Since the end of the Second World War, the location of most interstate borders has been fixed.This suggests that the common phenomenon of ethnic groups partitioned by internationallyrecognized state borders is permanent. Nevertheless, a recurrent dream of 'redemption' (i.e. thebuilding of a self-ruling polity which unifies the separate segments) is capable of inciting patrioticmobilization even in the face of a very long period of unbroken partition. Little is knownabout this clash between dream and reality. How can an ethnoterritorial group which is apparentlypermanently partitioned between separate, sovereign states be redeemed? In seeking asolution to this puzzle, I attempt a Machiavellian type of analysis, defined as an approach whichcombines a patriotic perspective with a strategic view of the choice of specific means and endsin a way which is free of state-centrism. I also employ Machiavelli's theory-building method,which is a form of abduction.This study focuses on six aspects of the problem of partition and redemption: the territorialsetting, the historical process, partitioning state contexts, perceptions of partition and homelandmythology, strategies, and outcomes. Two instances are selected for case study and comparison:the Sami in northernmost Europe, and the Basques in Spain and France. Both groups arepartitioned between separate states, are a minority in each one, and lack control over all existingstate governments.The analysis reveals the unexpected result that the less numerous, greater dispersed, morepartitioned, and generally weaker Sami have been more successful in redemption than have theBasques. While the Sami have built common bodies which officially represent Sami in all fourpartitioning states, the Basques have only a limited transborder cooperation between the BasqueAutonomous Community (BAC) in Spain and non-Basque regional authorities in France. It ismore important to have compatible building blocks in each state (like the three Nordic SamiParliaments), than to have a single powerful one (like the BAC). Without fairly similar andharmonized partitioning states, like the Nordic countries, it is extremely difficult for transborderpolity-building to succeed. Another main conclusion, which disputes the findings of other research,is that redemption is possible even when a group remains partitioned, given that thegoal of statehood is abandoned in favour of a less ambitious transborder homerule. In order torealize this goal, the most generally applicable method is a stepwise strategy aimed at creatingcompatible building blocks in each state. A variant of this is the blueprint strategy, that is, usingan achievement in one state as a model for the struggle in other states. In contrast to nonparti -tioned groups, partitioned groups can refer to their own achievement in other states.The subject of interest here transcends the domestic-international divide. Similarly, theanalysis transcends academic boundaries, mainly those of political theory, international politicsand comparative politics. This combination provides a starting-point for further inquiry into thepattern of overlapping polities which is emerging, and of partition and redemption in particular. / digitalisering@umu

Uppsatsen ”Jude eller same, i religionsundervisningen, då får ni inte vara med?!” utgår från de nationella minoriteterna i Sverige och hur de framställs i läroböckerna för eleverna som läser religionskunskap A på gymnasiet. Uppsatsen är gjord med en jämförande litteraturstudie bland fem religionskunskapsböcker för gymnasiet. Med Anthony Giddens teori om minoriteter och etniciteter kommer att tolka hur läroböckerna framställer minoritetsreligionerna. Problemformuleringen grundar sig i hur läroböckerna framställer Sveriges minoriteters religioner med inriktning på samernas religion och judendomen. I uppsatsen har jag kommit fram till att det inte förekommer någon information om de undersökta nationella minoriteternas religioner, då med inriktning på minoritetsreligioner. Det är viktigt att belysa att det finns mycket information om judendomen, men informationen är inte kopplad till judendomen som religion till ett minoritetsfolk i Sverige.

