I denna uppsats undersöks hur biblioteket kan fungera som resurs igeografiundervisningen samt hur ett samarbete mellan bibliotek och skola kan se ut. Idagens värld, med ny teknik som t.ex. datorer och internet samt olika databaser, därinformation finns i överflöd kan ett skolbibliotek vara en viktig källa inomundervisningen. Läroboken som förr i tiden var huvudläromedlet är idag i många ämneninte längre den enda källan i undervisningen och många lärare tar fram material frånbiblioteket, internet och databaser.Samarbetet mellan bibliotek och skolan ser idag olika ut på olika skolor och kanvara olika utvecklat ifall det överhuvudtaget finns ett samarbete. I denna uppsats utförsintervjuer med sju olika skolbibliotekarier i Uppsala för att kasta ljus över hur derasbibliotek integreras som pedagogisk resurs i geografiundervisningen samt vilka källorsom biblioteket tillhandahåller till geografiundervisningen.

Detta arbete bygger på en undersökning, vars syfte är att se om matematikundervisning som utgår från skönlitteratur bidrar till en matematisk kommunikation mellan eleverna. Detta samtidigt som jag är intresserad av att se om skönlitteratur gynnar undervisningen och om eleverna blir motiverade till att arbeta med matematik. Undersökningen, som är genomförd i år 2, består av metoderna enkät, lektionsgenomförande och elevintervjuer. Undersökningens resultat visar att skönlitteratur mycket väl kan användas som en inspirationskälla i matematikundervisningen, då de elever som deltagit i undersökningen motiverades till att arbeta med matematik. Däremot går det inte att säga utifrån undersökningen, att skönlitteratur bidrar till att eleverna kommunicerar matematik, eftersom elevernas kommunikation lika väl kan vara ett resultat av engagerande problemlösningsuppgifter.

The purpose of this thesis is to find out how clients at Effect Reklambyrå (an advertising agency) view the communication and relationship with Effect. Conclusions are then drawn based on what the clients say. The conclusions show how Effect can improve in these areas. The study uses a qualitative research method since the phenomenon studied is complex and requires deep understanding. A total of 16 interviews took place. Seven clients were interviewed by phone and nine clients participated in a personal interview face-to-face. The result is based on appropriate theory within communication and the relationship between advertising agencies and clients, but also appropriate theory within communication and relationship between companies (business-tobusiness). The conclusions drawn from theory and empirics show that it is important for Effect to be able to find the needs of every client and then fulfill them. Full service solutions create both competitive advantage and added value. That is why Effect needs to communicate to their clients what services they can offer. Furthermore, creativity was a hot topic during the interviews, and several clients said that Effect needs to be more creative and come up with innovative ideas. / Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur Effect Reklambyrås kunder anser att kommunikationen och relationen med reklambyrån fungerar. Utifrån vad kunderna tyckte dras sedan slutsatser som visar hur Effect kan förbättra kommunikationen och relationen med sina kunder. Studien genomförs med en kvalitativ metod då det fenomen som studerades är komplext och kräver djup förståelse. Totalt intervjuades 16 kunder där sju av dessa intervjuer var telefonintervjuer och nio intervjuer var personliga intervjuer. Resultatet är baserat på relevant teori inom kommunikation och relation mellan reklambyråer och kunder, men även relevant teori inom kommunikation och relation mellan företag (business-to-business). De slutsatser som dras utifrån teori och empiri är att det för Effect är viktigt med individanpassning. De behöver undersöka vilka behov varje enskild kund har och sedan tillgodose dessa. Totallösningar skapar både konkurrensfördelar och mervärde för kunden, och därför behöver Effect som ett första steg bli bättre på att informera om alla de tjänster som de kan tillhandahålla. Vidare var kreativitet ett hett diskussionsämne i intervjuerna, och flera av de intervjuade kunderna menade att Effect behöver bli mer kreativa och komma med fler nya idéer.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare arbetar med sitt pedagogiska uppdrag, som innebär att kunna möta alla de olika behov som kan finnas i barngrupper på förskolan. Samt att ta reda på vad specialpedagogen kan bidra med i det arbetet, för att utveckla verksamheterna till att passa alla de barn som vistas där. Även hur rektorerna tycker att det specialpedagogiska arbetet på förskolan ska fungera undersöks i studien. För att få svar på frågeställningarna har jag gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och två rektorer. Den kvalitativa forskningen bygger på individens egna uppfattningar om det fenomen som undersöks och det var just det som jag eftersökte för min studie. Mitt resultat visar på de olika behov som förskollärarna ansåg att det fanns på förskolan dag och hur de arbetar för att möta dessa. De behov som förskollärarna tyckte att de behövde arbeta med mest, var att stödja barnen i det sociala samspelet och i deras språkutveckling. Det ökade antalet barn i förskolegrupperna gör att förskollärarna känner ett större behov av handledning av specialpedagogen. Specialpedagogen ses som en tillgång för dem i deras arbete med barnen. Förskollärare och rektorer är överens om att specialpedagogens viktigaste uppdrag på förskolan är att bidra med handledning och kompetens och att ett nära samarbete dem emellan därför är betydelsefullt. Resultatet visar också på att duktiga på att se barnens olika förutsättningar, men att de känner att de behöver mer kunskap idag för att kunna möta dem på rätt sätt. Vilket gör att de önskar att det fanns ökade möjligheter till kompetensutveckling och ett ännu tätare samarbete med specialpedagogen.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att se hur internrevisionens oberoende och internrevisorns objektivitet kan komma att påverka samarbetet mellan den interna och externa revisorn. Vidare syftar uppsatsen till att studera vilken påverkan den interna revisorn och dennes arbete med intern kontroll kan ha på den externa revisorns arbetsuppgifter och om ett nära samarbete parterna emellan kan effektivisera granskningen. Metod: En studie har utförts med fem stycken respondenter i Stockholmsområdet. En kvalitativ metod har tillämpats vid insamling och bearbetning av data. För att uppfylla uppsatsen syfte användes semistrukturerade intervjufrågor.   Slutsats: Revisionen kan effektiviseras genom ett samarbete, det om det finns en tillfredsställande kommunikation och ett bra informationsutbyte. Vår studie pekar på att oberoendeproblematiken ständigt är aktuell och att den aldrig helt kan elimineras. Men genom kontinuerliga diskussioner kring oberoendeaspekten, särskilda självgranskningsprocesser och interna utbildningar, kan en hög grad av oberoende aktualiseras. För att avgöra i vilken utsträckning internrevisionens arbete kan användas gör externrevisorn en bedömning utifrån flertalet aspekter, däribland oberoende och objektivitet.

