bar with disabilities. The results may mean that this study has thrown a new perspective in communication analysis of the collaboration's possibilities or obstacles based on Organizational Theory and Social Representation Theory. Keywords: Communication, Professionalism, Organizational barriers and opportunities, Knowledge, Social representative, Cooperation, LSS, Short-term operations

Samverkan är ett mångfacetterat begrepp och kan förstås och uppfattas på många olika sätt. Därigenom syftar vår studie till att undersöka på vilket sätt barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och socialtjänstens individ- och familjeomsorg (IFO) samverkar, hur samverkan fungerar mellan dessa verksamheter samt på vilket sätt kan förändring och utveckling av samverkan ske mellan dessa verksamheter. Studien genomfördes utifrån semistrukturerade intervjuer med två respondenter vid BUP och två respondenter vid IFO. Resultatet visar sammantaget att samtliga respondenter tycker att samverkan fungerar bra i stort, men att det naturligtvis finns situationer där samverkan kunde fungera bättre. Vidare framkommer det att lagarna som styr deras respektive verksamheter begränsar inte deras möjlighet att samverkan. Respondenterna upplever att handlingsutrymmet i sina yrkesroller är stort och de anser inte att det begränsar samverkan. I studien framkommer det att personkemin är en av de faktorer, vilken kan vara av betydelse och kan försvåra samverkan mellan BUP och IFO. Slutsatser utifrån resultatet av studien visar att både BUP och IFO ser samverkan som en nödvändig och viktig del av det egna arbetet som utgår ifrån klientens behov. Eftersom respondenterna är relativt nöjda med hur samverkan fungerar i dagsläget har inte utvecklingen av samverkan någon hög prioritet.

Partnering is a new and exciting way of cooperation in the Swedish construction industry. In countries like Denmark and the United Kingdom the concept has been developed during a number of years while the Swedish construction industry has been more reluctant. Partnering is seen by many as the solution to the problems that often occur in design and build contracts. Many others believe that it is a way for the big entrepreneurs to gain unfair advantage. Never the less the concept is fast getting more and more appreciation, especially in the region of Karlstad where many new buildings are built that way. We have focused on the new development of Carlstad Conference Center (CCC) which is currently built with a partnering concept. The main method that have been used in this thesis are interviews with personnel on different positions in the project. We have interviewed the following categories of personnel: Project Manager, Main Contractor, Foreman, Architect, Constructor and Subcontractors. The purpose of this thesis is to describe how the partnering cooperation at Carlstad Conference Center works and how this approach differs from a traditional design and build contract. The goal is then to describe the differences in economics, organization and quality. We have found that partnering is an excellent way of cooperation in projects that are highly complex and where the client can´t really define his product. In projects that are more of a standardized nature the design and build contract seems better. We have also found that it is positive that the main contractor is involved together with the architect and the constructor in the early stages of the project and contributes with his knowledge on how to build in an effective way. From an economic point of view we have found that the profits that the contractors make in a partnering project are not as big as it may have been in a traditional design and build contract but on the other hand it´s almost impossible to make a loss which makes it a safe way to build. We have also found that it´s a more simple way of working since the involved parties don´t have to argue about extra costs and additional works. When it comes to the quality of the finished product the views varies depending on who you ask. Generally speaking it´s the main contractor that believes the quality should end up the same as with a normal design and build contract. Almost everyone else believes that the quality should get better. Everyone that has been interviewed believes that partnering is the best way to build projects like Carlstad Conference Center.

Denna studies syfte har varit tvådelat. Vi ville granska svensk och åländsk förskolas styrdokument för att se hur de uttrycker förskolans uppdrag och förskollärarnas ansvarsområden i relation till övriga i arbetslaget. Studiens huvudfokus låg dock på att ta reda på hur det ser ut i praktiken. Vi ville granska styrdokumenten för att se hur arbetslagen delar upp de ansvarsområden som formuleras mellan förskollärare och barnskötare, samt utforska hur pedagogerna upplever arbetslagssamarbetet. För att svara på våra frågeställningar har intervjuer genomförts med såväl förskollärare som barnskötare både i Sverige och på Åland. Svaren från intervjuerna har kompletterats med en textanalys av aktuella styrdokument. De resultat vi hittade vid textanalysen visar att både svenska och åländska styrdokument gör skillnad på förskollärare och barnskötare gällande krav och förväntningar. De resultat som framkom vid intervjuerna visar att olika förskolor tolkar styrdokumenten på olika sätt. Vissa arbetar enligt styrdokumentens riktlinjer mer strikt, med en tydlig uppdelning av vad som är förskollärarens och barnskötarens ansvarsområden. Andra fokuserar i stället på faktorer som arbetslagets samlade kompetens, erfarenheter och intressen snarare än profession. Den viktigaste faktorn för välfungerande arbetslagssamarbete som identifierades var kommunikation.