Syftet med studien var att undersöka hur skillnader mellan den samiska minoriteten och den svenska majoriteten är diskursivt konstruerade i nyhetstexterna som publicerades i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Norrländska Socialdemokraten och Östersunds-Posten i maj och oktober 1970 respektive 2010. En teoretisk utgångspunkt var att etniska skillnader är socialt konstruerade, samt att medier utgör en inflytelserik arena för dessa konstruktioner. I studien kombinerades kvantitativ innehållsanalys, som inbegrep en tematisk analysdel, och transitivitetsanalys, vilka inordnades i ett kritiskt diskursanalytiskt ramverk. Den kvantitativa undersökningen omfattade 187 nyhetstexter, som handlar om samer och/eller samiska frågor. Utifrån detta material valdes tre texter från varje år ut för en analys av hur samer representeras i relation till svenskar i termer av deltagare och processer på satsnivå. Resultaten visade att skillnader mellan samer och svenskar konstrueras i nyhetstexterna från både 1970 och 2010 genom att samer är underordnade svenskar sett till antal textaktörer, huvudpersoner och röster, men även i form av att samer är tilldelade mindre tongivande och aktiva lingvistiska deltagarroller i de närstuderade texterna. Samer framträder därtill främst i nyhetstexter, vars huvudsakliga teman behandlar problem eller konflikter. Sammantaget representeras samer i flera avseenden som Andra: ”de” skildras inte på samma villkor som ”vi”, och det är inom ”våra”, den svenska majoritetens, referensramar som definitionerna formuleras. Studien indikerade vidare att representationerna till viss del reproducerar maktförhållanden mellan den svenska majoriteten och den samiska minoriteten som existerar i samhället.

The year 2000 the Sami languages were recognized as official minority languages in Sweden, which among other things mean that there is a government decision to provide the means for their further existence. The purpose of this thesis is to discuss the role of the Swedish public libraries in revitalizing the South Sami language. This is an important topic to address, since the South Sami language faces serious threats today. Furthermore, the role of the public libraries in revitalizing the minority languages due to the Swedish engagement is not yet defined. The study focuses on Jämtlands läns bibliotek, a choice based on the fact that this library is located in a region with a large South Sami population. In the light of existing policy documents, and up-to-date research results dealing with the South Sami language situation, we made an interview study based on three distinct questions at issue. These deals with the responsibility of the library, the present work at the library, and the future work of the library. In answering these questions at issue, we made eight interviews with strategically selected persons; four librarians and four Samis. Since there is no established library praxis regarding the routines to revitalize threatened languages in Sweden, the purpose was to let the informants themselves contribute to the definition of the phenomenon’s at hand. Our conceptual frameworks were Kenneth Hyltenstam´s theories on language processes, Dorte Skot-Hansen´s & Marianne Andersen´s categorization of the different functions of the library, and Mikael Stigendal´s perspective on the librarian’s role in integration.   Our results show that there is a gap between what the librarians perceived as immediate demand, and the real needs of the South Sami group; a gap which the library in the light of it´s educating commission has a responsibility to bridge. The results also show that the library´s work today concerning this matter is inadequate, and that the library receives a low level of trust from the Sami informants. However, the results also show a mutual interest in cooperation, in order to investigate possible and constructive ways forward. Crucial to successful results showed to be the integration of South Sami competence in the overall resources of the library, and to contribute to the normalization of the Sami presence in the region in other ways. / Folkbiblioteken och de nationella minoriteterna

Kulturer bestäms och formas av de symboler de använder och vördar och en människas identitet formas delvis av att hon initieras i en kulturs specifika symbolsystem. Symbolerna vänder sig till både våra intellekt, känslor samt våra andliga liv. Genom att använda Pietikainens modifiering av Jungs teori kring arketyper till att förstås som symboliska former så kan ett beskrivande värde uppnås gällande att närma sig människans mentala processer. Uppsatsens syfte är att visa exempel som illustrerar och kan öka förståelsen för vilken symbolisk och känslomässig betydelse fjället har för det samiska folket, i det här fallet representerat av fem personer med samiskt ursprung.   Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv har intervjuer gjorts och 17 teman utkristalliserats varav fyra visat sig vara framträdande. Fjällets känslomässiga och symboliska betydelse verkar främst vara kulturellt betingat och fungerar som ett gemensamt minne i den samiska kulturen, utvecklat över generationer. Ett minne som tillskriver fjället starka personifierade egenskaper.

