Barns lek i styrd lek och fri lek är intressant för alla som arbetar med barn eller bara är intresserade av barns utveckling. Leken är de små barnens sätt att upptäcka och utforska sin värld. På förskolan får barn möjlighet till att utveckla alla sina sinnen och med hjälp av pedagoger som fyller på deras lekar får barnen en bra start i sin utveckling. Lek är viktigt. Syftet med undersökningen är att förstå hur barnen lär sig och hur de använder sina erfarenheter. Jag har använt mig av kvalitativ metod med observationer som redskap. Metoden bygger på teori och kunskap som kan utvecklas med hjälp av praktiska forskningsresultat. Med observationer har jag kunnat undersöka barnens utveckling och med kameraögat se deras utveckling som kanske annars aldrig blivit upptäckt. Urvalet var fyra barn i ett och tvåårsåldern. Resultatet visar hur viktig leken är för barnens utveckling och att pedagogernas roll på förskolan är en tillgång för barnens lek. I det insamlade materialet framgår det hur barnen utifrån en styrd lek av pedagogen kan ta leken vidare och undersöka, experimentera vidare för att få fler intryck och erfarenheter. Deras sociala samspel växer med leken om de får en bakgrund till den. I barnens värld pågår hela tiden ett lärande både i sitt eget utforskande men även i samspel med andra barn. Pedagogerna kan stötta och vara lyhörda och hjälpa dem i leken med hjälp av styrd lek och redskap som de själva sedan kan föra vidare i sitt lärande.

Preschools are nowadays a big part of almost every childhood in Swedish society and the relationships that are built there are important for the child and the child’s future integration in the world of knowledge and education. The preschool teachers are therefore the first persons the child links to beyond the parent. That’s why the relations between the parent and the preschool teacher are an important and interesting aspect in the cooperation between them. This is an issue that has not been brought up for discussion at the teachers program at Södertörns university, even though it appears that this topic is important for the best interest, for the child, since parents and the teachers are in a constant cooperation.             The aim of this study was to find out in what way four preschool teachers work with cooperation between themselves and the parents that they meet in there preschools. The study has been done in two different types of preschools, one preschool is a parent cooperative and the other one is a preschool run by the community board. This study will raise the question; in what way the relation and the cooperation between the preschool teacher and the parent are important and how the parental influence work out in their respective preschool organization. To fulfill the purpose of the study, I did four interviews which included two preschool teachers from a parent cooperative and two preschool teachers from the community board preschool. The primary theoretical basis was George H Meads (1863-1931) and Herbert Blumers (1900-1987) theory about interactions, Meads theories about communication and awareness is underlying Blumers symbolic interactionism. The results showed that the four preschool teachers thought very much alike on the topic around the relationships and the cooperation between them. In the interviews with the four preschool teachers did we talk about the importance of a good communication and necessity to be aware of diversity in the parental group and the way they approach each other. One of the conclusions I have made in this study is that to get a good cooperation between the teacher and the parent, you need as a preschool teacher, to be aware of the other person’s desires and expectations regarding the child. Good communication leads to a good exchange between the two parts, which is building their cooperation.