Denna uppsats syftade till att undersöka svenska elitfotbollsföreningars rekryteringsarbete och bedömning av egenskaper och förmågor hos spelare. Fyra av fem föreningar tillhörande högsta serien i svensk fotboll, Allsvenskan har medverkat medan en av de fem är en förening som för tillfället befinner sig i Division 1 men har stor erfarenhet av svensk elitfotboll. För att kunna svara på uppsatsen syfte valdes en kvalitativ metod i form av intervjuer. Insamlingsmetoden av data för denna uppsats grundade sig i att få så utförliga svar som möjligt av respondenterna därför valdes semistrukturerade intervjumetod. Resultatet visar på att rekryteringsarbete är en vital del hos varje förening och att det är oerhört viktigt att göra en tydlig behovsanalys ihop med att vara noggrann i sitt researcharbete. Uppsatsen visar på att det finns en koppling mellan näringslivets angreppsätt vad gäller rekrytering som kan appliceras på fotbollsvärlden men även hur det de båda världarna skiljer sig åt. Det som skiljer dem åt är att inom näringslivet arbetar man mer strukturerat med hjälp av olika tester och intervjuer medan inom fotbollen så är referenstagande en vital del i en rekrytering tillsammans med noggrann scoutingprocess. Att göra en noga behovsanalys innan rekryteringsprocessen är något som de båda organisationerna lägger stor vikt vid.

Är Norrköping Sveriges nya Hollywood? Ja, åtminstone finns det definitivt en början till ett kreativt kluster kring film, och förutsättningarna finns också för att det ska växa sig ännu starkare. Ett kluster är ett antal företag inom samma fält som befinner sig inom samma geografiska område och samarbetar med varandra för allas vinst. När det handlar om företagande inom konst och kultur kallas det för kreativa kluster. I ett kluster blir företagen inte bara varandras konkurrenter, utan tvärtom drar alla fördel av de samarbeten och den specialisering som utvecklas. Vi har gjort en studie av Norrköping som hem för ett kreativt kluster kring film och jämfört med Linköping. Detta för att se vilka möjligheter och förutsättningar städerna har till att bilda kreativa kluster. Vi belyser också hur ett kreativt kluster uppstår och utvecklas genom att studera produktionsbolag samt nyckelpersoner inom filmbranschen. Vårt huvudfokus i denna studie är att undersöka vad samarbeten inom filmbranschen har för positiva och negativa effekter utifrån en klusterteori. Utöver det utgår vi från frågeställningarna Hur påverkar platsen möjligheterna till samarbeten? Hur påverkar utbildning möjligheterna inom filmbranschen? Vilka komponenter krävs för att ett kreativt kluster ska uppstå och utvecklas? samt Vilka av dessa komponenter finns i Linköping respektive Norrköping? Vi lyfter även filmbranschens utveckling, vilka resurser som finns tillgängliga för filmskapare i respektive stad, men också etableringsfasen och bakgrunden för olika produktionsbolag i regionen. Studien har utförts genom fyra kvalitativa intervjuer med två produktionsbolag, Fishy Minds och FilmVision samt två nyckelpersoner inom filmbranschen i respektive stad, Johan Karlsson (Chef för Cnema och Film i Öst, Norrköping) och Ann-Sofie Löw (Kultursekreterare, Linköping). Utöver det har vi även utfört en enkätundersökning med elva produktionsbolag i Östergötland. Det vi har kommit fram till är att det i Norrköping finns en början till ett kreativt kluster, och att förutsättningarna finns för att det ska frodas. Det börjar nu satsas på film i Linköping mer än vad som tidigare gjorts, men staden ligger långt efter Norrköping och vi ser i dagsläget ingen tendens till ett kreativt filmkluster.