Sammanfattning Huvudsyftet med vår studie var att med hjälp av metoden kvalitativ intervju undersöka lärares uppfattning av kooperativa lärgrupper. Studien hade sin utgångspunkt i den sociokulturella lärandeteorin eftersom vi anser att lärande sker genom interaktion och samarbete mellan elever. Vi ville även utifrån vårt valda teoretiska perspektiv, ta reda på om lärare anser att kooperativa lärgrupper är ett bra arbetssätt för att utveckla elevers lärande och samspel, samt hur de uppfattar skillnaden mellan kooperativa lärgrupper och traditionella grupper. Det empiriska materialet vi har utgått ifrån består av fyra intervjuer av lärare i årskurs 2–4, från skolor runt om i Uppsala. Resultatet visade att alla lärare i studien har en positiv syn av kooperativt lärande och lärgrupper. Lärarna var eniga om att kooperativt lärande och lärgrupper innebär att eleverna ska vara lärresurser för varandra för att kunna utveckla såväl de sociala förmågorna som de akademiska kunskaperna. I studiens resultat framgår att samtliga lärare främst strukturerar sina lärgrupper utifrån elevernas samarbetsförmåga, då de upplever svårigheter i att placera eleverna i lärpar utifrån tanken om proximal utvecklingszon. Resultatet visade att lärarna i studien uppfattar sammanhållningen och det ömsesidiga beroendet i lärgruppen som viktigt för ett lyckat samarbete. De två nämnda faktorerna ska enligt lärarna gynnas av de olika roller som eleverna i lärgruppen har och som gör alla gruppmedlemmarna lika delaktiga. Gällande lärarnas uppfattning av elevernas lärande så visade resultatet att de anser att lärgrupper påverkar det sociala samspelet på ett positivt sätt. Utifrån sitt eget perspektiv ansåg lärarna att lärgruppens självständighet underlättar för dem att göra bedömningar och ta del av elevernas kunskap genom gruppens diskussioner. Det framgår i resultatet att alla lärare uppfattade sin roll som strukturerande, instruerande och observerande. Slutligen visade resultatet att lärarna i studien uppfattade skillnaden mellan traditionella grupper och kooperativa lärgrupper som att gruppmedlemmarna i den kooperativa gruppen är beroende av varandra på ett annat sätt än i den traditionella gruppen. De menade också att lärandet liksom processen står i fokus i den kooperativa lärgruppen snarare än slutresultatet som i den traditionella gruppen.

<p>Föräldrar till barn med funktionsnedsättningar upplever ofta ett föräldraskap till bredden fyllt av utmaningar och prövningar. Skolans syn på barnet och dess svårigheter blir mycket betydelsefull för dessa familjer. Skolmiljön och vikten av de pedagogiska metoderna förbises ibland helt, istället förklaras problemen med egenskaper hos barnet eller situationen i hemmet. Hur skolan bemöter dessa familjer kan bli avgörande då dessa föräldrar ofta är mer beroende av samarbete än andra familjer. I sin förlängning kan detta få stora konsekvenser för barnets framtid och livskvalité. Empati, kunskap och samarbete är i detta sammanhang nyckelbegrepp.</p><p>Jag har samtalat med två mammor som har barn med svårigheter inom autismspektrat. De har låtit mig ta del av deras tankar och erfarenheter i mötet med skolan. Frustrationen de känner när ingen lyssnar är uppenbar i deras berättelser. De upplever att de inte blir bekräftade som kompetenta föräldrar. Ljusglimtar är de pedagoger som visar respekt och förståelse för deras utmaningar. I berättelserna blir det tydligt att skolan alltför sällan använder föräldrarnas erfarenheter när det uppstår svårigheter runt barnet. Föräldrarna upplever att skolan har tolkningsföreträde och föräldrarna betraktas ofta som besvärliga när de kommer med egna idéer och förslag.</p><p>Med kunskap om barnets funktionsnedsättning samt en vilja hos pedagogen att se föräldern som en tillgång, en expert på sitt barn, möjliggörs ett äkta möte mellan två likvärdiga parter. Detta möte kännetecknas av nyfikenhet och respekt för varandras verkligheter.</p>