Samarbetet mellan skola och hem är ett ständigt återkommande tema. Diskussionen om hur samverkan ska ske pågår i media, mellan pedagoger och föräldrar.  Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om hur lärarna samarbetar med föräldrarna, vilka fördelar samarbetet ger samt vad som kan hindra ett samarbete. För att ta reda på det gjorde jag en fokusgruppintervju med lärarna i årskurs 5 i en skola belägen i en mellanstor ort. Resultatet visar att de intervjuade lärarna arbetar med olika samarbetsformer för att få föräldrarna med i det pedagogiska arbetet kring de egna barnen och kring skolans verksamhet. Enligt lärarna utgör framställningen av pedagogiska planeringar och individuella utvecklingsplaner en mycket viktig del i samarbetet mellan skolan och hemmen. Med hjälp av de två dokumenten genomför lärarna  utvecklingssamtal och föräldramöten. Även skoldagböcker och veckobrev är fungerande verktyg i processen att samarbeta med föräldrarna. Ibland förekommer hembesök. Vid angelägna tillfällen ringer lärarna hem eller  skickar e-mail eller sms - meddelande också. Skolans föräldraförening tillhör ett forum för samverkan mellan skola och hem som sträcker sig över hela skolan. I resultatet kan man se att samarbetet med föräldrarna har många fördelar. Föräldrarnas åsikter om skolans roll och lärarnas arbete präglar barnen. När föräldrarna är intresserade av barnens skolgång och positivt inställda till skolans mål och bestämmelser får barnen bättre självförtroende och större chanser att lyckas i skolan. Dessutom blir undervisnigen mer intressant och upplevelserik tack vare att lärarna använder sig av föräldrarnas erfarenhet och kunskap. Om lärarna genom samarbetet med föräldrarna på ett tidigt skede upptäcker svårigheter hos eleverna har de större möjligheter att hjälpa och stödja dem, sätta i gång de åtgärder som behövs och förebygga vidare problem. Resultatet visar också att det finns faktorer som hindrar denna samverkan mellan skolan och hemmen. Det är många gånger problem med att samarbeta med föräldrarna till barn som har svårigheter med att nå de uppsatta målen. Framför allt gäller det de barn som kommer från familjer med sociala problem. Skolfrånvaron för barnen från sådana familjer brukar vara stor. Kommunikationen mellan skolan och hemmet fungerar då ofta  inte heller. Till hindren räknade lärarna också tidsbrist. En utökad arbetsbörda resulterar ofta, enligt lärarna, i att de utöver de formella mötena ringer eller mailar till föräldrarna bara när det uppstår något problem. Även föräldrarnas negativa attityder till skolan grundade på egna dåliga erfarenheter samt negativa bilder av sina barn tillhör de påpekade hindren mot samarbetet. Nyckelord: Samarbete, föräldrar, barnens lyckade skolgång.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur ledarstilar, organisationskultur och känsloarbete ömsesidigt påverkar varandra. För att uppnå vårt syfte togs följande frågeställningar fram:  Vilka är respondenternas upplevda och förväntade ledarstilar?Vilken roll spelar organisationskultur och känsloarbete i förhållande till ledarstilar? Vi har genomfört en kvalitativ undersökning inom en offentlig organisation. Nio intervjuer genomfördes, varav åtta stycken med avdelningschefer samt en med en respondent från ledningen. Detta för att kunna se hur avdelningschefer uppfattar sin ledarstil och jämföra med vad ledningen anser. Resultatet av undersökningen visade att organisationskulturen och känsloarbetet påverkar avdelningschefers val av ledarstil. Detta genom att ledningen eftersträvar en viss ledarstil som avdelningscheferna förväntas följa. Undersökningen visade vidare att känsloarbete påverkar avdelningschefernas val av ledarstil, då organisationens känsloregler styr hur de bör agera tillsammans med sina medarbetare och därmed hur de bör hantera sina känslor.

Aktionsforskningen belyser samspel i förskolans aktiviteter. Studien genomfördes på en förskola bland de äldre barnen, 4-6 år. Medforskare i studien har varit både pedagogerna och barnen på förskolan. Med hjälp av studien har vi blivit medvetna om gruppens betydelse för acceptansen av individers olikheter. Gruppen kan stärkas genom att olikheterna används som resurser och möjligheter. För att barnen ska utveckla denna förmåga behöver de lära känna flera olikheter och det kan göras genom samarbetsövningar. Vi har även sett att barn som är nya i gruppen stärks av samarbetsövningarna, då de tidigare inte haft en given roll i gruppen. Vi kan även se att samarbetsövningar stödjer barn i behov av stöd för att de ska få en mer accepterad roll i gruppen. Barnen har ofta en given roll i gruppen och då miljön förändras, ändras även barnens roller. Då det finns en svårighet i gruppen när det gäller barnens relationer och samspel ligger svårigheten i den rådande miljön, och inte hos barnen. Av den anledningen är det av stor vikt att miljön anpassas för individernas behov. Anpassningen är ett långsiktigt arbete som inte gagnar alla barn vid samma tid. Detta är våra olikheter och behöver accepteras för att alla inblandade ska utveckla ett gemensamt samspel. Studien kan fungera som en inspirationskälla för verksamma pedagoger till att skapa möjligheter för samverkan och reflektion över den samverkan som sker i den egna verksamheten.

