I PISA- undersökningen som gjordes 2012 visades det att svenska elever låg under medelvärdet när det gäller problemlösning i matematik. Vi har även uppmärksammat ute i verksamheten att elever kan ha svårt för problemlösning.  Denna studies syfte är att studera elevers uppfattningar av problemlösning inom matematik. Fokus ligger på textbaserade problemlösningsuppgifter. Vi har samlat in empiri genom videoinspelningar och studien består av 19 inspelningar. Vi har gjort en tematisk analys där vi har transkriberat, kodat och delat upp empirin i olika kategorier. Det centrala resultatet som kom fram genom denna studie var att uppgifter med mycket text och obekanta begrepp kan bli problematiskt för eleverna. Detta eftersom eleverna har svårt att ta till sig all information. Uppgiftens innehåll har även betydelse för hur eleverna vill arbeta. I vissa fall vill eleverna arbeta enskilt och i andra fall tillsammans med någon annan. Att rita till en uppgift samt användning av laborativt material kan vara bra hjälpmedel vid problemlösning. Även här har uppgiftens innehåll betydelse. Genom detta resultat kan vi se att det behövs mer forskning angående vilka förkunskaper elever behöver vid arbete med problemlösning. Även hur en uppgift skall konstrueras för att undvika att hinder uppkommer för eleverna. Den slutsats som kan dras genom denna studie är att elevernas uppfattningar av problemlösning beror på hur de har arbetat med det. En uppgift kan kännas svår ifall det finns något ord eller begrepp i texten som de inte förstår. Det kan även bero på arbetsformen till exempel enskilt arbete eller samarbete som gör att elever ser en uppgift som svår.

Många elever i grundskolan idag, 2015, har inte uppnått godkänt i matematik. Vi upplever ifrån praktiken att matematikboken används i stor utsträckning men menar att undervisningen bör vara varierad då alla elever har olika behov. En varierad undervisning kan innebära att man använder sig av olika lärmiljöer. Syftet med vår aktionsforskning är att utveckla kunskap om matematikundervisning i en utomhusmiljö. Detta gjorde vi genom att konstruera matematiska uppgifter inom arbetsområdet mäta/jämföra som vi sedan genomförde utomhus. Tidigare forskning tar upp positiva aspekter med utomhuspedagogik som lärandemiljö och därför ville vi undersöka hur elever uppfattade den. Vår empiri samlades in genom metoden Stimulated Recall. Eleverna fick samtala kring videosekvenser som vi sedan observerade och analyserade. I analysen visade det sig att eleverna beskriver utomhusmiljön som motiverande för dem. Samtliga elever önskade att ha matematiklektioner utomhus. Det framstod att vädret påverkade deras inställning till lärandemiljön och att ett varmare klimat var önskvärt. Förutom att få en förståelse för mätning och dess enheter menade eleverna att de var tvungna att samarbeta och detta såg eleverna som ett lärande i sig. I framtiden vill vi se en studie där man jämför liknande undervisningssituationer som genomförs inomhus respektive utomhus.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vad bilden och det bildskapande arbetet har för betydelse för kunskap i ett samarbete mellan museum, universitet och skola. Jag har genomfört observationer av elevers besök på en bildutställning i kemi på BildMuseet Umeå universitet. Besöket innehöll bildvisning och efterföljande workshop med en bildpedagog och en kemist. Resultatet av observationerna visade att bilden, det visuella, användes i kunskapssyfte främst gällande kemi. Det ansågs av informanterna vara ett sätt att nå eleverna på ett annat sätt än text och tal för att vi lär oss på olika sätt och att det krävs olika sätt att lära ut på. Kvalitativa intervjuer har genomförts med projektets inblandade: en bildpedagog, en kemist, en intendent och en lärare. Resultatet av intervjuerna visade att bakgrunden till samarbetet var slumpmässig, att en del samarbetsproblem förekommit men att samtliga informanter var nöjda med samarbetet. Bildvisningen och workshopen på BildMuseet hade som mål att vara lustfylld för att eleverna skulle få en positiv uppfattning om kemi. Samtliga informanter motiverade att innehållet hade många förutsättningar att leda till detta. / The purpose of the paper was to examine what the image and the image creation work has implications for literacy in collaboration between museums, universities and schools. I have carried out observations of students ' visits to a picture exhibition in chemistry, BildMuseet Umeå University. The visit included the image viewing and subsequent workshop with an art educator and a chemist. The result of observations showed that the image, the visual, was used in the knowledge order mainly applicable chemistry. It was considered as a way to reach students differently than text and numbers that we learn differently and requires different ways of learning. Qualitative interviews were carried out with the project involved: an art educator, a chemist, a curator and a teacher. The result of the interviews showed that the background to cooperation was truly random, that some collaboration problems occurred but that they all were satisfied with the cooperation. The image is displayed and the workshop on BildMuseet that aimed to be pleasurable to the students would have a positive perception of chemistry. They all motivated that the content had many conditions that lead to this.

