Vi lever i ett samhälle där mångt och mycket blivit mer specialiserat, som följd av detta har det även skapats ett större behov av ett gränsöverskridande samarbete mellan olika professioner för att hjälpa de individer som har komplexa behov. En av dessa målgrupper är barn. De senaste åren har det även kommit forskning som pekar på att den största skyddsfaktorn för utsatta barn är en positiv skolgång. Magelungen Utveckling AB är ett företag som tagit tillvara på denna forskning och kombinerar delar av sitt behandlingsarbete tillsammans med skolgång. Detta medför ett samarbete över professionsgränserna för de lärare och socionomer som jobbar inom verksamheterna. Då ett sådant samarbete inrymmer olika professioner, kunskaper, utbildningar och erfarenheter kan det bidra till både brister och möjligheter. Den här studien syftar till att undersöka vad dessa kan vara. Det har genomförts fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att få en djupare förståelse för hur ett gränsöverskridande samarbete kan utformas, samt hur de anställda inom verksamheten erfar detta samarbete. De huvudsakliga slutsatserna är att det är möjligt att utforma ett gränsöverskridande samarbete, men det finns både brister och utvecklingsmöjligheter att se till. Men inställningarna hos de anställda har relevans och kan bidra till en förändrad syn där olikheterna blir till styrkor.

The purpose of this study is to examine how preschool teachers who are departmental managers perceive cooperation in the work in a kindergarten. Five preschool teachers have participated in the interviews and have answered questions concerning the cooperation in their team. On the grounds that departmentalmanagers cooperate in a broader perspective and has full responsibility, I found the selection of interview subjects interesting to study. I was using a phenomenological research approach in the analysis of the interview material. I raise the following questions in my study: what skills and qualities are the respondents experiencing to be important to be able to work in a team? What common experiences share these respondents on the phenomenon of cooperation? The interview method was qualitative and the respondents have described various aspects of cooperation. The results of the studyshow that the essence of the phenomenon cooperation consistsof five key ingredients thatis relevant to the professional role: to plan together, to have fun together, to work professionally for the preschool curriculum, to have a common child perspective and to be able to see the big picture.The idea of the study was to highlight the characteristics of a good partnership. I noticed that the majority of the respondents shared many common views and experiences. They strove to have empowered and motivated colleagues. They stressed that it was important to have fun together and to give feedback when needed. The respondents describe the tasks they have and it's all about planning, communicating with the parents, the boss, colleagues and children, and making the decisions concerning the department. They also worked to ensure the quality of the preschool. The results indicate that a good cooperation is required to be able to get things done successfully.

Syfte: Att belysa kommunal omvårdnadspersonals upplevelser av samarbetet med sjuksköterskan/distriktssköterskan efter införandet av kommunal hemsjukvård. Bakgrund: Ansvaret för hemsjukvård överfördes från ett landsting i norra Sverige till kommunal nivå 2013. En stor förändring är sjuksköterskans/distriktssköterskans sätt att arbeta i närmare kontakt med omvårdnadspersonalen efter att ansvaret för hemsjukvården övertogs i kommunal regi. Design: Kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Deltagare: Personal från kommunal hemtjänst och personlig assistans som varit yrkesverksam minst sex månader innan övergången. Metod: Intervjuer (n=14) som spelades in och skrevs ut under hösten 2015 och tolkades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två huvudkategorier framkom ur analysen; Ett gott samarbete är utvecklande som innefattade en förbättrad tillgänglighet till distriktssköterskan och en förbättrad kommunikation samtidigt som det medförde en stärkt självkänsla för deltagarna. Hinder för ett gott samarbete innefattade otydlighet i ansvarsfördelning och organisatoriska strukturer som försvårade ett effektivt samarbete. Dessa två kategorier innebar Deltagarnas upplevelser av samarbetet med sjuksköterskan/distriktssköterskan inom den nya organisationen visar att övergången har medfört förbättringar för omvårdnadspersonalen samtidigt som det finns faktorer inom organisationen som försvårar samarbetet. Slutsats: Resultatet visar att de flesta deltagarna upplever förbättrat samarbete med sjuksköterskor/distriktssköterskor