Institution: Högskolan i Halmstad Titel: Vi kan väl träffas och fika. Några muslimska invandrarkvinnors upplevelser av kontakten och samarbetet med svensk skola. Författare: Susanne Castro & Birgitta Johansson Typ: C-uppsats. Examensarbete i lärarprogrammet. Sidantal: 53 Handledare: Claes Ericsson & Ulrika Sjöberg Examinator: Anders Persson Medexaminatorer: Torbjörn Jansson & Ole Olsson Slutseminarium: 2007-01-10 Dagens svenska skola skall arbeta för en ökad föräldrakontakt då elevens sociala och kunskapsmässiga utveckling menas vara gynnad av det aktiva samarbetet mellan hem och skola. Genom uppsatsens litteraturforskning ses en skev fördelning av inflytandet till nackdel för föräldrar med invandrarbakgrund. Arbetets syfte har varit att med en hermeneutisk ansats intervjua och tolka fyra muslimska invandrarkvinnors framställning av sina erfarenheter av kontakten och samarbetet med sina barns svenska skolor. Vidare avsågs att jämföra dessa upplevelser med styrande texters budskap och resultat från tidigare forskning. I analysen avspeglas fyra individer med skilda men också jämförbara erfarenheter. Tre av kvinnorna finner det på olika sätt svårt att få en tillfredsställande kontakt med barnens lärare och en bra behållning av föräldramöten. En av kvinnorna avskiljer sig från de andra genom sitt stora förtroende för sin egen roll när det gäller kontakt och samarbete med skolan. Det som förenar dem är viljan att göra allt de kan gällande trygghet och framtid för sina barn. Kvinnorna framför idéer om möten som skulle kännas inbjudande och givande. Deras vilja att delta i barnens utveckling stämmer väl överens med skolans styrande texter medan många av deras upplevelser tyvärr motsvarar tidigare forskning. Nyckelord: invandrarföräldrar, kontakt, muslim, samarbete, skola.

Syftet med denna studie är att ur ett maktperspektiv undersöka föräldrar och lärares möjligheter att samarbeta. Metod: I vår studie har vi valt en kvalitativ undersökningsmetod då vi intervjuat både lärare och föräldrar. Under bearbetningen och analysen har vi tagit hjälp av tematisering och meningskoncentrering för att göra så rimliga tolkningar som möjligt. Med hjälp av Bourdieus teorier om makt har vi försökt tolka informanternas svar. Resultat: Resultatet av studien visar att föräldrarna tycker att skolan är viktig och att de själva har ett ansvar att förmedla det till sina barn. Lärarna inser att ansvaret för samarbetet måste initieras av skolans personal, främst den enskilda läraren, men är noga med att informera föräldrar om och bjuda in till ett delat ansvar, den uppfattningen verkar också föräldrarna dela. Både lärare och föräldrar i våra intervjuer betonar vikten av en god relation för samarbetet. Bemötandet mellan parterna bygger på ömsesidig respekt, öppenhet och tillit, båda parter är rädda om sin relation. Det verkar som lärare och föräldrar i vår studie har hittat någon form av balans då det gäller ansvarsfördelning men om det skulle uppstå problem i samarbetet ställs relationen på sin spets då de kan ha olika uppfattningar om hur man ska behandla problemet. Föräldrar och lärare är rädda för att gå in på varandras områden och hävda sin makt.

Syftet med vår studie är att genomföra observationer för att kvalitativt undersöka vilka strategier, både tillvägagångsmässiga strategier samt matematiska strategier, elever använder sig av vid matematiska problemlösningsuppgifter med olika kontexter. I vårt fall ligger kontextens skillnad i om uppgiften är verklighetsnära eller inte. Tidigare forskning visar bland annat att elever lättare använder sig av sina erfarenheter om uppgiften är verklighetsnära. När det gäller matematiska strategier visar forskare på vikten av att elever kan se likheter och skillnader till uppgifter som eleven stött på tidigare. Även det positiva med interaktion belyses av forskare. Resultatet ifrån vår undersökning analyserades utifrån ett hermeneutiskt och fenomenografiskt förhållningssätt då vi tolkade och försökte få fram variationer i elevernas olika lösningar. Genom analysen kunde vi se att beroende på hur eleven tolkar kontexten har det betydelse för hur eleven löser problemet, både gällande tillvägagångssätt och matematiska strategier. Genom analysen framgick också att elevers samarbete och kommunikation leder till reflektion kring valda strategier.