<p>Många av dagens svenska skolor genomsyras av mångfald och mångkultur. Det är av stort intresse att ta reda på hur föräldrasamverkan kommer till uttryck i en sådan miljö, och detta ur såväl lärares som (svenska och utländska) föräldrars perspektiv. Syftet har varit att undersöka om samarbetet skiljer sig åt med anledning av föräldrarnas bakgrund och härkomst, och hur man kan förändra och utveckla samarbetet så att resultatet förbättras. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med lärare och med föräldrar av olika bakgrund. Skolorna som ingick i undersökningen är två kommunala skolor som har elever med varierande bakgrund. Resultatet presenteras utifrån intervjuerna med ovan nämnda grupper. Det visar sig att föräldrasamverkan praktiseras på olika sätt, främst genom dagliga kontakter och strukturerade möten. Både lärare och föräldrar uppfattar att föräldrasamverkan är betydelsefull för barnens framgång i skolan, men förväntningarna hos de båda grupperna skiljer sig en del. Det visar sig också att föräldrar med utländsk bakgrund ibland saknar relevant kunskap om det svenska skolsystemet och därför känner sig osäkra i sin föräldraroll. Det är därför av stor vikt att skolan satsar på att ge sådana föräldrar kunskap och förståelse för det svenska skolsystemet, för att skolorna ska kunna lyckas bättre med sina mångkulturella elever och för att stödja läraren i sitt professionella uppdrag. Denna satsning behövs även för att få fler föräldrar att intressera sig för skolverksamhet, och därmed bidra med de resurser som man besitter som förälder.</p>

<p>Vi har gjort en kvalitativ studie om hur lärare arbetar med gruppdynamiken i klassrummet. Vi utförde fyra intervjuer vilka utmynnade i fyra huvudområden: definition på gruppdynamik, synen på ledarskap, lärares strategier och kopplingen mellan inlärning och gruppdynamik. Informanternas bakgrund varierade från att enbart ha arbetat några år i yrket, till att ha 40 års erfarenhet. Vårt syfte med studien var att undersöka vilka strategier lärare använder när de arbetar med en grupp elever för att åstadkomma ett bra gruppklimat. Vi ville även synliggöra lärares tankar kring sitt ledarskap samt deras syn på kopplingen mellan inlärning och gruppdynamik. Huvudresultatet i vår studie visar att ledarskap är centralt i det gruppdynamiska arbetet. Däremot har vi sett att det finns stora skillnader mellan hur lärare utövar sitt ledarskap. Tydlighet och humor var två av de ingredienser som ansågs vara viktiga. Att det finns en koppling mellan inlärning och gruppdynamik framkom tydligt, men på vilket sätt hade våra informanter svårt att beskriva med ord. Det gruppdynamiska arbetet får aldrig stanna av, lärare måste kontinuerligt fortsätta med det arbetet med hjälp av olika strategier.</p><p>We have performed a qualitative study of how teachers work with group dynamics in the classroom. We made four interviews that turned out in four main themes: the definition of group dynamics, the view of leadership, teachers´ strategies and the connection between learning and group dynamics. The level of experience among the informants varied between only a couple of years up to more than 40 years in the profession. The study was carried out to investigate what strategies teachers use when they work with a group of students to create a good group climate. We also wanted to make visible the teachers´ thoughts when it comes to leadership and also their view of the connection between learning and group dynamics. The main result of our study shows that leadership is central in group dynamic work. However, we have seen big differences between how teachers practice their leadership. Plainness and humour are two of the ingredients that considered important. That there is a connection between learning and group dynamic appeared very clear but in which way was hard for our informants to describe with words. The group dynamic work must never stop but teachers have to continuously keep the work going using different strategies.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att se vilka faktorer som kan främja barns språkutveckling och hur några pedagoger resonerar om: användandet av barns förmågor för att främja språkutvecklingen, sin roll i barns utveckling av språket, samtalets och den skapande verksamhetens inverkan på språket samt ett dynamiskt samarbete mellan hjärnhalvorna som kan främja barns språkutveckling? Pedagogerna intervjuades med en kvalitativ metod och deras utsagor knöts sedan an till tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. Slutsatsen av undersökningen är att pedagogernas språkbruk och verksamhetens utformning är viktig. Aktiviteterna och språket bör anpassas och vara på rätt nivå för att utmana barn maximalt. Genom den skapande verksamheten uppstår tillfällen då barn kan få arbeta med båda hjärnhalvorna, vilket skapar en helhet och ett dynamiskt samarbete i hjärnan som kan främja språket. Undersökningens resultat önskas ge en ökad förståelse om hur barns språkutveckling kan främjas, oavsett om det är genom skapande aktiviteter eller annan pedagogisk verksamhet.</p>

No description available.