Syftet med denna studie är att belysa begreppet samverkan och undersöka vilka erfarenheter verksamma förskollärare och lärare har av samverkan mellan förskola, förskoleklass och årskurs 1-3 samt hur de arbetar med samverkan i praktiken. Forskningsfrågorna är: vad innebär samverkan för verksamma lärare? Hur uppfattar verksamma lärare att samverkan utförs mellan förskola, förskoleklass och årskurs 1-3? Vilket syfte anser verksamma lärare att samverkan mellan förskola, förskoleklass och årskurs 1-3 har? Studien består av en enkätundersökning som är kvantitativ med vissa kvalitativa inslag. Respondenterna är förskollärare och lärare som är verksamma inom förskola eller skola. Resultatet visar på ett samverkansbehov men brist på tid framförs som en anledning till att samverkan försvåras.Samverkan mellan förskola och skola handlar enligt respondenterna främst om att utbyta och ta tillvara på varandras erfarenheter, kunskaper och kompetenser. Samverkan utförs främst för barnens skull och kan ha stor betydelse för barns lärande. Studier kring samverkan är angelägna då fördjupande kunskaper kan bidra till att skapa trygghet och kontinuitet i barns skolgång.

Sammanfattning   Titel: Från ekonomistudent till företagsekonom – En studie om efterfrågade färdigheter, ansvar och undervisning i ämnet företagsekonomi Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Pernilla Ingvarsson & Malin Swee Handledare: Jonas Kågström Datum: 2012 - maj Syfte: Denna uppsats syftar till att analysera universitetslärares uppfattning om de färdigheter som näringslivet efterfrågar samt att identifiera dessa. Vi analyserar även vilka moment som universitetslärare anser främja dessa färdigheter. Högskolan i Gävle har en vision som bland annat innefattar mål om en utvecklad samverkan med näringslivet och ett ökat utbud av professionsutbildningar, i och med detta blir vår studie aktuell. Metod: I arbetet med denna uppsats har vi använt ett deduktivt angreppssätt och en kvalitativ metod. För att samla in vår primärdata har vi genomfört fem semi-strukturerade personliga intervjuer. Vår sekundärdata är hämtad från vetenskapliga artiklar, övrig litteratur och Internetkällor. Resultat & Slutsats: Yrkesfärdigheter som kommunikation, global medvetenhet, ledarskap, professionellt beteende, presentationsteknik, kritiskt tänkande, problemlösningsförmåga och förmåga att kunna arbeta i grupp såväl som självständigt, är något som går att lära ut och som vi anser vara viktigt att lägga fokus på i en högskoleutbildning. Sociala färdigheter, flexibilitet och engagemang är något som också efterfrågas men som vi anser vara studentens eget ansvar att lära sig att utveckla under sin studietid då dessa färdigheter är personlighetsbaserade och därmed svåra att lära ut. Vi kom fram till att lärare har ansvar över att tillämpa undervisningsmoment som främjar utvecklingen av yrkesfärdigheter och att det är studenternas ansvar att utveckla de individuella färdigheterna. Vår studie visar även att det är viktigt för högskolor och universitet att ha ett samarbete med näringslivet. Förslag till vidare forskning: Då vi inte ingående behandlat vilka färdigheter näringslivet efterfrågar kan man göra en vidare forskning gällande detta. I och med att visionen omfattar hela Högskolan i Gävle skulle det vara intressant att undersöka hela högskolans kontakt med näringslivet, då vi i denna uppsats endast behandlat E-institutionens. Ett sista förslag är att undersöka hur stort intresse det lokala och regionala näringslivet i Gävleborg har angående ett utökat samarbete med Högskolan i Gävle. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats bidrar med att lärare får en insyn i vikten av att ha en kontakt med näringslivet och genom denna kontakt få reda på vilka färdigheter näringslivet anser att studenter ska besitta. De kan, i och med denna vetskap, i viss mån skapa undervisningsmoment som främjar utvecklingen av dessa. Nyckelord: Yrkesfärdigheter, kontakt, ansvar, undervisningsmoment och samarbete.

