This study aims to unfold and explain the historical Swedish view upon the Samic people. The fundamental question asked is: ”In which manner, or manners, are the Samic people in the so called Lappmarkerna portrayed by Swedish missionaries during the 17th century? The study makes use of five Swedish missionaries’ written accounts of their travels in Lappmarkerna during the 17th century. The primary sources are examined through a hermeneutic method and the results are analyzed from a postcolonial theoretical framework based mostly on Edward Said’s Orientalism and Ania Loomba’s Colonialism/postcolonialism. The results unfold a view of the Samic people as indeed something other than the rest of the Swedes. The Samic people were described as cowardly, lazy, small in stature, not particularly strong, vigorous, fairly intelligent, disgraceful in the context of trade and very skilled with a bow and at hunting in general, but lacking any inclination towards war. The view of the Samic people as the other is however mostly not based on a suggestion that there were any ontological differences between the Samic people and the Swedes. On the contrary, the described differences were mostly ascribed to historical and cultural causes. It’s plausible that the explanation for the limited claims about any fundamental differences is found in the Swedish missionaries’ purpose of producing accounts of their travels. The Swedish missionaries were probably inclined to emphasize the basic similiarities in order to establish that the Samic people were possible to convert to Christianity as well as foster into becoming proper Swedish subjects.

No description available.

No description available.

Det har under senare år flitigt debatterats om Public Service vara eller inte vara. Vissa hävdar att Public Service är en föråldrad kvarleva av monopoltiden som borde avvecklas och att TV-utbudet ändå skulle hålla en hög kvalitet. Andra däremot menar att Public Service idag är ”viktigare än någonsin”. Vad man än tycker om programutbudet som SVT, SR och UR har kan man inte förneka att det ligger mycket tid och arbete bakom deras produktioner. Uppsatsen behandlar ämnet Public Service i relation till det samiska programutbudet i Sveriges television. Syftet med denna studie är att granska Public Service-relaterade dokument, så som propositioner rörande ämnet, vilka krav Sveriges television har på sig samt om de uppfyller dessa. Med den nationella minoritetsgruppen samer som exempel har vi för avsikt att skildra komplexiteten runt minoritets-ansvaret. Exempel på frågor som behandlas är: Vem formulerar detta minoritetsansvar och vad innebär det? Hur definierar staten och SVT vem som är same, om man utgår ifrån styrdokument för Public Service? Via systematisk undersökning av dessa texter, med hjälp av kvalitativ innehållsanalys samt kritisk granskning, har vi analyserat innehållet utifrån våra frågeställningar.

Abstract  In 1924 an investigation into the poor relief of the Saamis in Sweden was conducted. Thus, non-reindeer herding Saamis came into the lime-light for the first time. Previous research has focused on reindeer-herding Saamis in the sense that they were “the true Saamis”. Instead, the aim of this thesis, is to disclose how the non-reindeer herding Saamis were constructed by using a discourse analysis approach. It includes those called Parish Lapps, found in thirty replies to a questionnaire of the Nordic Museum in Sweden conducted in 1945. The bias presented there included the magic abilities of the Saamis. The findings illustrate that these notions, as well as the official discourse, influenced the communal discourse. Other bias exist in Swedish society today, and previous special rights of reindeer-herding is brought to the fore onto the political agenda, leaving the non-reindeer herding Saamis, and their history, on the margins. The non-reindeer herding Saamis were depicted as “the other”, not fully included in the “true Saami” way of living, always in exclusion to the Swedish residential manner.