<p>Det har under senare år flitigt debatterats om Public Service vara eller inte vara. Vissa hävdar att Public Service är en föråldrad kvarleva av monopoltiden som borde avvecklas och att TV-utbudet ändå skulle hålla en hög kvalitet. Andra däremot menar att Public Service idag är ”viktigare än någonsin”. Vad man än tycker om programutbudet som SVT, SR och UR har kan man inte förneka att det ligger mycket tid och arbete bakom deras produktioner.</p><p>Uppsatsen behandlar ämnet Public Service i relation till det samiska programutbudet i Sveriges television. Syftet med denna studie är att granska Public Service-relaterade dokument, så som propositioner rörande ämnet, vilka krav Sveriges television har på sig samt om de uppfyller dessa. Med den nationella minoritetsgruppen samer som exempel har vi för avsikt att skildra komplexiteten runt minoritets-ansvaret. Exempel på frågor som behandlas är:</p><p>Vem formulerar detta minoritetsansvar och vad innebär det?</p><p>Hur definierar staten och SVT vem som är same, om man utgår ifrån styrdokument för Public Service?</p><p>Via systematisk undersökning av dessa texter, med hjälp av kvalitativ innehållsanalys samt kritisk granskning, har vi analyserat innehållet utifrån våra frågeställningar.</p>

<p>The year 2000 the Sami languages were recognized as official minority languages in Sweden, which among other things mean that there is a government decision to provide the means for their further existence. The purpose of this thesis is to discuss the role of the Swedish public libraries in revitalizing the South Sami language. This is an important topic to address, since the South Sami language faces serious threats today. Furthermore, the role of the public libraries in revitalizing the minority languages due to the Swedish engagement is not yet defined. The study focuses on Jämtlands läns bibliotek, a choice based on the fact that this library is located in a region with a large South Sami population. In the light of existing policy documents, and up-to-date research results dealing with the South Sami language situation, we made an interview study based on three distinct questions at issue. These deals with the responsibility of the library, the present work at the library, and the future work of the library. In answering these questions at issue, we made eight interviews with strategically selected persons; four librarians and four Samis. Since there is no established library praxis regarding the routines to revitalize threatened languages in Sweden, the purpose was to let the informants themselves contribute to the definition of the phenomenon’s at hand. Our conceptual frameworks were Kenneth Hyltenstam´s theories on language processes, Dorte Skot-Hansen´s & Marianne Andersen´s categorization of the different functions of the library, and Mikael Stigendal´s perspective on the librarian’s role in integration.</p><p> </p><p>Our results show that there is a gap between what the librarians perceived as immediate demand, and the real needs of the South Sami group; a gap which the library in the light of it´s educating commission has a responsibility to bridge. The results also show that the library´s work today concerning this matter is inadequate, and that the library receives a low level of trust from the Sami informants. However, the results also show a mutual interest in cooperation, in order to investigate possible and constructive ways forward. Crucial to successful results showed to be the integration of South Sami competence in the overall resources of the library, and to contribute to the normalization of the Sami presence in the region in other ways.</p> / Folkbiblioteken och de nationella minoriteterna