efter att kommunen tog över ansvaret för hemsjukvården, vilket på sikt kan förbättra vårdkvaliteten. En förklaring till detta kan vara att det under landstingets regi inte fanns något egentligt samarbete att tala om då det handlade om samverkan. / Aim: To illuminate home care worker’s experiences of the cooperation with the nurses/district nurses after the implementation of municipal health care. Background: The responsibility for home health care was transferred in 2013 to a municipality in northern Sweden. A major change is that the municipal nurses/district nurses cooperate with home care workers on a tighter level. Design: A qualitative interview study based on a semi-constructed questionnaire. Participants: The participants were home care workers or personal assistants that had worked at least six months prior to the transition. Method: Tape recorded interviews (n=14) were transcribed and analyzed with content analysis. Results: Two main categories emerged; Benefits of Improved Cooperation that consisted of an improved accessibility of the district nurses and improved forms of communication as well as an increase of self-esteem. Factors Preventing cooperation consisted of unclear responsibility and organizational structures preventing effective team work. The participant’s experiences of cooperation with the municipal nurses/district nurses show improvements. The new municipal organization do have flaws that inhibit effective team work. Conclusion: The findings show that most participants experienced improved cooperation with nurses/district nurses after the transfer of home healthcare to the municipal, a fact that on a long-term perspective may improve the quality of care. One explanation to this improvement can be by the fact that cooperation was next to nonexistent before the transition and where likely just a form of liason.

Abstrakt Bakgrund: I Sverige uppskattas cirka 100 000 avlida varje år många av dessa behöver palliativ vård. Inom palliativ vård är det viktigt med en helhetssyn där inte bara fysiska behov synliggörs utan även existentiella. Att utföra palliativ vård innebär många olika dilemman som ska tas hänsyn till samt behov som ska tillfredsställas. Omvårdnadspersonalen ansåg att i begreppet en värdig död ingick symtomlindring, närhet till anhöriga få möjligheter att lösa eventuella konflikter. Att befinna sig i harmoni med sig själv, livet och Gud var betydelsefullt. Syfte: Belysa omvårdnadspersonalens upplevelse av att vårda personer i livets slut. Metod: Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer. Antal deltagare var 10 personer. Informanterna var verksamma på ett äldreboende i en glesbygdskommun. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes vid analysen. Resultat: Analysen utföll i följande kategorier: Vårdtagaren i fokus, Brister i vårdmiljön, Samarbete är viktigt samt Omsorg om anhöriga. Diskussion: När omvårdnadspersonalen ska vårda personer i livets slut innebär detta ett teamsamarbete med arbetskollegor, sjuksköterska och anhöriga. Vårdtagaren är alltid i fokus och omvårdnadspersonalen eftersträvade en lika god vård för alla. Då det inte alltid fanns nog med resurser medförde det en stressig arbetssituation där omvårdnadspersonalen kände sig otillräckliga. Omvårdnadspersonalen är de som utför omvårdnaden i livets slut och delar med sig till nya medarbetare av sin kunskap men får inte fortbildning enligt senaste evidens. Slutsats: Den slutledning som kan dras av denna studie är att omvårdnadspersonalen behöver mer resurser, stöd och kunskap i vården av personer i livets slut. Omvårdnadspersonalen har en betydelsefull roll att påverka utformningen av omvårdnaden i livets slut. Nyckelord: Omvårdnadspersonal, upplevelser, palliativ vård, anhöriga, sjuksköterska, samarbete

I denna studie har syftet varit att undersöka musikpedagoger i särskolan och deras planeringssätt och framtagning av lektionsmaterial. Undersökningen har gjorts i form av intervjuer med tre musikpedagoger. I diskussionskapitlet relateras infromanternas svar med den forskning och bakgrund som beskrivs i uppsatsen. Tidigare forskning beskriver att vid planering använder sig pedagoger oftast av improvisation, elevinflytande och egen erfarenhet. Vid framtagning av material är det oftast lektionens aktivitet, elevers musiksmak och färdighetsnivå som styr innehållet enligt tidigare forskning. Studien visar att alla tre pedagoger använder sig mycket av sin erfarenhet vid planering. Framtagning av material skiljer sig på så sätt att en pedagog arbetar mycket med elevinflytande där eleven oftast bestämmer materialet. En annan pedagog har sångpärmar på skolan med många sånger och den tredje pedagogen kan oftast använda sig av nätet för att hitta sånger till förutbestämda teman som skolan ska arbeta med.