De historier vi berättar för varandra berättas med ett syfte. Men vem berättar dem och med vilket bakomliggande syfte? I denna kvalitativa studie som bedrivs som en komparativ flerfallstudie undersöks och jämförs användningen av det existentiella historiebruket i lokalhistoriska publikationer. Författarna till dessa publikationer har antingen en samisk kulturell bakgrund eller en kulturell bakgrund som kan ses svara mot nybyggarkulturen. De lokalhistoriska publikationerna handlar om orterna Arvidsjaur och Glommersträsk samt de personer som där levde. Uppsatsen visar på hur författarna drivs av en tydlig personlig tendens och att valet av berättelser har ett bakomliggande syfte. Uppsatsen visar även hur författarna konstruerar ett ”vi” och ”dom” som primärt definieras av antingen etnicitet eller moraliskt handlande och att de använder denna konstruktion för att styrka det historiska narrativ författarna vill förmedla. / The stories we tell each other aret old with a purpose. But who tells them and for what reason? In this qualitative study, witch is conducted as a comparative multiple-case study, the use of existential history use in local history publications is examined and compared. The autors of these publications have eather Sami cultural background or a cultural background that can be seen as corresponding to the settler culture. The local history publications are about the places Arvidsjaur and Glommersträsk as well as the peaople who lived there. The essay shows how the authors are driven by a clear personal tendency and that the choice of stories has an underlying purpose. The essay also shows how the authors construct a ”we” and ”them” that is primarily defined by eather ethnicity or moral action and that they use this constuction to strengthen the historical narrative the authors want to convey.

Bakgrund: Forskning visar att urfolk har en sämre hälsa än majoritetsbefolkning. Samernas hälsostatus är i jämförelse med andra urfolk god men det framträder en problematik kring psykososocial hälsa. Delaktighet och inflytande är hälsofrämjande faktorer samt att det också finns ett rättsligt perspektiv på delaktighet. Det finns anledning att förtydliga vilka frågor som berör och är betydelsefulla ur samiskt perspektiv. Syfte: Studiens syfte var att genom Photovoice få ökad kunskap om vilka frågor som berör och är betydelsefulla ur samiskt perspektiv, där delaktighet och inflytande behöver äga rum. Metod: Den deltagarstyrda aktionsforskningsmetoden Photovoice användes, där deltagarna utifrån egna fotografier utforskade samiska perspektiv på delaktighet. Sju samordnare från sex samiska kommuner inom samiskt förvaltningsområde deltog i digitala workshops i två grupper, där samtliga workshops spelades in och transkriberades. Grunden till analysen var deltagarstyrd med urval, kontext och kodning av deltagarna. Gruppernas resultat sammanfördes genom tematisk analys av uppsatsförfattaren, där det slutliga resultatet konfirmerades av respektive deltagare. Resultat: Betydelsefulla frågor som berör är renen och renskötseln, landoch vattenrättigheter på samiska traditionella marker, myndighetsfrågor i samiskt förvaltningsområde samt kultur, språk och identitet. Därtill framkom att det finns en övergripande strukturell problematik som har negativ påverkan på samernas reella möjlighet för inflytande och delaktighet. Slutsats: Renens centrala plats i samisk kultur gör att delaktighet kring land och vatten är av särskild betydelse. Alla områden är dock sammanflätade vilket gör att ett helhetsperspektiv krävs. Studien tyder på att det övergripande strukturella problemet, både explicit och implicit, har en koppling till rasism och diskriminering. Photovoice som metod har främjat medskapande och kunskap. Ytterligare studier föreslås kring etnisk diskriminering och rasism i relation till delaktighet samt hälsa. / <p>Betyg i Ladok 230323.</p>

The purpose of this thesis is to examine the images of Sápmi and the Saami people that existed among natural historians during the eighteenth century through the lens of Carl Linnaeus' Lapland journey 1732. It examines how these images were tied to the societal discourses of the time and if and how these images were used during the Swedish colonisation of Sápmi. This was done by doing a close reading of Flora Lapponica, Iter Lapponicum and Diaeta naturalis, noting emerging themes and trying to identify the societal discourses shaping these themes. The thesis finds that Linnaeus' descriptions of Sápmi and the Saami often are heavily mythologising and that Linnaeus, inspired by gothicism and primitivism, liked to use the Saami as didactic examples. However, these idealised descriptions are contradicted by Linnaeus himself. In the same texts he describes the Saami as both the pinnacles of health and as drunken and sickly. Linnaeus was also influenced by mercantilist thought and suggested many plans on how to best use Sápmis natural resources and thereby increase the Swedish states profits. The Saami, viewed as primitive but now without primitivism’s positive connotations, were seen as incapable of correctly exploiting their resources themselves. If Linnaeus' plans had been implemented they would have destroyed the Saami lifestyle Linnaeus claimed to idealise. The thesis concludes that while Linnaeus painted an idealised picture of Sápmi and the Saami in his text he did so knowing that it was at least partially false. He used these theoretical Saami to criticise his own society and as didactic examples for his fellow Swedes, but in practice had no problems with the colonial exploitation of Sápmi.