Entreprenörskap har beskrivits som vår räddning ur finanskrisen och vidare anses regional utveckling vara en viktig del av Sveriges utveckling. Besöksnäringen tar i sin tur en betydande del av den regionala utvecklingen. Restaurangbranschen hör till besöksnäringen, men är en ofta oorganiserad resurs, som behöver höja sin status. Samverkan och nätverk är två tillvägagångssätt som uppmuntras i strävan att utveckla vår besöksnäring. Hur skulle ett entreprenöriellt samarbete mellan kommun och restaurangbransch kunna utformas i syftet att gynna regional utveckling? Syftet med denna studie är att designa en modell för samarbete mellan kommun och restaurangbransch. Vi strävar efter att beskriva hur ett entreprenöriellt samarbete mellan offentlig och privat sektor (då främst restaurangägare) skulle kunna vara utformat samt hur detta samarbete skulle kunna bidra till samhälleliga mål. Vidare ämnar vi analysera restaurangbranschens betydelse som spelpjäs i den regionala utvecklingen. Metoden för denna studie är deduktiv. Problembakgrunden har lett oss in på teorier i ämnet, som sedan har testats mot empiri. Vårt hermeneutiska synsätt leder oss in på den kvalitativa studiemetoden. Intervjuer med åtta respondenter har kompletterat sekundär datainsamling. En insikt om en efterfrågan på samverkan mellan kommun och restaurangbranschen har uppkommit. Denna efterfrågan visades både från restauranger och kommun. Problem har beskrivits i form av tidsbrist och konkurrens. Engagemang beskrivs som en av de viktigaste punkterna. Denna studie har lett till en modell över hur samverkan kan se ut. Denna modell består av ett nätverk för restaurangerna med en Styrelse där representanter från restaurangerna sitter. Kommunen som förmedlar projekt och mål till nätverket genom en Ansvarig, som sitter med i styrelse för att upprätthålla en samhällsentreprenöriell anda inom nätverket. Vidare rymmer modellen ett Aktuellt projekt med en gästrepresentant som kommunicerar med nätverket.

Antalet verksamma tandläkare blir allt färre till en följd av det pågående generationsskiftet inom tandvården. Samtidigt genomgår Folktandvården likt andra vårdinstanser förändringar för att effektivisera sin verksamhet. Syftet med denna studie är att utröna om förändringen kommer att påverka tandvården på landsbygden. Vidare avses att undersöka hur tandvården kan effektiviseras genom samarbeten för att säkra efterfrågan på tandvård, framförallt på landsbygden.   I studien undersöks hur utbudet av tandvård på landsbygden påverkas av de strukturomvandlingar som ökade kostnads- och effektiviseringskrav samt generationsskiftet inom tandvården medför. Studien grundar sig på intervjuer samt rapporter och statistik främst från Socialstyrelsen som har det övergripande ansvaret för utveckling och uppföljning av hälso- och sjukvård, inklusive tandvård.   Studiens resultat visar att utbudet av tandvård på landsbygden drabbas till det sämre. Tron på stordrift bland organisationerna och motviljan att flytta till mindre orter bland yrkesutövare är de starkaste bidragande orsakerna. Studien visar trots detta på att det för mindre kliniker råder hög lönsamhetspotential på landsbygden. Problemet ligger i att, som ovan nämnt, få ny personal att välja att arbeta på landsbygden och detta har varit ett problem under en längre tid. Ett förslag för att motverka en utarmad tandvård på landsbygden skulle vara införandet av fler mobila enheter. Något som i dagsläget endast finns i mycket begränsad omfattning.