Detta är en studie genomförd med syfte att undersöka pedagogers syn på samverkan mellan hem och förskola och vilka strategier de använder i verksamheten för detta. I studien har en kvalitativ ansats använts vilket i detta fall har inneburit intervjuundersökning för att få pedagogers syn på samverkan mellan hem och förskola. Resultatet har visat att pedagoger anser att samverkan har stor betydelse i förskolan för att en relation ska kunna etableras och upprätthållas samt för att information kring barnet ska kunna utbytas. Resultatet visar även att pedagogerna anser sig vara säkra i sitt uppdrag och att de väljer att se utmaningar istället för svårigheter i möten med föräldrar. De kompetenser som är viktiga för att kunna samverka enligt pedagogerna är att vara professionell, trevlig, positiv och nyfiken. Slutsatsen är att pedagogers syn på betydelsen av och strategier för en god samverkan handlar om att upprätthålla goda relationer, föra samtal, se utmaningar istället för svårigheter och att vara professionell i mötet med föräldrarna.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man inom affärslivet i Norge och Sverige hanterar och uppfattar tidsdimensionen och försöka belysa om detta har effekt på det subjektivt upplevda samarbetet. Ett antal människor på ledningsnivå inom norsk-svenska bolag har deltagit i studien, som har omfattat enkäter, ”Cottle-tester” och intervjuer.</p><p>Respondenterna har först fått ge uttryck för sin bild på sig själva och därefter hur de uppfattar ”motparten” med hänsyn till tidsaspekten. Sedan mättes den beroende variabeln, det upplevda samarbetet, med en enkät. Resultaten visade att den bild man har av sig själv inte alltid stämmer överens med den bild motparten har, dessutom verkar norrmän vara något mer positiva i sin syn på samarbetet med svenskar än tvärtom. Både N och S visade att de var mer inriktade på framtid och nutid än förtid, men det fanns en skillnad mellan grupperna när det gällde förtid. Det fanns också en skillnad mellan grupperna när det gällde inställningen till att vara punktlig, och hålla sig till fastlagda planer, där den svenska gruppens poäng var högre än den norska gruppens poäng. Intervjuerna visade att det finns en önskan om att vara bättre förberedd inför mötet med ”grannarna”, något som gällde särskilt de svenska respondenterna. Många respondenter var engagerade och delade med sig av sina erfarenheter, vilket tyder på att ämnet upplevs som angeläget.</p>

BAKGRUND: Studien har haft ett uppdrag från Region Halland och deras satsning på utbildningen Välmående Ger Resultat (VGR). Uppdraget var att undersöka förutsättningarna för personalen som deltagit/deltar i VGR. Utbildningen avser att skapa verktyg för personal inom skola och i detta fallet förskoleverksamhet. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet är att undersöka om personalen som är och har varit, delaktiga i utbildningen Välmående ger resultat upplever en kunskapsutveckling och mervärde. Studien syftar även till att undersöka hur olika förutsättningar har sett ut för kunskapsutveckling och omsättning i praktiken. Frågeställningar som användes i studien: 1. Vilken påverkan har den upplevda kunskapsutvecklingen haft för arbetet gentemot arbetskollegor och barnen? 2. Hur ser förutsättningarna för kunskapsutveckling ut? 3. Vilka olika verktyg används från utbildningen VGR? METOD: Studien var kvalitativ undersökning, inspirerad av den hermeneutiska ansatsen och genomfördes som en intervjustudie med åtta stycken från personalen på valda förskolor. RESULTAT: Studien visade hur viktigt det är med tid för reflektion och diskussion tillsammans med sina kollegor för att lättare bevara kunskapen. Resultatet visade även på olika verktyg som personalen hade tagit fasta på och använder sig av i sitt arbete. Utbildningen bidrog även till annat synsätt hos personalen som fick dem att uppleva bättre samarbete mellan avdelningarna. Personalen upplevde förändrat synsätt på välmående hos sig själva då utbildningen handlade om deras eget handlande och tankesätt. DISKUSSION OCH SLUTSATS: Precis som resultatet visade så är reflektionstid viktigt att försöka få in i arbetsvardagen. Även tidigare forskning har visat vikten av tid för återkoppling. Även stöd från