Syftet med den här uppsatsen var att analysera vilka inhemska intressen som kan tänkas påverka nationalstaters ställningstagande i relation till Kyotoprotokollet. Detta har gjorts genom att svara på olika frågeställningar om varför länderna valde att agera som gjorde. Dessutom har det besvarats på vilket sätt ländernas agerande kan kopplas till den internationella, respektive den inhemska arenan. Uppsatsen har även besvarat hur internationella avtal påverkas av att länder väljer att ansluta sig respektive hoppa av avtalen.

We have in this field study been researching how social comfort is affected by the work of social services and their collaboration with police, schools and health care within a small village located countryside in the northern part of Sweden. The attribute which sets this village a part from most other small countryside villages is the fact that the crime rate is amongst the lowest in Sweden as well as the social security feeling within the inhabitants are amongst the highest. We traveled 2298 kilometers back and forth to be able to interview professionals and gather empiric material for this study. The method we have used for data collection has been in the form of semi structured interviews. We have used previous research concerning collaboration, social comfort, social discomfort and fear of crime as our aid to analyze our findings with the help of theories regarding different types of communites (gemeinschaft and gesellschaft) invented by Ferdinand Tönnies (2001) and Human Service Organisation by Hasenfeld (1983). We have analyzed our findings with the help of a qualitative content analysis. The result showed that the collaboration between the different authorities was a key point in preserving the social comfort feeling within the community and the idea of gemeinschaft also affects the outcome in various ways. The study will provide insight in understanding how collaboration can be represented in multi professional practices in the work for social comfort for the inhabitants as well as spreading knowledge regarding positive and negative effects concerning multi professional collaboration. Nyckelord / Key words: Samverkan, samarbete, trygghet, brott, brottslighet, crime, criminality and collaboration

Syftet med forskningsstudien var att belysa hur samspelet i leken kan utveckla barns språk och hur pedagogernas syn på kommunikation och samspel ser ut. Studien belyser fenomenet utifrån ett sociokulturellt perspektiv och Vygotskijs och Piagets teorier om språk- och kommunikationsutveckling. Vygotskij och Piaget menar att barn är nyfikna och flitiga aktörer som vill lära sig nya saker.   Studien har varit av kvalitativ karaktär med fokus på observationer och intervjuer. Utifrån studiens syfte har det varit mest relevant att göra observationer i förskola och kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Intervjuerna och observationerna har genomförts på samma förskolor. Resultatet som studien fick fram genom observationerna och intervjuerna som genomförts visade att pedagogerna hade liknande uppfattningar om språk och kommunikation, att barn utvecklar språk och kommunikation tillsammans med andra människor. Utifrån det observerade uppmärksammades att stor del av barns kommunikation sker på andra sätt än det verbala. Under studien upptäcktes att barnens kommunikation till stor del skedde med gester och kroppsspråk. Vidare har studien fått fram att miljön skulle kunna spela en stor roll för barnens språk- och kommunikationsutveckling. Flera av respondenterna i studien har framhållit vikten av att miljön ska vara föränderlig och anpassas efter barnens intresse. Genom observationerna har det framkommit att pedagogernas delaktighet och lyhördhet skulle kunna främja barnens språk- och kommunikationsutveckling.   Nyckelord: Kommunikation, språk, samarbete, förskola och sociokulturell.