Syftet med mitt arbete har varit att belysa föräldrars och lärares resonemang kring samarbetet mellan hem och skola. Jag har gjort en kvalitativ forskningsstudie där jag har använt den halvstrukturerade intervjun som arbetsredskap. I min studie har jag intervjuat tre föräldrar och tre pedagoger i en grundskola i Mellansverige och jag använde mig av snöbollsurvalet. Det som kommit fram i mitt resultat visar på att samarbetet mellan hem och skola prioriteras väldigt högt. Det har även framkommit att det finns ett gemensamt intresse hos både föräldrar och pedagoger att utveckla samarbetet på olika sätt samt vilken påverkan samarbetet har på barnen. De slutsatser jag gjort i min studie visar att resultatet i min studie är mer positivt än jag hade räknat med från början. Min uppfattning är ändå att samarbetet mellan hem och skola är ett aktuellt problemområde idag.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2009.

Vår uppsats syfte är att belysa konsekvenser av ett nyinfört samarbete mellan verksamhetsområden inom vård- och omsorgsorganisationer. Genom kvalitativa intervjuer med enhetschefer samt omvårdnadspersonal så har det empiriska materialet samlats in från två olika kommuner i Sverige. För att analysera har vi använt oss av administrativ teori samt teorier om ledarskap. Resultatet visade att enhetschefer tenderar att vara mer positiva inför samarbete som arbetsform än omvårdnadspersonal. Vi menar att även om båda yrkeskategorierna arbetar utifrån samma mål, att ge god omvårdnad för brukarna, så skiljer sig synen på samarbete som arbetsmetod. Vår slutsats är att enhetschefer tenderar att se på samarbete utifrån vad som gynnar organisationen. Omvårdnadspersonal ser istället på samarbete utifrån vad som gynnar arbetsplatsen. / The aim of this study is to investigate the consequences of a newly introduced cooperation between units within social care organizations in Sweden. The empirical data is based on qualitative interviews with two focus groups, care workers (n=4) and unit managers (n=2) in two different muncipalities. For the analysis we have used adminstrative theory and theories of leadership. The result showed that unit managers tend to have more positive attitudes towards cooperation as a way of working, than the attitudes of care workers. We argue that even though they aim for the same result, giving good care for their patients, they have different views of cooperation as a working method. Our conclusion is that unit managers tend to promote the interest of the organisation, while care workers tend to promote their own working conditions when it comes to organizational changes.

Bakgrund: Antalet fall med demenssjukdom ökar då medelåldern ökar. Sjukdomen har ett smygande förlopp och är påfrestande för hela familjen. Ofta blir den demensdrabbade tvungen att flytta till ett boende. Syfte: Syftet med studien var att belysa vad som bidrar till en god relation mellan anhöriga till och vårdare av demensdrabbade, som bor på boende. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats gjordes. Fjorton artiklar bearbetades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom i resultatet; information, trygghet, samarbete och empati, som visar på hur en god relation kan skapas. Slutsats: Om relationen mellan anhöriga och vårdare är god bidrar det till att kunskapen anhöriga har om den boende överförs till vårdaren och vården blir mer individualiserad.

Detta är en studie baserad på tre olika yrkesprofessioners syn på samarbetet kring barn med autism i förskolan. Dessa tre professioner är specialpedagoger, habiliteringspersonal och förskollärare.   Vårt syfte med detta arbete är att både undersöka och öka kunskapen kring det samarbete som sker kring autistiska barn under deras vistelse i förskolan. Samt att belysa samarbetet och de specialpedagogiska insatser som används utifrån de inblandade professionernas perspektiv, samt ge en bild av hur samarbetet manifesteras i verkligheten i förhållande till hur det bör se ut utifrån gällande lagar och regler.   Den metod vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer med åtta representanter från de olika yrkesrollerna. Samtliga representanter arbetar inom samma mellansvenska kommun.   Resultatet visar att samarbetet mellan de olika instanserna är mycket viktigt för att barn med autism ska få det stöd de behöver och kunna utvecklas i förskolan. Även hemmet spelar stor roll, både som en del av samarbetet och som bas för att specialpedagogiska insatser ens ska initieras. Samarbetet påbörjas ofta redan under utredningen, innan diagnossättning, och de olika instanserna är därför delaktiga under det tidiga arbetet med barnet. Det dubbla chefsskap som kan uppstå i samband med samarbetet kan skapa vissa motsättningar och problem då beskeden kan vara olika och motsägelsefulla. Även föräldrakontakten visar sig vara en problematisk aspekt, då de olika instanserna ej delade synen kring vems primära ansvar det var. Läroplanens, och därmed förskolans, inkluderingsuppdrag kan ha en negativ inverkan på det autistiska barnets utveckling, beroende på hur det tolkas och framför allt manifesteras.