Tjänstekonsumtionen har numera gått om produktkonsumtionen och svarar därför nu för en större del av Sveriges BNP. Om tjänstekonsumtionen ökar bör rimligtvis även antalet tjänsteföretag öka och ett sätt för dessa företag att öka sin konkurrenskraft är att ändra kundens roll i processen. I branscher som definieras av att varje kund och varje uppdrag ser olika ut (om än med vissa återkommande inslag) är det svårt att som företag använda sig av standardisering och utformning av styrdokument för kvalitetssäkring. Det är därför av stor vikt att företagen vet hur kunden upplever samarbetet, då det är kunden som värderar kvaliteten på en tjänst. Vår problemformulering lyder således Hur kan små kompetensbaserade företag arbeta med co-creation i en kompetensstyrd bransch för att förbättra kundens upplevelse av samarbetet? Syftet med detta examensarbete är att undersöka om det finns några skillnader och likheter i upplevelsen av samarbetet mellan tjänsteleverantören och kunden där fokus ligger på själva processen mellan företag och kund. Om vi upptäcker några sådana skillnader vill vi ge förslag på hur dessa kan överbryggas genom användandet av co-creation för att förbättra kundens upplevelse av samarbetet.  Som resultat av den valda problemformuleringen genomfördes studien tillsammans med ett studieobjekt. Studien skedde i två delar för att komma åt både de anställdas och kundernas del i processen. Vi valde det hermeneutiska perspektivet med dess fokus på tolkningar och människans subjektiva bild av verkligheten som paradigm (Johansson Lindfors, 1993, s. 41-42, 44). Angreppssättet för uppsatsen var abduktivt, som innebär en växelverkan mellan teori och empiri. En kvalitativ datainsamlings- och analysmetod användes för att försöka besvara problemformuleringen där det empiriska materialet kodades med hjälp av Grundad teori. Vår teoretiska referensram är grundad på teorier som är kopplade till ämnet co-creation. Andra inslag är sådant som framkommit under de två intervjuomgångarna eftersom vi kunnat återgå till teorin efter datainsamlingen på grund av det abduktiva angreppssättet. Våra slutsatser av studien är att begreppen kvalitet och värde är subjektiva och att kvalitetssäkring inte kan ske på ett standardiserat sätt inom undersökt område. Vi ser dock några gemensamma nämnare mellan studieobjektet och dess kunder och lämnar slutligen rekommendationer till hur det fortsätta arbetet med kunden bör utvecklas. För att lyckas utveckla ett samarbete med hjälp av co-creation krävs en bra dialog både internt och externt.

Under de senaste åren har ämnesintegrering fått större och större plats i gymnasieskolan. Nu när den nya gymnasiereformen gick igenom så blev det ännu mera tydligt hur lärarna ska eftersträva att samarbeta över ämnesgränserna. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka åsikter som karaktärsämneslärare har om ämnesintegrering. Vi ställer frågor om vilka fördelar, nackdelar samt vilka utvecklings- och förbättringsmöjligheter karaktärsämneslärarna ser med ämnesintegrering. För att ta reda på åsikterna har vi intervjuat åtta karaktärsämneslärare på fyra olika gymnasieskolor. I studien visar sig att respondenterna har många gemensamma åsikter om ämnesintegrerat undervisning. Majoriteten tycker att en stor klyfta mellan ledning och lärare är en bidragande roll i att ämnesintereringen inte fungerar som den skall. Brist på tydliga direktiv och förutsättningar från skolledning genomsyrade undersökningen. Vår slutsats är att lärarna måste få mera stöd från skolledningen för att kunna genomföra en väl fungerande ämnesintegrering. Tid för planering och uppföljning måste finnas i schemat redan från början.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar elevernas motivation i ämnet matematik ur ett elevperspektiv. I undersökningen deltog 16 elever i skolår 5 och det genomfördes kvalitativa enskilda intervjuer. Utifrån intervjuernas resultat presenteras elevernas syn på vilka faktorer som påverkar deras motivation i ämnet matematik. Undersökningen lyfter fram en rad olika aspekter som kan påverkas elevernas motivation och några av faktorerna som presenteras är läromedel, kommunikation, delaktighet och påverkan. I uppsatsen redogörs resultaten av intervjuerna i förhållande till aktuell forskning och teoretisk bakgrund med avseende på motiverande faktorer. Vår undersökning åskådliggör att eleverna är eniga kring ett antal faktorer som påverkar motivationen i ämnet matematik. Eleverna nämner samarbete som en viktig faktor för motivationen, de anser att det är roligare när de får arbeta tillsammans. De talar även om att de vill arbeta med olika material, gärna kreativt och laborativt. Eleverna påtalar vikten av lärarens betydelse och betydelsen av varierad undervisning.