Denna studie fokusera utifrån ett sociokulturellt perspektiv på de möjligheter och begränsningar som kan förekomma beroende på vilka lokaler som olika fritidshem har till förfogande för sin verksamhet. Arbetets syfte är att få en mer ingående bild på vilken inverkan lokalernas utformning har på fritidshemmets kvalité utifrån aspekter av lärande, rekreation, fri lek och skapande verksamhet.  Därutöver studeras vilken inverkan lokalerna kan ha på fritidspedagogernas arbetssituation och till sist hur samarbetet kan se ut mellan fritidspedagoger och lärare för att främja både skolans och fritidshemmets verksamhet. Studiens datainsamling består av intervjuer med fritidspedagoger samt lokalobservationer. Resultaten visar att de fritidspedagoger som har sin verksamhet i skolan många gånger är begränsade i sina val av aktiviteter på grund av statiska lokaler. I samma stund anses det bra med ytor som kan göras om till olika sorters aktivitetsrum. Ett fritidshem med egna lokaler eller ett externt hus känner också begränsningar när ytorna inte räcker till. Många elever är inskrivna på fritidshemmen och de medverkande känner sig otillräckliga. Överlag var alla medverkande i studien överens om att egna lokaler är ett önskemål. Studien visar att lokalernas utformning påverkar elevernas lärande, möjlighet till rekreation, fri lek och skapande verksamhet när ytor saknas. Ett eget rum för skapande verksamhet leder inte på automatik att det är en ändamålsenlig lokal. Specifika rum för lugn och ro är inte helt självklart på alla fritidshem. Huruvida fri lek ses som en självklarhet inomhus är beroende på vad det är för lek och vad man har för lokaler. Vad det gäller samarbetet med övriga lärare sker samarbetet främst i skolan. Dessvärre anses skolan ligga i fokus för de klassrumsintegrerade fritidshemmen. Fritidspedagogerna upplever att fritidshemmet får det som blir över när skolan har tagit den del av utrymmet som de behöver.

Patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning löper högre risk att skadas av vård och behandling än vanlig vårdavdelning. Dels beror detta på den stora mängd läkemedel som de erhåller men också på grund av det sköra tillstånd som de befinner sig i. Sjuksköterskor inom intensivvården har i studier rapporterat om bristande kommunikation och samverkan med behandlande läkare. Forskning har visat att patientmortaliteten sjunker om personal inom intensivvård upplever gott samarbete inom personalgruppen. Ökad kollaboration mellan personal inom hälso- och sjukvård, intensivvården specifikt, kan reducera antalet vårdskador och minska patientmortaliteten på sikt. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor upplever att samarbetet och kommunikationen påverkar patientsäkerheten inom intensivvård. Datamaterialet samlades in med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer där åtta intensivvårdssjuksköterskor deltog. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Informanterna var generellt nöjda med samarbetet med sina medarbetare och ansåg att arbetet mot en god patientsäkerhet var adekvat, dock upplevde de ibland hinder att delta i beslutsfattande gällande patientens vård. På så sätt utesluts viktig kunskap om patienten som i förlängningen också kan äventyra patientsäkerheten enligt deltagarna.