Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i grundsärskolan arbetar med sambedömning som en del i att realisera en likvärdig kunskapsbedömning. Vi vill undersöka vilka förutsättningar som ges och vilka förutsättningar pedagogerna saknar. Studien har ett sociokulturellt perspektiv och belyser den kollegiala samsyn som skapas i sammanhanget.  Litteraturgenomgången beskriver begrepp utifrån vad som skrivits i ämnet så som elevens rättigheter, likvärdig utbildning, sambedömning och kollegialt samarbete. Sammanfattningsvis kan sägas att skollagen och läroplaner utgör grunden för skolväsendet och ger elever rättigheter och skyldigheter till en likvärdig utbildning. Författarna Hattie (2012), Falk  Lundqvist m.fl. (2014) och Lauvås m.fl. (1997) skriver om hur det kollegiala samarbetet kan bli möjlighet medan Skolinspektionen (2009), Gadler (2011) och Assarsson (2007) belyser svårigheterna med att nå en likvärdig utbildning. För att besvara våra frågeställningar används metoden fokusgruppsdiskussioner. Metoden har valts då vi ser en vinst med det kollegiala utbytet som blir i en diskussion vilket är svårare att få i individuella intervjuer. Fokusgruppsdiskussioner genomfördes först på tre olika grundsärskolor och vid ett senare tillfälle genomfördes uppföljande fokusgruppsdiskussioner. Vid det första tillfället diskuterades hur pedagogerna arbetar med sambedömning, vilka förutsättningar de har och vilka förutsättningar de saknar. Vid det senare tillfället diskuterades resultatet från det första tillfället men även hur arbetet med sambedömning kan se ut framöver på respektive skola. Vi vill på så sätt påbörja en process kring sambedömning. Diskussionerna spelades in och transkriberades. Resultatet visar att det endast i liten omfattning sker sambedömning och diskussioner för en likvärdig utbildning. Samtidigt var alla pedagoger överens om att de önskar sambedömning och fler diskussioner om hur kunskapskraven ska tolkas för att nå en likvärdig utbildning. Pedagogerna menar att den tid som ges idag ofta fylls med andra pedagogiska uppdrag så som utvecklingssamtal och praktisk planering. Pedagogerna ser strukturerad tid och en gemensam samsyn som förutsättningar, vilka dock saknas, för att sambedömning ska kunna fungera. Genom ett projekt med kommunens alla grundsärskolor och en projektanställning skapas nya förutsättningar för att nå samsyn.

No description available.

Bakgrund: Samarbete mellan hälso- och sjukvårdspersonal är viktigt för patientsäkerheten. Hur samarbete upplevs varierar mellan de olika yrkeskategorierna. Sjuksköterskan är ansvarig för patientens omvårdnad och har en central roll i vårdteamet. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hur samarbetet fungerar med annan hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Allmän litteraturstudie där artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats ingår. Utvalda artiklar har genomgått en textanalys. Resultat: Tre kategorier framgick i resultatet: Informationsöverföringens betydelse för samarbetet, förståelsen för varandras yrkesroller och dess betydelse för samarbetet samt bemötandets betydelse för samarbetet. Kommunikation är genomgående i alla kategorierna för hur sjuksköterskan upplever samarbetet med undersköterskor och läkare. Diskussion: Sjuksköterskorna upplever sig inte lika delaktiga i beslut gällande patienternas vård som läkarna upplever att de är. Samtidigt har sjuksköterskorna svårt att vara delaktiga i omvårdnaden kring patienterna pga. tidsbrist, vilket leder till sämre samarbete med undersköterskorna. Även bemötandet har betydelse för samarbetet mellan professionerna. Slutsats: Hälso- och sjukvårdspersonal behöver bli bättre på att kommunicera med varandra för att förbättra samarbetet. För att uppnå detta behöver personalen bli bättre på informationsöverföring, visa förståelse för varandras yrkesprofessioner samt kunna bemöta varandra med respekt.