rektor/organisation och bra samarbete mellan kollegorna visade sig vara viktigt i studien. Det diskuteras även kring relevant utbildningsmaterial som kan vara viktigt för att kunna relatera till arbetet. Implementering av ny metod diskuteras och tidsramen som krävs för att kunna mäta den. För framtida forskning föreslogs att göra studien på skolverksamhet istället och även större urval. Mer tid för reflektion behövs för öka kunskapsutvecklingen var slutsatsen i den här studie. / Background: The study had an assignment from Region Halland and their investment in the education Välmående Ger Resultat (VGR). The assignment was to examine preconditions for staff members that are/have been participating in VGR. The educations aim is to creat tools for staff members within the school, and in this case, preschool. Purpose: The purpose is to investigate whether the staff who is and has been involved in education Välmående Ger Resultat is experiencing knowledge development and value adding as result of the education. The study also aims to investigate how various preconditions have influenced knowledge development and turning that knowledge into practice. The questions used in the study : 1. What impact has the perceived knowledge development had on work towards colleagues and the children? 2. What are the preconditions for the development of knowledge? 3. Which tools are used from the education VGR? Method: The study was a qualitative study, inspired by the hermeneutic approach and was conducted as an interview with eight members of the staff at selected preschools. Results: The study showed how important time for reflection and discussion with their colleagues is, to help preserve knowledge. The results also showed various tools that staff had focused on using in their work. The VGR education contributed to new approaches for the staff members which caused them to experience better collaboration between departments. Staff members experienced a change in mindset on well-beeing of themselvs as education was about changing their acting and thinking. Discussion and conclusion: The results showed that reflection is important to integrate into everyday worklife. Previous research has also shown the importance of time for feedback. Also support from the headmaster/organization and good cooperation between colleagues turned out to be important in this study. Discussions is also about the relevant educational material that may be important to be able to relate to the work. Implementation of the new method are discussed and the time frame required to measure it. For future research, it was proposed to do the study on school other than prescools and with an even larger selection. The conclusion of this study was that more time for reflection is needed to increase the development of knowledge. / Välmående ger resultat

The aim of this Bachelor´s thesis is to deepen our understanding of the high school librarian’s work, role and relations to teachers and management. Research questions concern how high school librarians prioritize work assignments and for what reasons, as well as how they regard their occupational role. Issues of integration in the educational activities of the school as well as obstacles and possibilities in relation to teachers and management are investigated. Five semi-structured interviews with high school librarians from different school contexts were conducted. The theoretical framework is based on the idea of the sociology of knowledge together with Loertcher’s Library Media Specialist´s Taxonomy. The results show librarians strive to prioritize pedagogical activities. Their pedagogical role in schools is not static but is developed by some of the librarians. Pedagogical work depended mainly on individual initiatives, with one exception. Possibilities for developing cooperation were found to exist in all the schools. Obstacles identified, though rare, were some teachers’ tendencies to work individually and the lack of opportunity to prioritize pedagogical work as administration consumed their time. Further obstacles were school managers tendencies to rely on the school librarians for initiatives and that only one school used meetings for regular pedagogic discussions.