I denna uppsats ville vi undersöka hur den samiska kulturen representeras inom turism I Sverige. Vi utgick från fyra relevanta teman; dessa var autenticitet, identitet, makt och turism. Frågeställningarna var: Hur framställs den samiska kulturen i turismsammanhang i Sápmi? Hur påverkas den samiska identiteten av hur kulturen framställs inom turismnäringen? Hur mycket får samerna själva vara med och bestämma när det kommer till hur kulturen framställs inom turismnäringen?   Vi började med att se över den samiska befolkningens historia. Det är viktigt att förstå hur de har behandlats förr för att kunna förstå varför saker och ting är som de är idag. Teorierna som användes i denna studie hanterar frågor om kulturell representation inom turism, vad det gör med människors identitet samt vad som verkligen menad med autentisk representation. En del teorier är också knutna till maktrelationer, vilket uttrycks i ämnen som handlar om ”Vi” kontra ”Dem”. Dessa teorier utgör en lins som ger en djupare och bredare förståelse av de problem som lyfts och kontextualiseras i den empiriska delen av uppsatsen.   Vi samlade in vårt empiriska data genom intervjuer med människor involverade i turismindustrin. Vi gjorde även en kompletterande strukturerad observation genom att besöka några samiska utställningar och museum.   En viktig slutsats som vi kom fram till är att den samiska befolkningen vill och måste bli mer involverade i hur de representeras av turismindustrin. Samisk turism kan bli en stor inkomstkälla för samerna men de behöver mer statlig finansiering. Förståelsen för kulturen är idag relativt liten, delvis på grund av att industrier som turism ofta använder en stereotypisk bild när de framhäver samer. Mycket kan därför fortfarande göras när det kommer till kulturell representation.

Repatriering av samiska föremål, mänskliga kvarlevor samt immateriellt kulturarv är en fråga som inte har något enkelt svar.Samtidigt är det en fråga som gång på gång uppkommer inom museisammanhang. Västerbottens museum är ett länsmuseumsom har utarbetat en repatrieringspolicy av samiskt kulturarv för att kunna bemöta denna fråga.Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur diskursen ser ut kring repatrieringspolicyn inom museet, problem ochmöjligheter. Undersökningen baseras på en djupintervju med anställda på Västerbottens museum och en representant ur museetssamiska referensgrupp.Under intervjun kommer ett antal teman fram som handlar om kontext samt identitet. Både från museets sida och från densamiska representanten anses det positivt med en repatrieringspolicy. Det handlar om en önskan om samverkan och attinvolvera samer vars kulturarv har samlats in och tolkats utifrån ett västerländskt sätt att se på kulturarv. / Repatriation of sami objects, human remains and intangible heritage is an issue which doesn't seem to have an easy answer.Although this is an issue that time and time again arise in the context of museums. The county museumVästerbottens museumhave created a policy regarding repatriation of sami heritage, to converge this issue.The aim of this examination paper is to study the discourse within the museum regarding the repatriation policy, problems andpossibilities. The study is based on an in-depth interview with the staff of Västerbottens museum and a representative of themuseums sami reference group.During the interview, a couple of themes where pinpointed that dealt with context and identity. It was acknowledged by boththe museum and the sami representantative that a repatriation policy is a good thing. It recognises a wish to co-operate andinvolve the sami people, whose culture have been collected and interpreted by a western point of view.

This paper seeks to provide a better understanding of the supposed connection between Parish Sami and the little researched stone remnants of grouse trapping, i.e. bird mazes, that show a spatial concentration to Västernorrland and Gävleborg counties - by using spatial analysis, historical-ethnographical analogies, folklore studies and two case studies. The results are contradicting; the spatial analysis shows no or little signs of a connection between remains of Sami type and place names indicating Sami presence. The analogies show a likeness between methods where sticks and branches were used instead of stones to create the fences which lead the birds to the snare-traps. However, these methods were used by both Swedish farmers and Sami. There are several folklore records that connect Sami and the bird mazes, and one tells of how the Sami taught the parish inhabitants the method. The case studies show an apparent spatial connection between bird mazes and a Parish Sami home and a nomadic Forest Sami complex. Nomadic Forest Sami in the region have been shown to be the ancestors of Parish Sami. Based on these results, the author proposes that the bird maze method was first used by Forest Sami and later used by their descendants Parish Sami, but somewhere along the way the method was taught to or picked up by Swedish farmers. In any case, this study might be used as a jumping off point for the further work and research into the physical remains of Sami in the region that are well needed, in particular the Parish Sami, but also bird mazes.