Syftet med denna undersökning är att få en större förståelse för hur lärare resonerar kring sin undervisning där det finns elever med någon form av funktionsnedsättning. För att uppnå syftet med denna undersökning valdes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Utifrån våra teoretiska perspektiv, Lundgrens tre ramfaktorer samt Foucaults teorier kring makt, har vi analyserat undersökningens empiri. Resultaten från vår undersökning visar att lärarna resonerar olika beroende på vilka skolor de arbetar på. De tre ramfaktorerna spelar även de en roll då det syns att de intervjuade lärarna resonerar annorlunda kring sin undervisning beroende på vilken skola det handlar om. Lärarna visade sig även behandla fysiska och psykiska funktionsnedsättningar på olika sätt och därför hade ramfaktorerna olika påverkan beroende vilken funktionsnedsättning det handlade om. Vidare visade sig även att maktrelationerna mellan lärarna och deras rektorer ha betydelse för hur de resonerar kring en undervisning där elever med funktionsnedsättningar deltar. Även maktrelationen mellan elever och lärare påverkade undervisningen. De intervjuade lärarna anser inte att de har en annorlunda relation mellan elever med funktionsnedsättning och de elever som inte har det. Det är något denna undersökningen ställer sig frågande till då elever med funktionsnedsättning i större grad får vara delaktiga i de intervjuades lärarnas resonemang kring sin undervisning. Då de intervjuade lärarna anser att de saknar den kunskap de önskar, när det handlar om undervisning där elever med funktionsnedsättningar är delaktiga, kan det här därför vara ett sätt att skapa en bättre undervisning då eleverna besitter kunskaper som inte lärarna gör.

Syftet med studien är att i uppdrag från Falkenbergs företagshälsovård undersöka hur arbetsplatsen påverkar välbefinnande och kompetensutveckling hos de anställda, utifrån samarbetets hälsomässiga perspektiv. Studien utgår från att få de anställdas upplevelser av hur arbetsplatsen påverkas av samarbeten och vad för effekt det ger på välbefinnandet och kompetensutveckling.Undersökningen gjordes genom en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjufrågor. Sex intervjuer genomfördes i Falkenberg, där en ergonom, en medicinsk sekreterare, en KBT-terapeut och tre sjuksköterskor var de som blev intervjuade. Intervjuerna varade mellan 30-45 minuter och det skedde vid tre tillfällen. Metoden inspirerades även av en fenomenografisk ansats, vilket innebär att det insamlade materialet beskriver den intervjuades uppfattningar om det undersökta fenomenet.Resultatet visade att genom samarbete och delaktighet bidrar det till att det finns välbefinnande på arbetsplatsen. Samarbetet genererar dessutom i att ett stor utbyte av erfarenheter, vilket i sin tur bidrar till att kompetensen utvecklas i företaget. Informanternas upplevelser av samarbetet var att de kunde hjälpas åt, även fast de var upptagna med egna uppdrag.Slutligen diskuteras resultatet, teorierna och tidigare forskning som ger en subjektiv tolkning av den insamlade empirin. Det ges även förslag till framtida forskning där det anses att fler undersökningar ska göras för samarbetshälsa och välbefinnande på arbetsplatsen.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka samarbetes betydelse för lärare med specialpedagoger i skolan. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med åtta lärares upplevelse och erfarenheter av samarbetet med specialpedagoger. Skolan styrs av lagar och förordningar vilka inte klart och tydligt nämner eller beskriver hur lärare och annan personal i skolan förväntas samarbeta för att alla elever ska nå målen. Resultatet har tolkats utifrån hermeneutiken som metod för att få en förståelse för lärarns upplevelser och erfarenheter kring samarbetet med specialpedagoger. Studiens resultat redovisas utifrån sju olika teman kopplat till samarbetes betydelse för lärarna i skolan. I temat Ansvar för utförandet av arbetsuppgifterna fann vi att ansvaret för utförandet av olika arbetsuppgifter ofta leder tillbaka till lärarna även om ansvaret skulle kunna ligga på andra verksamma inom skolan.  Temat Det specialpedagogiska stödet visar bland annat att lärare vill ha olika typer av stöd. Under temat Specialpedagogen och lärarens olika roller ligger fokus på hur de olika yrkesrollerna upplever kollektivet samt individen. Temat Samarbete som kompetensutbyte handlar om begreppet samarbete och dess betydelse utifrån lärarna.  Nästa tema, När samarbetet fungerar och inte fungerar tar som rubriken nämner vilka faktorer som påverkar samarbetet. Temat Samarbetet för egen vinning tar bland annat upp maktförhållanden mellan lärare samt lärarnas subjektiva inställning till samarbetet. Det sista temat som namngivits Förståelsen av specialpedagogens roll belyser lärarnas syn på specialpedagogens uppdrag. Resultatet har visat en komplex verklighet av samarbete i praktiken där många aktörer får betydelse för att samarbete ska fungera. De framgick även att det ofta pågår ett visst samarbete som dock inte alltid är uttalat och behöver utvecklas så att alla parter får kunskap om och blir medvetna om samarbetes betydelse. Ytterligare fynd är att det finns olika grader av samarbete som kräver olika ambitionsnivå och att det krävs en egen vilja för att bedriva och uppnå ett lyckat samarbete.