Syfte: Syftet med studien är att kartlägga vilka möjligheter som finns för att Kalmar i framtiden ska bli en åretrunt-destination. Metod: För att få bästa möjliga utfall av vår studie har ansatsen i den här studien varit induktiv då vi valde att studera verkligheten, utan att styras av redan befintliga teorier. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa ostrukturerade intervjuer som analyserades och kompletterades med väsentliga teorier, diverse artiklar samt relevanta hemsidor. Slutsats: Vi anser att Kalmar har möjligheter till att förlänga säsongen om större satsningar görs på att utveckla vinterhalvåret, lägga större vikt vid samarbete mellan aktörer samt även att arbeta mer med marknadsföring. En utveckling av Kalmar under vinterhalvåret kan i det långa loppet bidra till att Kalmar blir en åretrunt-destination.

No description available.

En ny fastighetsmäklarlag trädde i kraft juli 2011 (SFS 2011:666). I och med detta blev det lagligt för fastighetsmäklare att förmedla sidotjänster. Detta innebär att de vid sidan av själva förmedlingsuppdraget får erbjuda andra tjänster till kunderna. De får för sidotjänsterna ta ut en mindre summa i ersättning. Tidigare har sidotjänster ansetts som förtroenderubbande och därmed har det varit olagligt. Syftet med denna uppsats var att klargöra vilka sidotjänster som finns och hur det påverkar kundernas val av fastighetsmäklare utifrån ett förtroendeperspektiv. Vi har också studerat hur marknadsföringen påverkas. De vanligaste sidotjänsterna är förmedling av bolån, säljarförsäkring, försäkring av dubbel boendekostnad, flyttstädning, visningsstädning, flytthjälp, homestyling och yrkesfotograf. Eftersom fastighetsmäklaren kan erbjuda sidotjänster kan kunden få en helhetslösning som gör det komfortabelt. Fastighetsmäklarna tycker det är viktigt med bra samarbete, då det påverkar deras eget rykte. Det gör att kunderna kan lita på att samarbetet som fastighetsmäklaren har är bra. Samarbete som uppstår genom sidotjänster medför en bättre och mer kostnadseffektiv marknadsföring för fastighetsmäklare. Fastighetsmäklaren rekommenderas till andra eventuella kunder och därmed ökar chansen till fler förmedlingsuppdrag. En enkätundersökning har genomförts där 200 fastighetsmäklare och kunder från olika mäklarbyråer som Svensk Fastighetsförmedling, Fastighetsbyrån, Skandiamäklarna, Husmanhagberg, Mäklarringen, Mäklarhuset och Länsförsäkringar har blivit kontaktade. Vi har avgränsat oss till medelstora städer i Sverige; Karlstad, Örebro, Falun, Uppsala, Växjö och Lund. Svarsfrekvensen var låg och enbart 31 fastighetsmäklare och 17 kunder besvarade enkäten. Enkäterna analyserades och sammanfattades. Med hjälp av de teorier som vi funnit och de svar som erhållits från enkäterna har olika intressanta slutsatser kunnat dras. En av dessa är att sidotjänster anses vara positivt för både fastighetsmäklare och kunder.

Syftet med vår aktionsforskningsstudie är att se vilka möjligheter till samarbete matematiska uppgifter kan erbjuda i en utomhusmiljö. Detta gjorde vi genom att konstruera matematiska uppgifter som eleverna fick lösa på skolgården. Tidigare forskning tar upp positiva aspekter med att låta elever lösa matematiska uppgifter utomhus där de ser matematiken i ett konkret sammanhang. Forskning poängterar även betydelsen av att lära sig tillsammans med andra genom att få förklara sina tankar. Empiri samlades in genom observation och loggboksskrivande som sedan analyserades. Analysen visade att eleverna löste de matematiska uppgifterna tillsammans genom att diskutera och argumentera för sina tankar vilket förde eleverna framåt i uträkningen. Den centrala slutsats som vi ur ett specialpedagogiskt perspektiv drar är att matematiska uppgifter i en utomhusmiljö bidrar till att elever blir engagerade i uppgiften och därigenom samspelar med varandra på ett sätt som innebär att vägen till svaret är i fokus, inte svaret i sig självt. Genom denna studie vill vi uppmärksamma utomhusmiljön som en lärmiljö där eleverna får möjlighet att delta utefter sina förutsättningar.

No description available.