<p>Denna studies syfte var att ta reda på hur skogen kan användas som pedagogiskt hjälpmedel i slöjdundervisning. Vilka möjligheter ger en skolskog eleverna att utveckla sin kreativitet och fantasi? Genom en fallstudie på en stor skola i en norrländsk stad har lärare och elever i år tre till fem intervjuats om sin skolskog samt observerats där. De ämnen som behandlats har varit skolskogsundervisning och slöjdundervisning. Resultat som framkommit är att elevernas hjälpbehov minskar och att de är mindre stressade över att hinna med sin uppgift. Detta gör att eleverna hinner ta del av intryck som de utsätts för, vilka i skogen är många. Eleverna lär sig att lösa problem tillsammans och inspireras av naturen i sina alster. Utomhuspedagogik bör användas i undervisning då det tillför något som inte kan hanteras lika bra i en klassrumssituation.</p>

<p>Konkurrens har varit den gällande synen under en lång tid för hur företag ska tänka och agera på en marknad. Konkurrens medför bland annat till innovation och ökad vinst, det ger även lägre priser till kunden. Senare har dock samarbete blivit mer vanligt eftersom det exempelvis kan ge minskade kostnader, högre kvalitet och en ökad utdelning på lång sikt. Allt eftersom marknaden förändras har en blandning av dessa uppstått, det vill säga coopetition. Detta innebär att två eller flera aktörer samarbetar trots att de även är konkurrenter. Coopetition kan sägas ha alla de fördelar konkurrens och samarbete har, det vill säga att aktörerna både kan stärka varandra och inspirera varandra att utvecklas.</p><p> </p><p><em>Det övergripande syftet med uppsatsen är att förbättra förståelsen för hur mindre kommuner med liten befolkning som delvis konkurrerar med varandra kan samarbeta för att tillsammans utveckla turismen i regionen. </em>Syftet har delats upp i tre delsyften där vi vill identifiera drivkrafter till coopetition för mindre kommuner med avseende på turism, samt se hur dessa samspelar på olika nivåer för att kunna skapa en ökad attraktivitet. Slutligen vill vi med studien även visa hur mindre kommuner kan hantera coopetition för att utvecklas.</p>

<p>Detta examensarbete är en studie av hur nyexaminerade lärare uppfattar den första tiden i yrket. Vi har valt att undersöka vilka upplevelser lärare har, hur behovet av stöd har tillgodosetts, hur samarbetet med kollegor/arbetslag fungerat och slutligen vilka orsaker de intervjuade lärarna ser som skäl för att lämna yrket. För att få en bild av hur den första tiden uppfattas har vi valt att göra åtta kvalitativa intervjuer med lärare i grundskolan som arbetat upp till tre år i yrket. Intervjuerna fokuserar framför allt på det första året som yrkesverksam efter examen. Mycket av den tidigare forskning som gjorts på området visar att den första tiden är tung och krävande vilket också bekräftas i denna undersökning. Flertalet av dessa lärare menar att de inte var förberedda på den höga arbetsbelastningen, de dolda skolkoderna och avsaknaden av samarbete med kollegor. Lärarna i studien anser att det är viktigt att nyexaminerade får det stöd som de behöver under den första tiden. Avsaknaden av stöd ses som en orsak till att lämna läraryrket. Man anser att stödet kan komma från olika håll som andra nyexaminerade lärare, kollegor, arbetslag, skolledare och mentorer. Enligt ÖLA00, ett avtal mellan lärarförbunden och kommunförbunden, ska alla nyexaminerade lärare tilldelas en mentor under det första året. Ett fungerande mentorskap ses som det mest fördelaktiga stödet bland de intervjuade samt i den tidigare forskningen. Det framkommer dock att det är ett fåtal av de intervjuade som har ett fungerande mentorsstöd av en formellt utsedd mentor.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare och</p><p>specialpedagoger arbetar med dyslexi. De forskningsfrågor som jag hade</p><p>var: Hur hanterar lärare barn med dyslexi? Hur fungerar samarbetet</p><p>mellan lärare – specialpedagoger och specialpedagoger – lärare? Vem på</p><p>skolan bestämmer vilka barn det är som ska gå till specialpedagog? Jag</p><p>valde att använda mig av semistrukturerade intervjuer med lärare och</p><p>specialpedagoger som metod. Resultatet visade att mina respondenter</p><p>var väl medvetna om problematiken med dyslexi och de hade många</p><p>olika hjälpmedel åt de barn som hade dyslexi. Samarbetet upplevdes</p><p>fungera bra och det enda som var negativt var att det fanns för lite tid för</p><p>specialpedagogerna, istället fick prioriteringar göras, på gott och ont.</p><p>Svaren varierade vad gäller bestämmandet av stöd hos specialpedagog,</p><p>dock menade de flesta att det skedde i diskussion mellan lärare och</p><p>specialpedagog. Min slutsats är att det krävs tidiga insatser för att hjälpa</p><p>barn med dyslexi och läs- och skrivsvårigheter men framförallt</p><p>engagemang från både lärare och föräldrar.</p>