BAKGRUND: Valet av undersökningsområde bygger på att den forskning som harrefererats i den kurslitteratur som använts under min utbildningtrycker på att samarbete är bra för kunskapsinlärning. Ytterligareforskning inom området visar att det finns hinder för att genomföraundervisning byggd på samarbete mellan eleverna. Tidigare genomfördastudier visar att enskilt arbete och kommunikation styrd av pedagogenär vanligare förekommande än samarbete elever emellan iundervisningen.SYFTE: Syftet med min undersökning är att se på vilket sätt pedagoger anseratt samarbete elever emellan påverkar elevers inlärning i matematik.METOD: Undersökningen är en kvalitativ studie där pedagogers tankar omelevsamarbete har indelats i olika kategorier. Tidigare forskninginom området ligger till grund för undersökningen som bygger påintervjuer med fem pedagoger som undervisar matematik för årskurstre.RESULTAT: Resultatet visar att de integrerade pedagogerna anser att samarbetemellan elever är bra för kunskapsinlärningen i matematik. Flera avpedagogernas tankar om varför samarbete är bra för eleverna överensstämmermed den tidigare forskningen. De svårigheter som dentidigare forskningen visar på är hinder som pedagogerna inte självatar upp. Pedagogerna ger andra förslag på hinder som kan finnas föratt använda elevsamarbete i undervisningen. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND: Denna uppsats har sin grund i ett stort intresse för ett holistiskt perspektiv på lärande. Verkligheten utanför skolan är komplex och föränderlig. Livet är inte indelat i separata fack utan baseras på samarbete och samförstånd av olika slag, där delarna hör ihop med varandra. Styrdokumenten har successivt stärkt kravet på samarbete och ett helhetsperspektiv på lärande. Därför ställer vi oss som blivande pedagoger i grundskolan frågan om pedagoger samarbetar kring detta helhetsperspektiv på lärande. Ser pedagoger ett ämnesövergripande samarbete som verktyg att stärka elevernas inlärningsprocess och utveckla skolans verksamhet?SYFTE: Syftet var att undersöka lärares samarbete och i vilken utsträckning detta sker. Att se om samarbete fanns i de pedagogiska arbetslagen i skolan och i så fall vad man samarbetar om.METOD: I undersökningen användes en aktionsanalysmodell med den deltagande observationen som instrument. Observationerna genomfördes i fem olika arbetslag vid två skolor. Dessutom genomfördes två kompletterande intervjuer i fokusgrupp.RESULTAT: Undersökningen visar att det finns samarbete i arbetslagen. Detta samarbete rör ofta administrativa frågor som inte leder någonstans. Pedagogerna uppfattar inte arbetslagsträffarna som ett forum för pedagogiska samtal, snarare som ett forum för administrativa frågor remitterade från ledningen. Endast ett arbetslag visar en tendens till att medvetet utveckla gemensamma strategier för att föra verksamheten framåt. Pedagogerna anser sig inte ha tid för samplanering av undervisningsinnehåll. / Uppsatsnivå: C