På senare tid har det framkommit flera företagsskandaler på grund av brister i revisorers granskning. Skandalerna har resulterat i högre krav på revisorers oberoende och självständighet. Det är vikigt att en revisors inblandning i företags verksamheter inte påverkar dennes omdöme, för att upprätthålla ett förtroende till olika intressenter. Vidare kan en revisors arbetsuppgifter förutom att granska företags räkenskaper även innefatta rådgivning. Det innebär att det kan uppkomma svåra gränsdragningar mellan vad som är tillåtet och vad som bör undvikas i revisorns yrkesutövning. Speciellt uppkommer flera dilemman om en revisionsbyrå har flera uppdrag åt samma klient, bland annat hur byråns verksamhet ska organiseras, eftersom det finns flera situationer som kan innebära jäv. Det leder in till uppsatsens syfte som är att undersöka hur en revisor kan undvika jäv vid samarbete med en redovisningskonsult när de har uppdrag till samma klient. De situationer som då främst blir aktuella är när en redovisningskonsult biträder med bokföring samtidigt som en revisor har bestyrkandeuppdrag (byråjäv) samt när både revision och rådgivning utförs till klienten (rådgivningsjäv). Av en till uppsatsen genomförd enkätundersökning framkom att det finns ett omfattande samarbete och att en revisor ofta har kontakt med en redovisningskonsult. Det indikerar att det finns en problematik som många revisorer möter i sitt vardagliga arbete. I uppsatsen framgår att revisorn förutom att granska styrelsens och verkställande direktörens förvaltning även ska granska redovisningskonsulten. Med andra ord tillkommer fler personer att granska om ett företags redovisning inte sköts av dess styrelse eller verkställande direktör. Revisorn ska också försäkra att redovisningskonsulten inte utför uppgifter som denne är otillåten att utföra samt ta hänsyn till om de har eller tidigare har haft en nära relation. Det finns flera faktorer som revisorn bör beakta för att med större sannolikhet undvika jäv i detta sammanhang. I uppsatsen visas att det inte är oproblematiskt för en revisor att undvika jäv vid samarbete med en redovisningskonsult, då revisorn behöver ta hänsyn till ett flertal omständigheter.

En skolas organisering anses idag vara viktigare än organisationen, det är i handlingsnäten i organiseringen som organisationen byggs. Organisering av en skolas arbetssätt har samband med pedagogers möjligheter att arbeta med elevers olikheter. Samarbete blir betydelsefullt. Gemensamma visioner och mål får betydelse för samarbetet. För pedagogerna underlättas arbetet om samarbete organiseras in i verksamheten och vision och mål är tydliga. Forskning visar på skolor som är framgångsrika. I skolorna har mål, samarbete och positivt klimat samband med elevernas resultat. I en inkluderad undervisningsmiljö bör dessa faktorer vara tillgodosedda. Studien är en etnografisk studie som pågått genom olika fältstudier i utbildningen till specialpedagog. Syftet med studien är att se hur organisering sker av arbetssättet i en skola som ger uttryck för att utgå från elevers olikheter. Skolan är en högstadiefriskola och arbetar målmedvetet med elevernas olikheter. Analysen i studien har utgått från organisationsteori, socialpsykologisk teori, symbolisk interaktionism, teorier om roller och gruppdynamik, framgångsrika skolor, handlingsteori och pedagogiska synsätt. Resultatet visar att organiseringen av skolans arbetssätt leder till en formell organisering som är uppgiftsorienterad och en informell organisering som är relationsorienterad. I den formella organiseringen finns skolans vision och pedagogiska synsätt som bas till den struktur som innehåller ett tydligt arbetssätt, delaktighet, är flexibelt efter elevers olikheter och har fokus på kunskap. Den formella organiseringen har konkreta verktyg/artefakter som stöd i organiseringen, loggbok och handledande samtal. Den informella organiseringen uttrycker de relationer som den formella organiseringen grundlägger. Elever och lärare möts genom kunskapandet, blir synliggjorda, möts i samspel, respekt, ansvar, krav och empowerment. Den formella och den informella organiseringen leder till att lärare och elever får systemiska roller. Centralt blir samspel och kommunikation mellan alla aktörer. Arbetssättets organisering för att möta elevers olikheter bygger på medveten pedagogik och ansvarstagande från lärare. Lärares handledande samtal med eleven femton minuter varje vecka är centralt på skolan. Elever uttrycker lärares vägledning som betydelsefull. Vägledningen blir komplex då elever uttrycker både ett beroende av lärares vägledning men också att den leder till autonomi. Genom att organisering av arbetssättet utgår från elevers olikheter leder olikheter inte till svårigheter i undervisningen. Skolans fokus ligger på kunskapandet och skolarbetet blir uppgiftsfokuserat. Det leder till att samarbetet mellan lärare och elever blir en relation. Skolans fokus på kunskapandet blir även en norm på skolan. I studien gjordes en kartläggning av den formella och informella organiseringen för att kritiskt granska och förstå hur en verksamhet bäst tillgodoser elevers olikheter i lärandet genom samarbete och positivt klimat.