Institutionen för kultur och estetik, Konstvetenskap, 106 91 Stockholms universitet, 08-16 20 00 vx Handledare: Christopher Landstedt Titel: En formal- och diskursanalys av fem bidrag i tävlingsprocessen för Sametingets nya byggnad Författare: Marie Grundström Kontaktuppgifter till författaren: mariegrundstrom@yahoo.se Uppsatsnivå: kandidatuppsats Ventileringstermin: HT2023 ABSTRACT: Uppsatsen behandlar fem utvalda tävlingsbidrag i en utlyst arkitekttävling om ny byggnad för Sametinget. Syftet med uppsatsen är att undersöka arkitekturens estetik, konstnärlighet och funktionsmässighet i en samisk kontext och vilka symboliska värden som ryms inom vald arkitektur. Uppsatsen undersöker med utgångspunkt i tävlingsbidragen på vilka sätt förslagen kommunicerar estetiskt, funktionellt, socialt och kulturellt med betraktare och brukare. Frågeställningarna i undersökningen är på vilka sätt tävlingsbidragen kommunicerar en samisk estetik, funktionalitet och symbolik och hur tävlingsprogrammets riktlinjer om samiska element efterlevs. Det teoretiska ramverket för uppsatsen är diskursanalys där materialet undersöks med en komparativ metod i dialog med tidigare forskning. Tävlingsbidragens projektbeskrivningar formal- och kontextanalyseras och jämförs med innehållet i tävlingsprogram, juryutlåtande och personintervjuer. Resultaten visar att utvalda förslag trots avvikelser från riktlinjer i tävlingsprogrammet kommunicerar statlig representativitet och symboliskt värde för samer. Slutsatser är att en tradition av monumentala byggnadsverk saknas inom den samiska kulturen och tävlingsbidragens konstnärlighet och funktionsmässighet i någon mån blir begränsad. Det vinnande förslaget kommunicerar inte traditionell samisk byggnadskonst i vissa delar. Landskapet spelar en väsentlig roll för placeringen av byggnaden och en omlokalisering till ytterligare en annan geografisk ort har viss relevans. Genom berättelser mellan deltagare i processen med framtagande av ny byggnad har en färdighet att manifestera samisk symbolik uppstått hos involverade.  Nyckelord: arkitektur, diskursanalys, estetik, formalanalys, funktionalitet, konstnärlighet, kontextanalys, parlamentshus, samer, sameting, Sápmi, symbolbyggnad, symbolik, urfolk.

As the era of Christianity is taking a firm foothold of Europe and Scandinavia during the late 1500s and early 1600s. The prosecution, accusations, and pure terror against anyone who did not fit the mold of a true Christian was faced with doubt, suspicion, and allegations of being in a pact with the Devil. Even if Christianity was becoming the main religion in the regions. It was common among townsfolk when in great doubt, sickness and worries to pay a visit to the old lady, the shaman, or the local healer. Some of these shamans depending on where you lived could also be a part of the Indigenous people of Scandinavia, the Sami. Whether you where that local old lady, that local shaman or one of the many regional Sami’s roaming the north of Scandinavia during this period of history, it was extremely dangerous to express local beliefs, superstitions, and an alternative faith then Christianity. The goal of this essay is to take a closer look at some of these cases, analyze the trials and prosecutions of these witches and Sami Shamans within Swedish courts, to see the similarities and discuss six cases in greater details. The conclusion of this essay is that we see some similarities between Swedish witches and Sami people who used magic, however the use and/or blame off alcohol may vary, the methods on how these witches would inflict “hurtful magic” was different and so too the trials. There is a “clearer mentioning” of torture on “Swedish witches” then Sami witches. The Swedish witches would use “totems” and items to cast spells, while Sami witches would use vocal incantations to hurt their victims.