Att tala illa om chefen är något som de flesta inom svenska företag har kommit i kontakt med eller kanske till och med deltagit i. De attityder som detta ger upphov till är såpass spridda och likartade i sin form att de flesta personer man talar med känner igen denna jargong. Vårt intresse för detta ämne startade med just denna typ av igenkännande från vår egen tid i arbetslivet. Funderingen som väcktes hos oss var således, varför är det så här? Varför talar arbetare i svenska industriföretag illa om sina chefer?Denna fallstudie syftar till att undersöka och skapa en förståelse för varför arbetare i företag inom tillverkningsindustrin i Västsverige talar illa om sina chefer, samt vilka eventuella konsekvenser detta kan medföra.Studien är genomförd som en kvalitativ fallstudie med ett abduktivt angreppssätt baserat på en hermeneutisk vetenskapssyn. Det empiriska materialet är insamlat genom en serie djupintervjuer vilka sedan har tolkats kritiskt och reflekterats över.Vad vi har insett under studiens gång är att denna typ av problematik inte är helt lätt att tala om, speciellt för de individer som är direkt berörda av fenomenet i fråga. Med bakgrund av detta använde vi oss av ett antal olika intervjutekniker för att locka fram de svar vi behövde.Tolkningen av det empiriska materialet har framförallt visat att upplevelsen av problematiken varierar kraftigt beroende på vilken roll man har i organisationen, samtidigt som situationen företaget befinner sig i spelar en stor roll i hur allvarligt problematiken uppfattas.När ett företag befinner sig i en god ekonomisk situation utgör fenomenet inte nödvändigtvis något större problem, men i en krissituation är både uttryck och konsekvenser av problematiken allvarligare. Detta tycks till stor del bero på de värderingar man själv lägger in i problematiken beroende på situationen man befinner sig i, snarare än något inneboende problem som utgörs av själva fenomenet.Att tala illa om chefer kan orsaka eller bidra till samarbetssvårigheter inom ett företag speciellt om företaget befinner sig i en pressad situation, samarbetssvårigheter som i förlängningen kan leda till försämrat arbetsklimat och lägre produktivitet eller effektivitet.Vi vill även betona att vi inte ser detta fenomen som ett problem som skall lösas utan snarare att attityderna är konsekvenser av en mängd faktorer som man inte nödvändigtvis kan kontrollera. Det vi främst av allt vill förmedla är en förståelse för fenomenet vilket vi hoppas kan hjälpa företag att hantera denna typ av problematik. / Uppsatsnivå: C

På grund av dagens snabba utveckling och moderniserade organisationer blir det mer och mer viktigt med bra samarbete. Det ska gemensamt nås upp till verksamhetsmål och styrningen är idag inte längre så detaljerad som den var förr. Ett av människors största behov är sociala relationer och uppskattning från andra människor därför är det viktigt med ett fungerande samarbete mellan chef och övrig personal. Ett icke fungerande samarbete skulle leda till dåligt utvecklade verksamheter och framförallt mycket otrevliga arbetsplatser.Studiens undersökningsområde är därför hur man kan skapa ett bra samarbete på arbetsplatsen. Syftet med studien om bra samarbete har varit att yrkeskategorin chefer ska få en inblick, idéer och kunskap i vad bra samarbete är för något och hur man kan skapa ett bra samarbete.Metoden för att ta reda på detta har varit personliga intervjuer med chefer från olika verksamheter, närmare bestämt sex olika, privata som offentliga. De sex cheferna har gemensamt att de arbetar med personal på något sätt. De personliga intervjuerna har vi jämfört med tidigare relevant forskning i ämnet.En allmän slutsats är att majoriteten av chefer arbetar för ett bra samarbete. De har också en ganska likasinnad uppfattning om vad bra samarbete är för något då samarbete kan definieras på olika sätt.Slutsatsen sammanfattningsvis av det hela är att chefer arbetar för att alla i organisationen gemensamt ska arbeta mot verksamhetens mål. Det ska föreligga öppenhet, ärlighet, tydlighet, lyhördhet, kommunikation, återkopplingar och uppskattning. Man ska känna förtroende, tillit och det ska vara goda relationer. Man ska tillsammans lösa problem och beslut ska fattas gemensamt. Man ska arbeta med varandra, inte emot varandra. Bakom ett framgångsrikt företag ligger det ett bakomliggande bra samarbete. Det gynnar alla.