Syftet med denna studie är att undersöka hur olika svenska destinationer genom intern samverkan marknadsför sig gentemot internationella besökare och vilka eventuella utvecklingsområdet som finns på denna front. Detta kommer göras genom en jämförelse av hur olika svenska destinationer arbetar för att marknadsföra sig till internationella besökare och hur olika turistrelaterade företag samarbetar inom den lokala destinationen. I denna undersökning har en kvalitativ metod med en induktiv ansats för att få en ökad förståelse över hur tio olika destinationer i Sverige arbetar för att marknadsföra sig internationell, hur de inom destinationen samverkar för att uppnå målen inom turistindustrin och på vilket sätt sociala medier används i detta arbete. Denna studie fokusera på samverkan och internationellt marknadsföringsarbete. Denna studie indikerar att Visit Sweden har en betydande roll för den internationella marknadsföringen av de svenska destinationer som medverkat i denna studie. Större delen av de tillfrågade respondenterna samarbetar på olika sätt med Visit Sweden för att nå ut till bestämda internationella marknader. Studien konstaterar fortsättningsvis att det regionala destinationsbolaget, Tourism in Skåne har stor betydelse för marknadsföringen av de skånska destinationerna som medverkat i denna studie. Studien indikerar att den nationella strategin 2020 är central för att skapa samarbeten mellan olika aktörer inom de tio undersökta destinationerna och att denna strategi visat sig framgångsrik för att samtliga aktörer på destinationerna ska arbeta mot gemensamma mål och utveckla turismen på ett lönsamt och hållbart sätt. Vid denna undersökning hittades även ett antal utvecklingsområden gällande marknadsföringen på dessa destinationer, den största utmaningen består av att ta ställning till den snabba globaliserings- och digitaliseringsprocessen som definierar det moderna samhället. Undersökningen har dessutom visat att samtliga tio destinationer lägger sitt fokus på den digitala marknadsföringen och att sociala medier i form av Facebook, Twitter och Instagram används för att skapa långsiktiga relationer med kunderna och finnas tillgänglig på kundens plattformar. Fortsättningsvis används sociala medier som kanaler för att skapa ett engagemang bland de potentiella kunderna samt för att länka potentiella besökare vidare till destinationernas egna hemsidor och sprida marknadsföringskampanjer. / The purpose of this study is to examine how different Swedish destinations is marketing themselves to international visitors through internal collaboration and cooperation. We also seek to investigate what potential development areas that might exist in this field. To fulfill the purpose of this study, we will make a comparison of how different Swedish destinations work to marketing themselves to international visitors. We will also look into how various tourism related companies collaborate within the local destination. The result of this study has indicated that Visit Sweden has a crucial role in the international marketing process of the Swedish destinations involved in this study and the majority of the respondents have a collaboration of some kind with Visit Sweden to reach out to established international markets. Furthermore the study shows that the regional destination company Tourism in Skåne has a crucial role in marketing the southern parts of Sweden. The study also indicates that the national strategy 2020 is central for creating collaboration between different actors within the ten studied destinations and that this strategy is shown useful to make all actors work after the same ambitions and develop the tourism in a profitable and sustainable way. This study also shows several development areas when it comes to marketing these destinations. The major challenge is the fast globalization- and digitalization process that defines the modern society. The study also shows that all the studied destinations puts the most efforts into the digital marketing. Social media such as Facebook, Twitter and Instagram is used to create long-term relationships with the customers and to be available on the customers platforms. Social media is also used as a channel to create commitment among potential customers, to link potential visitors to the destinations own website and to spread marketing campaigns.